Markus Hebel

Markus Claeson Hebel förekommer även under namnformen Marcus Hebbel, Hefflinck, Höbel, död 1664 i Stockholm, var en sten och träbildhuggare från Neumünster i Holstein verksam i Sverige på 1600-talets mitt.

Han var sannolikt bror till bildsnidaren Hans Hebel och man har försökt att påvisa att han tillhörde samma släkt som den tyske skalden Friedrich Hebbel. Man antar att Hebel kom till Sverige i slutet av 1630-talet och man kan påvisa att han är i Jakob De la Gardies tjänst 1638 vid byggandet av palatset Makalös i Stockholm. Han utförde där en betydande del av slottets skulpturala utsmyckning med friser, reliefer, balustradernas liggande lejon, otaliga hermer och Bacchusfigurerna som prydde fasaden. Samtliga av slottets öppna spisar med undantag av två utfördes av Hebel där han arbetade med röd öländsk kalksten. Efter att Makalös blev fullbordat fortsatte han arbetet för De la Gardie vid Jakobsdal och Ekholmen i Uppland. Han blev mästare i Sverige 1641 och samma år utförde han några änglahuvuden för valven i Tyska kyrkan och en altaruppsats och tre bevarade epitafier. Han arbetade även med orgelfasaden 1659-1661. Han anlitades 1650 för att uppföra drottning Kristinas triumfport på Norrmalmstorg (nuvarande Gustaf Adolfs torg), och får 1653 ett kontrakt på uppförandet av två portaler för Gabriel De la Gardies räkning vid Drottningholm samt ett altare och predikstol för kyrkan. För Carl Gustaf Wrangel utförde han vapensköldar och troféer som monterades på Skokloster gavelsidor. Han tillskrivs även altartavlorna i Vadsbro kyrka, Öja kyrka, Länna kyrka och i Nicolaikyrkan i Örebro den senare är numera monterad på en sidovägg. Hebel är representerad vid Stockholms stadsmuseum med fragment av Bacchusfigurerna från Makalös.

Tryckta källor

• Svenskt konstnärslexikon del III sid 67-68, Allhems Förlag, Malmö.