Göran Axel-Nilsson
| Göran Axel-Nilsson | |
 Göran Axel-Nilsson (i fluga) vid modell av föreslaget Konstens Hus. | |
| Född | 16 september 1907[1] Lund |
|---|---|
| Död | 25 april 1999 (91 år) Göteborg, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Forskare, konsthistoriker[2], kurator[2] |
| Redigera Wikidata | |
Göran Axel-Nilsson, född 16 september 1907 i Lund, död 25 april 1999 i Göteborg,[3] var en svensk museiman och konsthistoriker.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Axel-Nilsson avlade studentexamen vid Hvitfeldtska läroverket i Göteborg 1927. Han återvände därefter till Lund för studier i konsthistoria och nordisk arkeologi, och blev filosofie kandidat vid Lunds universitet 1930. Han blev filosofie licentiat 1935 och disputerade 1950 för filosofie doktorsgrad i konsthistoria. År 1931 fick han en tjänst som amanuens vid Stockholms stadsmuseum, vilken han innehade i 15 år. Han var intendent och museichef på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg 1945–1972 samt inspektor vid Konstindustriskolan i Göteborg 1956–1972.
Axel-Nilsson var ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg (1963), Svenska museimannaföreningen, Sällskapet Gnistan, Samfundet SHT samt hedersledamot av Röhsska Museets vänner; riddare av Vasaorden och kommendör av Nordstjärneorden samt Commendeur des Palmes academiques.
Axel-Nilsson utgav ett flertal skrifter i ämnena konsthistoria, kulturhistoria, konsthantverk, Stockholm, Gunnebo slott, palatset Makalös och Erik Dahlbergh med flera. Som exempel kan nämnas Från Tull till Tull (Stockholm 1945 under pseudonymen Mårten Holk), Dekorativ stenhuggarkonst i yngre vasastil (gradualavhandling, Lund 1950); Hiawatha - Några indiansånger efter H. W. Longfellow i översättning (Göteborg 1965) och Thesaurus Cathedralis - Domkyrkoskatten i Lunds domkyrka (Göteborg 1988).
Som museichef ansvarade Axel-Nilsson för renoveringsarbeten vid Gunnebo slott samt vid Börsen Chalmersska huset, Dicksonska palatset och Wernerska villan i Göteborg.
Familj[redigera | redigera wikitext]
Göran Axel-Nilsson var son till museimannen Axel Nilsson (1875–1924) och Berta Nilsson, född Cavallin (1875–1938). Han gifte sig 1933 med Hélène Lundberg (1904–1988), född i Marseille som dotter till redaktör Hjalmar Lundberg och Louise Mauriès. Deras äldste son, Christian Axel-Nilsson, blev liksom fadern och farfadern museichef på Röhsska 1986. Makarna Axel-Nilsson är begravda på Förslövs kyrkogård.
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Kommendör av Nordstjärneorden, 11 november 1972.[4]
Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]
Till hans 75-årsdag utgavs en bibliografi som tog upp 168 tryckta arbeten, vilka hade ökat till över 200 vid hans bortgång.
- Makalös : fältherren greve Jakob De la Gardies hus i Stockholm. Monografier utgivna av Stockholms stad, 51. Stockholm: Liber Förlag. 1984. Libris 7268456. ISBN 91-38-72612-2. http://www.stockholmia.stockholm.se/media/pdf/51_axelnilsson.pdf
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Vem är det : Svensk biografisk handbok 1995, red. Hans Uddling & Katrin Paabo, Norstedts Förlag, Stockholm 1994 ISBN 91-1-943202-X ISSN 0347-3341, s. 78
- Minnestal hållna på högtidsdagarna 1999–2000, red. Paul Hallberg, Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg 2001 ISSN 0349-893X, s. 69ff. Minnesteckning av professor Jan Hult.
- Göran Axel-Nilsson och Ellen (Helene) Axel-Nilsson på Gravar.se
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 31 december 2019, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1947–2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 233, digital avbildning.