Göran Axel-Nilsson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Göran Axel-Nilsson (i fluga) vid modell av föreslaget Konstens Hus.

Göran Axel-Nilsson, född 16 september 1907 i Lund, död 25 april 1999 i Göteborg,[1] var en svensk museiman och konsthistoriker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Axel-Nilsson avlade studentexamen vid Hvitfeldtska läroverket i Göteborg 1927. Han återvände därefter till Lund för studier i konsthistoria och nordisk arkeologi, och blev filosofie kandidat vid Lunds universitet 1930. Han blev filosofie licentiat 1935 och disputerade 1950 för filosofie doktorsgrad i konsthistoria. År 1931 fick han en tjänst som amanuens vid Stockholms stadsmuseum, vilken han innehade i 15 år. Han var intendent och museichefRöhsska konstslöjdmuseet i Göteborg 1945-1972 samt inspektor vid Konstindustriskolan i Göteborg 1956-1972.

Axel-Nilsson var ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg (1963), Svenska museimannaföreningen, Sällskapet Gnistan, Samfundet SHT samt hedersledamot av Röhsska Museets vänner; riddare av Vasaorden och kommendör av Nordstjärneorden samt Commendeur des Palmes academiques.

Axel-Nilsson utgav ett flertal skrifter i ämnena konsthistoria, kulturhistoria, konsthantverk, Stockholm, Gunnebo slott, palatset Makalös och Erik Dahlbergh med flera. Som exempel kan nämnas Från Tull till Tull (Stockholm 1945 under pseudonymen Mårten Holk), Dekorativ stenhuggarkonst i yngre vasastil (gradualavhandling, Lund 1950); Hiawatha - Några indiansånger efter H. W. Longfellow i översättning (Göteborg 1965) och Thesaurus Cathedralis - Domkyrkoskatten i Lunds domkyrka (Göteborg 1988).

Som museichef ansvarade Axel-Nilsson för renoveringsarbeten vid Gunnebo slott samt vid Börsen Chalmersska huset, Dicksonska palatset och Wernerska villan i Göteborg.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Göran Axel-Nilsson var son till museimannen Axel Nilsson (1875-1924) och Berta Nilsson, född Cavallin (1875-1938). Han gifte sig 1933 med Hélène Lundberg (1904-1988), född i Marseille som dotter till redaktör Hjalmar Lundberg och Louise Mauriès. Deras äldste son, Christian Axel-Nilsson, blev liksom fadern och farfadern museichef på Röhsska 1986.

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Till hans 75-årsdag utgavs en bibliografi som tog upp 168 tryckta arbeten, vilka hade ökat till över 200 vid hans bortgång.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Vem är det : Svensk biografisk handbok 1995, red. Hans Uddling & Katrin Paabo, Norstedts Förlag, Stockholm 1994 ISBN 91-1-943202-X ISSN 0347-3341, s. 78
  • Minnestal hållna på högtidsdagarna 1999-2000, red. Paul Hallberg, Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg 2001 ISSN 0349-893X, s. 69ff. Minnesteckning av professor Jan Hult.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005