Mikrovågor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Strålning
Spectre.svg

Frekvensområde (EMS)

Typer av strålning efter sammansättning

Mikrovågor är ett trivialnamn för elektromagnetisk strålning inom de högre radiofrekvensbanden, d.v.s. kortare våglängd jämfört med "vanliga" radiovågor (men längre våglängd jämfört med ljus och infraröd strålning). Någon exakt definition finns inte, men i allmänhet brukar man avse frekvenser från 300–500 MHz och uppåt mot en obestämd genom tiderna varierande övre gräns. Mikrovågorna indelas traditionellt i ett antal mikrovågsband, som har sitt ursprung från tidig radarteknik. Ett exempel visas här nedan. Vilket numeriskt värde man ska tilldela de olika bandgränserna råder det delade meningar om.

Band GHz
P <0,5
L 0,5–2,0
S 2,0–4,0
C 4,0–8,2
X 8,2–12,4
Ku 12,4–18,0
K 18,0–26,5
Ka 26,5–40,0
Q 40–60
V 50-75
E 60-90
W 75-110
F 90-140
D 110-170
G 140-220
H 220-325
En gammal varningsskyllt för mikrovågsstrålning. Militärens gamla övningsområde i Ystad Sandskog.

Från början var detta täckbenämningar för den då mycket hemliga teknik som utvecklades av den allierade sidan under andra världskriget. En del av bredden på banden i tabellen ovan sattes av användbart frekvensband för olika standardiserade vågledaredimensioner. Under tidernas lopp har dessa bokstavsbeteckningar blivit ett vildvuxet och mångtydigt sammelsurium. Frekvensområden kan ha flera bokstavsbenämningar för samma sak. Samtidigt kan en viss bokstav betyda än det ena, än det andra frekvensområdet. Vissa tillämpningar överlappar bandgränserna i tabellen här intill, utan att man för den skull byter vågledaredimension. Ett av de viktigare radiolänkbanden ligger exempelvis i området 3,8–4,2 GHz, det vill säga delar av tabellens S-band och C-band. I radiolänksammanhang benämnes bandet 4 GHz-bandet och man bekymrar sig inte alls om vilka delband som skulle kallats S eller C enligt det föråldrade beteckningssättet.

Det finns ytterligare bokstavsband, som inte är representerade i vidstående tabell, till exempel A, G, J. Vid seriöst arbete bör man hålla sig till frekvens i klartext som bandbeteckning, särskilt som våglängden varierar beroende på utbredningsmediets art och dettas av temperatur, fuktighet, tryck med mera beroende egenskaper.

I främst radarkretsar har man konservativt hållit sig kvar vid dessa förvirrande beteckningar, som ej sällan åstadkommer missförstånd. Inom andra mikrovågdiscipliner, till exempel radiolänkteknik, försöker man göra sig fri från detta nu föråldrade beteckningssätt. Inom Internationella Teleunionen (ITU) har man med växlande framgång försökt bli av med det som i USA skämtsamt benämns alfabetsoppa.

En familjär minnesregel för att komma ihåg ordningsföljden på de olika bokstavsbanden lyder (räknat från hög frekvens nedåt): "King Xerxes Can Seduce the Lovely Princess".

Exempel på "alfabetsoppan"[redigera | redigera wikitext]

Band Frekvens Källa
A 2 182 kHz Radioreglementet, AP9 (1990)
100–250 MHz NATO New Warfare
150–180 MHz Hewlett-Packard, Application Note 21
3,22–4,9 GHz Sivers Lab
5,38–8,17 GHz FOA3 rapport C479 (1966-02)
26,4–40,8 GHz FOA3 rapport C479 (1966-02)
114–113 GHz FOA3 rapport C479 (1966-02)
AF 20–20 000 Hz Radioreglementet, AP9 (1990)
AM 148,5–283,5 kHz Radioreglementet, AP8 (1990)
526,5–1 605 kHz Radioreglementet, AP8 (1990)
Band Frekvens Källa
Ka 26,5–40 GHz Hughes
KA 26,4–40,0 GHz FOA3 rapport C479 (1966-02)
Ku 12–18 GHz Konventionellt inom radarteknik
Ku 12,24–22 GHz Radio Manufacturers Association (RMA)
KU 5,38–8,17 GHz FOA3 rapport C479 (1966-02)
KV 1,6–30 MHz Traditionellt inom tjänsterna
fast och mobil radiotrafik, kortvåg
KV 6–26 MHz Traditionellt inom tjänsten
rundradio, kortvåg
KW Kurtzwelle = kortvåg Traditionellt inom tjänsterna
fast och mobil radiotrafik, kortvåg
samt inom tjänsten rundradio, kortvåg

Tekniska tillämpningar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mikrovågor&oldid=24855893"