Molybden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Molybden
Nummer
42
Tecken
Mo
Grupp
6
Period
5
Block
d
Cr

Mo

W
NiobMolybdenTeknetium
   


Generella egenskaper
Ämnesklass      Övergångsmetall
Relativ atommassa 95,94(1) u
Utseende Grå metallisk
Fysikaliska egenskaper
Densitet 10280 kg/m3 (273 K)
Smältpunkt 2896 K K (2623 °C)
Kokpunkt 4912 K (4639 °C)
Molvolym 9,38 × 10-6 m3/mol
Smältvärme 32 kJ/mol
Ångbildningsvärme 598 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie 145 pm
Kovalent radie 145 pm
1:a jonisationspotential 684,3 kJ/mol
2:a jonisationspotential 1560 kJ/mol
3:e jonisationspotential 2618 kJ/mol
4:e jonisationspotential 4480 kJ/mol
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration [Kr] 4d5 5s1
e per skal 2, 8, 18, 13, 1
Elektronkonfiguration
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd 6, 5, 4, 3, 2 (stark syra)
Elektronegativitet 2,16 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur kubisk rymdcentrerad
tätpackning (bcc)
Elektrisk konduktivitet 18,7×106 A/(V × m)
Mohs hårdhet 5,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Molybdenisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
92Mo 14,84 % 92Mo, stabil isotop med 50 neutroner
93Mo syntetisk 400 år ε 0,405 93Nb
94Mo 9,25 % 94Mo, stabil isotop med 52 neutroner
95Mo 15,92 % 95Mo, stabil isotop med 53 neutroner
96Mo 16,68 % 96Mo, stabil isotop med 54 neutroner
97Mo 9,55 % 97Mo, stabil isotop med 55 neutroner
98Mo 24,13 % 98Mo, stabil isotop med 56 neutroner
99Mo syntetisk 65,94 timmar β 1,357 99Tc
100Mo syntetisk 1×1019 år β 3,034 100Ru
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Molybden är ett metalliskt grundämne. Molybden framställdes i ren form första gången 1781 av den svenske kemisten Peter Jakob Hjelm. Tekniskt framställs det genom att molybdenglans oxideras till molybdentrioxid som efter rening reduceras med vätgas. Slutprodukten blir molybden i pulverform.[1]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Molybden har en bland de högsta smältpunkterna av alla grundämnen. Rent molybden är vitt eller silverfärgat. Metallen är hård men plastiskt formbar. Den är beständig mot luft och vatten vid vanlig temperatur men löses av oxiderande syror.[1]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Molybden förekommer naturligt främst i Molybdenglans och Wulfenit.[2] Den är en tämligen sällsynt metall och halten i jordskorpan är ca 14 ppm.[1]

Molybden finns i flertalet levande organismer och är en viktig beståndsdel i många olika enzymer, särskilt nitrogenas.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Molybden används även i legeringar, speciellt för att höja styrkan och värmetåligheten i olika stålsorter. Molybden är även korrosionsbeständigt, och syrabeständigt, men oxideras vid kraftig upphettning till molybdentrioxid.[2]

Molybdendisilicid är ett motståndsmaterial med hög smältpunkt som är kemiskt motståndskraftigt. Det används därför i ugnar för mycket höga temperaturer under namnet superkanthal. Molybden används för framställning av olika slags specialstål.

Ammoniummolybdat används inom analysen som ett känsligt reagens på fosfor- och arseniksyra.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Bra Böckers lexikon, 1978
  2. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 6