Tyska kyrkan, Stockholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sankta Gertruds kyrka
Tyska kyrkan
Kyrka
Tyska kyrkan i stadsbilden, i bakgrunden syns (fr. vänster) Storkyrkan, Johannes kyrka och Engelbrektskyrkan
Tyska kyrkan i stadsbilden, i bakgrunden syns (fr. vänster) Storkyrkan, Johannes kyrka och Engelbrektskyrkan
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Ort Stockholm
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Tyska S:ta Gertruds
församling
Plats Gamla stan
 - koordinater 59°19′27″N 18°4′18″Ö / 59.32417°N 18.07167°Ö / 59.32417; 18.07167
Bebyggelse-
registret
21300000011481
Planritning
Planritning
Det finns även andra tyska kyrkor i Sverige. Se Tyska kyrkan.

Tyska kyrkan, Sankta Gertruds kyrka är en kyrka i kvarteret Juno i Gamla stan, Stockholm. Kvarteret omges av Prästgatan, Svartmangatan, Tyska stallplan och Tyska brinken. Kyrkan hör till Tyska S:ta Gertruds församling, grundad 1571[1] och en av fem icke-territoriella församlingar inom Svenska kyrkan. Församlingen följer Svenska kyrkans vanliga gudstjänstordning, men de flesta gudstjänster hålls på tyska.

Vid en eldsvåda 1878 brann kyrktornet ned och 1886 fick kyrkan sitt nuvarande torn, som är 96 meter högt och idag högsta punkten i Gamla stan. Tyska S:ta Gertruds kyrka är en av 43 kyrkor i Stockholms stad, som är särskilt skyddade enligt kulturmiljölagen.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Kyrkobyggnaden var ursprungligen, under hansans medeltida storhetstid, Sankta Gertruds gilles hus för tyska köpmän. Gillehuset hade en byggnad med festsal på platsen för den nuvarande kyrkan. Gudstjänsterna hölls i ett eget kapell i den närbelägna Storkyrkan. I samband med reformationen drogs Sankta Gertruds gillestuga in till kronan och kom så småningom att användas som gudstjänstlokal. Gillehusets rester i form av källarvalv finns bevarade under kyrkan. På 1570-talet byggdes gillehuset om till kyrka. 1613–1618 uppfördes kyrkans första torn efter ritningar av arkitekt Hubert de Besche.

Exteriör[redigera | redigera wikitext]

Tyska kyrkan är orienterad i nordostlig-sydvästlig riktning. Det nuvarande utseendet (dock inte tornhuven) fick byggnaden 1638–1642 då Jacob Kristler från Strassburg anlitades som arkitekt; invigningen ägde rum 1642. Kristler gestaltade byggnaden i tysk-nederländsk renässans blandat med gotikens formelement, och lät bygga om det enskeppiga S:ta Gertruds kapell till en tvåskeppig hallkyrka. Murmästaren Hans Ferster var byggmästare och låg troligen bakom gestaltningen av valven.[2] Sockeln är av kalksten. Fasaden är utförd i mörkrött tegel, indelad av strävpelare samt innehåller detaljer och hörnkedjor av grå sandsten. Efter branden natten den 7 oktober 1878 och renoveringen 1878–87 fick kyrkan sitt nuvarande torn, ritat av arkitekt Julius Raschdorff från Berlin. Yttermurarna kläddes med maskinslaget tegel (utom den södra väggen). Fönstren har bågar av gjutjärn. Den kopparklädda höga tornspiran från 1887 flankeras av fyra tureller och kröns av en förgylld kyrktupp. I sydvästfasaden (från innergården) finns kyrkans huvudportal med skulpturer i sandsten av Jost Henne.

Över grinden mot Tyska brinken som leder in till kyrkan och dess gård står i förgylld text, på tyska, "Fürchtet Gott! Ehret den König!" vilket ungefär betyder "Frukta Gud och hedra kungen".

Exteriörbilder[redigera | redigera wikitext]

Interiör[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan är en tvåskeppig hallkyrka vars kyrkorum är en luftig, nästan kvadratisk hall som är indelad av stjärnvalv. Dessa vilar på halvkolonner av kalksten. Golvet i kyrkorummet är av svart, vit och brun mönsterlagd marmor. Inredningen präglas av senrenässansens "staplande arkitektur" genom träpaneler, rikt skulpterad altaruppsats och predikstolen utförd i ebenholts och alabaster. Dessa är troligen skapade av Kristler.


I kyrkan finns även en så kallad kungaläktare, som ritades av församlingsmedlemmen Nicodemus Tessin d.ä. år 1672.[3] Kyrkbänkarna installeras år 1649 och är formgivna av nederländaren Christoffer Wellendorf.

