Vitbröstad monarktörnskata

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Megabyas flammulatus)
Vitbröstad monarktörnskata
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljVangor
Vangidae
SläkteMegabyas
Verreaux & Verreaux, 1855
ArtVitbröstad monarktörnskata
M. flammulatus
Vetenskapligt namn
§ Megabyas flammulatus
Auktor(Verreaux & Verreaux, 1855)
Synonymer
Bias flammulatus

Vitbröstad monarktörnskata[2] (Megabyas flammulatus) är en tätting i familjen vangor.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Vitbröstad monarktörnskata är en särengen törnskateliknande fågel. Den ger intrycket av en kraftig flugsnappare, med stor krokförsedd näbb, rätt kort stjärt och stor kropp. Hanen är typiskt vit under och svart ovan, med rött öga och vit övergump. Honan har också vit undersida, men med kraftiga svarta streck. Vidare har honan vit tygel och generellt rödbrun ovansida med mörkare vingpennor. Fågeln liknar tofsmonarktörnskatan, men har vit strupe och saknar huvudtofs. Honans streckade undersida är också utmärkande. Lätena beskrivs som fallande "PWHEEEeeeer", enkla "cherdew" och dubblerade varierade, nästan mekaniska fraser: "perit-perit, tchledew-tchledew".[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Vitbröstad monarktörnskata delas upp i två underarter med följande utbredning:[3]

Tidigare placerades denna art och tofsmonarktörnskatan i släktet Bias, men lyfts numera ut till det egna släktet Megabyas.

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Vitbröstad monarktörnskata och tofsmonarktörnskatan (Bias musicus) placerades länge bland flikögonen (Platysteiridae). Genetiska studier visar dock att de står närmast de asiatiska skogstörnskatorna i släktena Hemipus och Tephrodornis.[5] De inkluderas numera alla i familjen vangor (Vangidae).[3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Vitbröstad monarktörnskata hittas i skog och skogsbryn. Där ses den ofta sitta upprätt på grenar, vaggande stjärten från sida till sida.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig till frekvent förekommande.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Megabyas flammulatus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 14 augusti 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b] Louette, M. (2020). African Shrike-flycatcher (Megabyas flammulatus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.afrshf1.01
  5. ^ Fuchs, J.; Bowie, R.C.K.; Fjeldsa, J. & Pasquet, E. (2004): Phylogenetic relationships of the African bush-shrikes and helmet-shrikes (Passeriformes: Malaconotidae). Mol. Phylogenet. Evol. 33(2): 428–439.
  6. ^ Urban, E.K.; Fry, C.H.; Keith, S. 1997. The birds of Africa Vol. V. Academic Press, London.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]