Läppbjörn

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Melursus)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Läppbjörn
Status i världen: Sårbar[1]
Lippenbaer-24.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningRovdjur
Carnivora
FamiljBjörnar
Ursidae
SläkteMelursus
Meyer, 1793
ArtLäppbjörn
M. ursinus
Vetenskapligt namn
§ Melursus ursinus
AuktorShaw, 1791
Utbredning
Sloth Bear area.png
Utbredningsområde (grönt; i svart visas artens ursprungliga utbredning).
Hitta fler artiklar om djur med
Läppbjörn som klättrar i träd

Läppbjörnen (Melursus ursinus) är en art i familjen björnar och liknar kragbjörnen (men är inte närmare släkt med den).[1] Den är den enda arten i släktet Melursus.[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Läppbjörnar blir 140 till 180 cm långa (huvud och bål) och vid skuldran 61 till 91,5 cm höga. Svansen är som hos alla björnar med 10 till 12,5 cm tydligt kort.[3] Hanar är med en vikt av 80 till 145 kg betydligt tyngre än honor som blir 55 till 95 kg tunga.[4]

Kännetecknande är de förstorade läpparna som saknar hår. Djuret har förmåga att sträcka sin smala tunga långt ut. Läppbjörnen saknar två framtänder i övre käken så att en lucka uppstår.

Pälsen är oftast svart med enskilda hår i brun eller grå men det finns även rödbruna läppbjörnar. På brösten finns en vit- eller gulaktig fläck i form av ett Y eller V. Klorna är jämförelsevis långa och böjda.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Läppbjörnen förekommer främst i Indien och Sri Lanka men även i Bangladesh, Bhutan och Nepal. Den lever i olika slags skogar, i savanner, i andra gräsmarker och i buskskogar. Arten vistas vanligen i låglandet men den når på Sri Lanka 1500 och på fastlandet 2000 meter över havet.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Läppbjörnar letar ofta sin föda under natten men kan även vara aktiva under andra dagtider. De vilar i grottor eller tät vegetation. I motsats till många andra björnar håller läppbjörnar ingen vinterdvala men de är jämförelsevis inaktiva under regntider. Som alla björnar lever läppbjörnar ensamma.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Läppbjörnar är specialiserade på insekter och däribland huvudsakligen på termiter. För att komma åt bytet öppnar de termitstacken med sina klor och sedan suger de likt en dammsugare in termiterna. Läppbjörnar använder även tungan när de äter.

Denna björn äter även andra insekter som bin och myror samt frukter och honung. De har därför bra förmåga att klättra i träd.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

I Indien sker parningstiden oftast i månaderna maj till juni medan den på Sri Lanka infaller under hela året. I dessa tider lever läppbjörnar parvis och parar sig flera gånger. Mellan parningen och födelsen ligger sex till sju månader men troligtvis vilar ägget en tid innan den egentliga dräktigheten börjar.

De ett till två (ibland tre) ungar föds i en jordgrotta. Ungarna är i början blinda och hjälplösa. De öppnar sina ögon efter ungefär tre veckor och fyra till fem veckor senare lämnar de grottan för första gången. Ofta bär honan sina ungar när hon går ut. Ungarna stannar hos modern två till tre år tills de är fullt utvecklade. I fångenskap blir läppbjörnar upp till 40 år gamla.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

När George Shaw beskrev arten 1791 listade han den i släktet tretåiga sengångare (Bradypus) på grund av att den saknar de två mellersta framtänderna i överkäken. Djuret har därför fortfarande det engelska namnet sloth bear. Senare blev det klart att arten tillhör familjen björnar. Det finns olika uppfattningar om den ska listas i sitt eget släkte Melursus eller om den ska infogas i Ursus.[1]

Allmänt godkänns två underarter[2][1]:

  • Melursus ursinus ursinus, på fastlandet.
  • Melursus ursinus inornatus, på Sri Lanka, som är mindre samt har kortare och mer glest fördelade hår på kroppen.

Läppbjörnar och människor[redigera | redigera wikitext]

Läppbjörnar betraktas allmänt som skygga och vänliga men de kan bli aggressiva när de blir överraskade. På grund av sina nedsatta syn- och hörselsinnen upptäcker de ofta människor i sista ögonblicket, vilket leder till oönskade reaktioner.

Människor jagar läppbjörnar för att hålla dem borta från odlingsmark och för köttets eller andra kroppsdelars skull. Djurets galla anses i flera länder som nyttig för medicinska ändamål. Det största hotet för läppbjörnen är däremot förstöringen av dess levnadsområde.

Hela beståndet uppskattas till 10 000 till 20 000 individer. I Sri Lanka lever troligen 300 till 600 exemplar. Arten listas av IUCN som sårbar (vulnerable).[1]

Baloo i Djungelboken är en läppbjörn.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Lippenbär

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Melursus ursinusIUCN:s rödlista, auktor: Dharaiya, N., Bargali, H.S. & Sharp, T. (2016), läst 10 december 2017.
  2. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Melursus
  3. ^ Ronald M. Nowak, red (1999). ”Sloth bear” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 692-693. ISBN 0-8018-5789-9 
  4. ^ R. Edwards (2008). ”Sloth bear”. ARKive. http://www.arkive.org/sloth-bear/melursus-ursinus/. Läst 10 december 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]