Orgel[redigera | redigera wikitext]

  • 1608 köpte man en orgel med 18 stämmor. Den utökades med 8 stämmor år 1625 och år 1647 med 7 stämmor. Den har blivit reparerad flera gånger och har nu 35 stämmor. Öververket är gjort i Holland. Orgeln har fyra bälgar som är gjorda på ett gammalt sätt med många fållar.[4]
Öververk C,D,E-c³ Manual C,D,E-c³ Ryggpositiv C,D,E-c³ Pedal
Gedackt 8’ Kvintadena 16' Rörfleut 8' Subbas 16'
Rörfleut 4’ Principal 8' Principal 4' Borduna 16'
Oktava 2’ Flachfleut 8' Fleut 4' Gedackt 8'
Kvinta 1’ Gedackt 8' Oktava 2' Oktava 4'
Cymbal II Oktava 4' Kvinta 3' Dulcian 8'
Vox humana Spetsfleut 4' Sesquialtera II Trumpet 8'
Oktava 2' Scharf III Trumpet 4'
Kvinta 3' Fagott 16'
Mixtur III Regal 8'
Trumpet 16' Jungf Regal 8'
Trumpet 8' Tremulant
  • På läktaren står en orgel, invigd 2004, som är en rekonstruktion av den barockorgel som byggdes till Tyska kyrkan ursprungligen år 1609[5]. Rekonstruktionen har utgått från originalorgeln som den tedde sig i mitten av 1680-talet. Arbetet är utfört av Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad. Originalorgeln såldes i slutet av 1700-talet och huvuddelen står sedan 1779 i Övertorneå kyrka; ryggpositivet hamnade i Hietaniemi kyrka.

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

  • Orgelliv : sju sekel i Stockholms stifts kyrkor / redaktör: Christina Nilsson ; foto: Magnus Aronson, Mats Åsman. Stockholm: Kulturhistoriska bokförlaget. 2012. Libris 13609452. ISBN 978-91-87151-04-0  - Innehåller CD med musik på kyrkans Dübenorgel framförd av Michael Dierks.

Interiörbilder[redigera | redigera wikitext]

Branden 1878 och ny tornhuv[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Tyska kyrkans brand 1878

Tyska kyrkans torn har brunnit flera gånger. Natten till den 2 september 1625 antändes tornet två gånger, men man lyckades släcka elden och rädda kyrkan. År 1829 hände samma sak igen, även denna gång kunde man förhindra en större brandkatastrof. Den 7 oktober 1878 klockan 2:15 på tidiga morgonen upptäcktes att Tyska kyrkan åter igen hade fattad eld. Elden bekämpades med två ångbrandsprutor. Trots insatsen kunde det 70 meter höga, smala 1600-tals tornet inte räddas och spiran störtade ner, dels i Tyska brinken och dels på kyrktaket. Kyrkklockorna föll ner på kyrkans valv, som höll. Även kyrktaket fattade eld och tack vare det stabila och brandsäkra valvet kunde elden inte nå kyrkans inre. Det då nybildade Stockholms brandförsvar kunde begränsa eldsvådan till själva byggnaden.[6]

År 1886 fick kyrkan sitt nuvarande, 96 meter höga torn med sin höga, slanka tornspira.[7] Arkitekt var Julius Carl Raschdorff från Berlin som även var arkitekt för Berliner Dom. Konstruktionen utfördes med ett för tiden modernt bärverk i stål. Tyska kyrkans torn är Gamla stans högsta punkt och ett framträdande inslag i Stockholms stadsbild. I samband med en omfattande renovering 1910–1912 kläddes tornhuven med ny kopparplåt. Åren 2005–2006 renoverades tornets kopparplåt igen.

Tornet och klockor[redigera | redigera wikitext]

Utsikt från tornet[redigera | redigera wikitext]

Klockor och klockspel[redigera | redigera wikitext]

12-slaget och klockspel "Nun danket alle Gott" (melodi av Johann Crüger från 1647).

Kyrkan har fyra kyrkklockor, varvid storklockan är näst störst av Sveriges kyrkklockor med en vikt av cirka 6 ton (troligen förutom kläppen) och diametern 2,1 meter, den är tillverkad av J.G. Grosse i Dresden. Det är dock bara de tre största som används, den minsta saknar motor. Det ursprungliga klockspelet kom till år 1666. Det konstruerades i Amsterdam och bestod av 28 klockor som bildar en harmoni och som spelar psalmen "Nun danket alle Gott" (Nu tacka Gud, allt folk) med melodi av Johann Crüger från 1647. Klockornas grundtoner ligger på g0, h0 och d1. Den minsta klockan har grundtonen giss1.

Efter branden 1878 installerades fyra nya kyrkklockor samt ett nytt klockspel med 25 klockor som donerades av riksgrevinnan Wilhelmina von Hallwyl. Klockspelet spelar två olika melodier fyra gånger varje dag, "Nun danket alle Gott" och "Lobe den Herren, den mächtigen König der Ehren".[8] De dagliga spelningarna sker automatiskt, men klockspelet kan även spelas manuellt. Tangentbordet finns i luftig höjd i tornet. Det fordras kraft att spela på det; det krävs knytnävar att slå på tangenterna som överför kraften via vajrar direkt till klockorna. Nuvarande klockspel renoverades från grunden och utvigdes med 12 nya klockor till 37 klockor av Eijsbouts klockgjuteri (Nederländerna) år 2008.

Klockspelet[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Klockspelet i Tyska kyrkan. Bild från tidskriften Svea 1889.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Geschichte der Kirche” (på tyska). Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=656104. Läst 8 januari 2015. 
  2. ^ Tyska S:ta Gertruds kyrka, Stockholms stift Stockholm 2008.
  3. ^ Stockholm Gamla stan
  4. ^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 202-203.
  5. ^ ”Düben-Orgel” (på tyska). Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/deutschegemeinde/duben-orgel. Läst 23 mars 2016. 
  6. ^ ”Om kyrkor som brunnit i Stockholm, sida 18”. http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0001451_01.pdf. 
  7. ^ Om kyrkor som brunnit i Stockholm , sida 18
  8. ^ Enligt Stockholm Gamla stan

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Schieche, Emil: 400 Jahre Deutsche St. Gertrudsgemeinde in Stockholm 1571-1971

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]