Medelhavsdvärglärka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Medelhavsdvärglärka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Lesser Short-toed Lark Alaudala rufescens polatzeki, Fuerteventura.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLärkor
Alaudidae
SläkteAlaudala
ArtMedelhavsdvärglärka
A. rufescens
Vetenskapligt namn
§ Alaudala rufescens
AuktorVieillot, 1820
Hitta fler artiklar om fåglar med

Medelhavsdvärglärka[2] (Alaudala rufescens) är en liten lärka som förekommer i Medelhavsområdet, Kanarieöarna och västra Mellanöstern.[3] Tidigare inkluderade den arterna turkestandvärglärka och sidenvägsdvärglärka, då under namnet dvärglärka, men dessa tre urskiljs numera vanligen som egna arter.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Medelhavsdvärglärkan är en liten, ljus lärka med en kort finkliknande näbb. Den är mycket lik nära släktingarna turkestandvärglärka och sidenvägsdvärglärka, alla tre tidigare kategoriserade som en art, dvärglärka (Alaudala rufescens, se nedan). Dessa skiljer sig från korttålärkan (Calandrella brachydactyla) som delvis förekommer i samma utbredningsområde och levnadsmiljöer, genom gråare och mer jämnt streckad fjäderdräkt. Den har vidare ett streckat bröst likt en liten sånglärka samt kortare tertialer och kortare näbb. Vidare saknas ett tydligt ögonbrynsstreck. Jämfört med turkestandvärglärkan är medelhavsdvärglärkan mindre, något mer roströd, med grövre streck på bröstet

Sången är snabbare och mer varierad än korttålärkans, ofta innehållande härmljud från andra fåglar. Typiskt är också det invävda torra surrande locklätet. I sångflykten drar den runt med utbredd stjärt, ibland med karakteristiskt långsamma vingslag, vilket aldrig ses hos korttålärkan. Jämfört med turkestandvärglärkan är fraserna kortare, med kortare pauser emellan.

Medelhavsdvärglärka i sångflykt.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Medelhavsdvärglärkan är nära släkt med både turkestandvärglärka (A. heinei) och sidenvägsdvärglärka (A. cheleensis), och tidigare behandlades de som en och samma art, dvärglärka (A. rufescens). Genetiska studier klargör dock att även sanddvärglärkan är inbäddad i komplexet.[4] Alström m.fl. (2021) visar även att de olika populationerna kan delas in i fyra utvecklingslinjer. Dessa skildes åt för åtminstone två miljoner år sedan. Trots relativt måttliga morfologiska skillnader i skiljer de sig åt när det gäller sångflykt, ekologi och flyttbeteende. Åtminstone tre av dessa klader häckar mer eller mindre sympatriskt.

Sedan 2021 urskiljer därför både tongivande International Ornithological Congress (IOC) och Clements et al den som egen art.[3][5] Svenska BirdLife Sveriges taxonomikommitté följde efter 2022.[6]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Dvärglärkorna placerades tidigare tillsammans med korttålärkorna i släktet Calandrella, men genetiska studier visar att de inte är varandras närmaste släktingar.[7] Dvärglärkorna har därför lyfts ut till det egna släktet Alaudala.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Medelhavsdvärglärkan förekommer som namnet avslöjar kring Medelhavsområdet, men även i delar av Mellanöstern och på Kanarieöarna. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:[5][3]

I Sverige har dvärglärkor observerats fyra gånger, men det är ännu oklart vilken art i dvärglärkekomplexet dessa fynd utgör.[8]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Medelhavsdvärglärkan bygger sitt bo på marken och lägger vanligtvis två till tre ägg som ruvas av honan. Den lever av frön och insekter. Den föredrar öppet torrt landskap och återfinns oftast i torrare miljöer än korttålärkan.

Dvärglärkans ägg av underarten minor.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av habitatförlust, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Beståndet uppskattas till mellan 500 000 och en miljon vuxna individer.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2022 Alaudala rufescens . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 10 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.12.1.
  4. ^ Alström, P, J van Linschooten., PF Donald, G Sundev, Z Mohammadi, F Ghorbani, A Shafaeipour, A van den Berg, M Robb, M Aliabadian, C Wei, F Lei, B Oxelman & U Olsson. 2021. Multiple species delimitation approaches applied to the avian lark genus Alaudala. Molecular Phylogenetics and Evolution in press. (https://doi.org/10.1016/j.ympev.2020.106994)
  5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  6. ^ Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022. 
  7. ^ Alström, P., K.N. Barnes, U. Olsson, F.K. Barker, P. Bloomer, A.A. Khan, M.A. Qureshi, A. Guillaumet, P.-A. Crochet, P.G. Ryan (2013), Multilocus phylogeny of the avian family Alaudidae (larks) reveals complex morphological evolution, non-monophyletic genera and hidden species diversity, Mol. Phylogenet. Evol. 69, 1043-1056.
  8. ^ Raritetskommittén, BirdLife Sverige: Raritetskatalogen, birdlife.se/rk/raritetskatalogen. Hämtad 2022-04-01

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 232-233 
  • Lars Larsson, Birds of the World, 2001, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]