Formaldehyd
| Formaldehyd | |
  | |
| Systematiskt namn | Metanal |
|---|---|
| Övriga namn | Metylenoxid |
| Kemisk formel | CH2O |
| Molmassa | 30,03 g/mol |
| Utseende | Färglös gas med stickande lukt |
| CAS-nummer | 50-00-0 |
| SMILES | C=O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 0.8153 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | >1000 g/l (20 °C) |
| Smältpunkt | –117 °C |
| Kokpunkt | –19,3 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 |
2
3
2
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Formaldehyd, metanal, är en färglös gas (kokpunkt -19,3 °C) med stickande lukt. Formaldehyd löst i vatten kallas formalin. Formaldehyd används industriellt bland annat vid framställning av flera olika typer av plaster (till exempel bakelit) och som desinfektionsmedel. Formaldehyd används inom färg-, medicin-, foto-, lim-, garveri- och textilindustrin. Det används som bekämpningsmedel, desinficerings- och konserveringsmedel.
Formaldehyd framställs vanligtvis i en oxo-syntes genom att metanol vid cirka 400 °C i närvaro av järnoxid och molybden och/eller vanadin reagerar med syre.
Risker[redigera | redigera wikitext]
Formaldehyd verkar starkt irriterande på ögon och luftvägar. Inandning kan ge hosta, heshet, huvudvärk, yrsel, tryck över bröstet samt i svårare fall kramp i struphuvudet och lungskador. Inandning under lång tid kan ge luftvägsirritation, nästäppa och andningsbesvär av astmatyp. Formaldehyd är allergi- och cancerframkallande enligt kemikalieinspektionen.
Naturlig förekomst[redigera | redigera wikitext]
Formaldehyd förekommer naturligt i de flesta levande djur och växter och är en viktig del av ekologin. Vi får dagligen i oss formaldehyd via födan, ett äpple innehåller exempelvis 6,3-22,3 mg/kg. Formaldehyd bryts naturligt ned av den mänskliga kroppen och ackumuleras inte. Formaldehyd produceras även i kroppen. En vuxen man har normalt ca 16 milligram formaldehyd i blodet.[1]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- newworldencyclopedia.org/entry/Formaldehyde
- wiley-vch.de/contents/ullmann/ull_10317.html
- Encyclopedic Dictionary of Named Processes in Chemical Technology, Third Edition by Alan E. Comyns
- Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Endogenous formaldehyde turnover in humans compared with exogenous contribution from food sources”. Arkiverad från originalet den 29 december 2015. https://web.archive.org/web/20151229093132/http://www.efsa.europa.eu/sites/default/files/scientific_output/files/main_documents/3550.pdf. Läst 20 januari 2016.