Mikrovågor

Strålning
Elektromagnetisk
Radiovågor Mikrovågor Infraröd strålning Synligt ljus Ultraviolett strålning Röntgenstrålning Gammastrålning
Partikelstrålning
Alfastrålning Betastrålning Neutronstrålning
Övrigt
Terahertzstrålning Joniserande strålning Svartkroppsstrålning Radioaktivitet

Mikrovågor är ett trivialnamn för elektromagnetisk strålning inom de högre radiofrekvensbanden, det vill säga kortare våglängd än "vanliga" radiovågor (men längre våglängd jämfört med ljus och infraröd strålning). Någon exakt definition finns inte, men i allmänhet brukar man avse frekvenser från 300–500 MHz och uppåt mot en obestämd genom tiderna varierande övre gräns. Mikrovågorna indelas traditionellt i ett antal mikrovågsband, som har sitt ursprung från tidig radarteknik. Ett exempel visas här nedan. Vilket numeriskt värde man ska tilldela de olika bandgränserna råder det delade meningar om.

Band	GHz
P	<0,5
L	0,5–2,0
S	2,0–4,0
C	4,0–8,2
X	8,2–12,4
Ku	12,4–18,0
K	18,0–26,5
Ka	26,5–40,0
Q	40–60
V	50-75
E	60-90
W	75-110
F	90-140
D	110-170
G	140-220
H	220-325

En gammal varningsskylt för mikrovågsstrålning. Militärens gamla övningsområde i Ystads sandskog.

Från början var detta täckbenämningar för den då mycket hemliga teknik som utvecklades av den allierade sidan under andra världskriget. En del av bredden på banden i tabellen ovan sattes av användbart frekvensband för olika standardiserade vågledardimensioner. Under tidernas lopp har dessa bokstavsbeteckningar blivit ett vildvuxet och mångtydigt sammelsurium. Frekvensområden kan ha flera bokstavsbenämningar för samma sak. Samtidigt kan en viss bokstav betyda än det ena, än det andra frekvensområdet. Vissa tillämpningar överlappar bandgränserna i tabellen här intill, utan att man för den skull byter vågledardimension. Ett av de viktigare radiolänkbanden ligger exempelvis i området 3,8–4,2 GHz, det vill säga delar av tabellens S-band och C-band. I radiolänksammanhang benämnes bandet 4 GHz-bandet och man bekymrar sig inte alls om vilka delband som skulle kallats S eller C enligt det föråldrade beteckningssättet.

Det finns ytterligare bokstavsband, som inte är representerade i vidstående tabell, till exempel A, G, J. Vid seriöst arbete bör man hålla sig till frekvens i klartext som bandbeteckning, särskilt som våglängden varierar beroende på utbredningsmediets art och dettas av temperatur, fuktighet, tryck med mera beroende egenskaper.

I främst radarkretsar har man konservativt hållit sig kvar vid dessa förvirrande beteckningar, som ej sällan åstadkommer missförstånd. Inom andra mikrovågdiscipliner, till exempel radiolänkteknik, försöker man göra sig fri från detta nu föråldrade beteckningssätt. Inom Internationella Teleunionen (ITU) har man med växlande framgång försökt bli av med det som i USA skämtsamt benämns alfabetsoppa.

I en mikrovågsugn värms maten upp med hjälp av mikrovågor.

En minnesregel för att komma ihåg ordningsföljden på de olika bokstavsbanden lyder (räknat från hög frekvens nedåt): "King Xerxes Can Seduce the Lovely Princess".

Exempel på "alfabetsoppan"

Band	Frekvens	Källa
A	2 182 kHz	Radioreglementet, AP9 (1990)
	100–250 MHz	NATO New Warfare
	150–180 MHz	Hewlett-Packard, Application Note 21
	3,22–4,9 GHz	Sivers Lab
	5,38–8,17 GHz	FOA3 rapport C479 (1966-02)
	26,4–40,8 GHz	FOA3 rapport C479 (1966-02)
	114–113 GHz	FOA3 rapport C479 (1966-02)
AF	20–20 000 Hz	Radioreglementet, AP9 (1990)
AM	148,5–283,5 kHz	Radioreglementet, AP8 (1990)
	526,5–1 605 kHz	Radioreglementet, AP8 (1990)

Band	Frekvens	Källa
Ka	26,5–40 GHz	Hughes
KA	26,4–40,0 GHz	FOA3 rapport C479 (1966-02)
Ku	12–18 GHz	Konventionellt inom radarteknik
Ku	12,24–22 GHz	Radio Manufacturers Association (RMA)
KU	5,38–8,17 GHz	FOA3 rapport C479 (1966-02)
KV	1,6–30 MHz	Traditionellt inom tjänsterna fast och mobil radiotrafik, kortvåg
KV	6–26 MHz	Traditionellt inom tjänsten rundradio, kortvåg
KW	Kurtzwelle = kortvåg	Traditionellt inom tjänsterna fast och mobil radiotrafik, kortvåg samt inom tjänsten rundradio, kortvåg

Elektromagnetiskt spektrum
Frekvensområde	Frekvens	Våglängd	Fotonenergi	Intervallbredd
Audiofrekvens	30 kHz–3 Hz	10 km–100 Mm	< 12,4 feV
Radiofrekvens	300 MHz–30 kHz	1 m–10 km	1,24 µeV – 12,4 feV	4 B
Mikrovågor	300 GHz–300 MHz	1 mm–1 m	1,24 meV – 1,24 µeV	3 B
Infraröd (IR)	405-0,3 THz	740 nm–1 mm	1,7 eV – 1,24 meV	3,1 B
Synligt ljus	789–405 THz	380–740 nm	3,3 eV – 1,7 eV	0,3 B
Ultraviolett (UV)	300 PHz–789 THz	1–380 nm	1,24 keV – 3,3 eV	2,6 B
Röntgenstrålning (X)	30 EHz–300 PHz	10 pm–1 nm	124 keV – 1,24 keV	2 B
Gammastrålning (γ)	> 30 EHz	< 10 pm	> 124 keV

Tekniska tillämpningar

• Bluetooth (ersättning för kablar vid korthållkommunikation)
• Flygtrafikledning
• Identifiering av fordon och gods
• Jordresurssatelliter
• Kollisionsvarnare
• Kosmisk bakgrundsstrålning
• Maser
• Meteorologi
• Mikrovågsugn
• Microwave Landing System (MLS) - förarlös landning av flygplan
• Mobiltelefoni
• Mätteknik inkl telemetri
• Plastsvetsning
• Positionsbestämning (GLONASS, GPS), PAR
• Radarnavigering
• Radioastronomi, SETI
• Radiolänkar för mångkanalsförbindelser för telefon, televisionsdistribution, data
• Rörelsedetektor
• Trådlösa telefoner (DECT)