Mikrovågor
| Strålning |
|---|
 |
| Elektromagnetisk |
| Partikelstrålning |
| Övrigt |
|
|
Mikrovågor är ett trivialnamn för elektromagnetisk strålning inom de högre radiofrekvensbanden, d.v.s. kortare våglängd jämfört med "vanliga" radiovågor (men längre våglängd jämfört med ljus och infraröd strålning). Någon exakt definition finns inte, men i allmänhet brukar man avse frekvenser från 300–500 MHz och uppåt mot en obestämd genom tiderna varierande övre gräns. Mikrovågorna indelas traditionellt i ett antal mikrovågsband, som har sitt ursprung från tidig radarteknik. Ett exempel visas här nedan. Vilket numeriskt värde man ska tilldela de olika bandgränserna råder det delade meningar om.
| Band | GHz |
|---|---|
| P | <0,5 |
| L | 0,5–2,0 |
| S | 2,0–4,0 |
| C | 4,0–8,2 |
| X | 8,2–12,4 |
| Ku | 12,4–18,0 |
| K | 18,0–26,5 |
| Ka | 26,5–40,0 |
| Q | 40–60 |
| V | 50-75 |
| E | 60-90 |
| W | 75-110 |
| F | 90-140 |
| D | 110-170 |
| G | 140-220 |
| H | 220-325 |
Från början var detta täckbenämningar för den då mycket hemliga teknik som utvecklades av den allierade sidan under andra världskriget. En del av bredden på banden i tabellen ovan sattes av användbart frekvensband för olika standardiserade vågledaredimensioner. Under tidernas lopp har dessa bokstavsbeteckningar blivit ett vildvuxet och mångtydigt sammelsurium. Frekvensområden kan ha flera bokstavsbenämningar för samma sak. Samtidigt kan en viss bokstav betyda än det ena, än det andra frekvensområdet. Vissa tillämpningar överlappar bandgränserna i tabellen här intill, utan att man för den skull byter vågledaredimension. Ett av de viktigare radiolänkbanden ligger exempelvis i området 3,8–4,2 GHz, det vill säga delar av tabellens S-band och C-band. I radiolänksammanhang benämnes bandet 4 GHz-bandet och man bekymrar sig inte alls om vilka delband som skulle kallats S eller C enligt det föråldrade beteckningssättet.
Det finns ytterligare bokstavsband, som inte är representerade i vidstående tabell, till exempel A, G, J. Vid seriöst arbete bör man hålla sig till frekvens i klartext som bandbeteckning, särskilt som våglängden varierar beroende på utbredningsmediets art och dettas av temperatur, fuktighet, tryck med mera beroende egenskaper.
I främst radarkretsar har man konservativt hållit sig kvar vid dessa förvirrande beteckningar, som ej sällan åstadkommer missförstånd. Inom andra mikrovågdiscipliner, till exempel radiolänkteknik, försöker man göra sig fri från detta nu föråldrade beteckningssätt. Inom Internationella Teleunionen (ITU) har man med växlande framgång försökt bli av med det som i USA skämtsamt benämns alfabetsoppa.
I en mikrovågsugn värms maten upp med hjälp av mikrovågor.
En minnesregel för att komma ihåg ordningsföljden på de olika bokstavsbanden lyder (räknat från hög frekvens nedåt): "King Xerxes Can Seduce the Lovely Princess".
Exempel på "alfabetsoppan"[redigera | redigera wikitext]
| Band | Frekvens | Källa |
|---|---|---|
| A | 2 182 kHz | Radioreglementet, AP9 (1990) |
| 100–250 MHz | NATO New Warfare | |
| 150–180 MHz | Hewlett-Packard, Application Note 21 | |
| 3,22–4,9 GHz | Sivers Lab | |
| 5,38–8,17 GHz | FOA3 rapport C479 (1966-02) | |
| 26,4–40,8 GHz | FOA3 rapport C479 (1966-02) | |
| 114–113 GHz | FOA3 rapport C479 (1966-02) | |
| AF | 20–20 000 Hz | Radioreglementet, AP9 (1990) |
| AM | 148,5–283,5 kHz | Radioreglementet, AP8 (1990) |
| 526,5–1 605 kHz | Radioreglementet, AP8 (1990) |
| Band | Frekvens | Källa |
|---|---|---|
| Ka | 26,5–40 GHz | Hughes |
| KA | 26,4–40,0 GHz | FOA3 rapport C479 (1966-02) |
| Ku | 12–18 GHz | Konventionellt inom radarteknik |
| Ku | 12,24–22 GHz | Radio Manufacturers Association (RMA) |
| KU | 5,38–8,17 GHz | FOA3 rapport C479 (1966-02) |
| KV | 1,6–30 MHz | Traditionellt inom tjänsterna fast och mobil radiotrafik, kortvåg |
| KV | 6–26 MHz | Traditionellt inom tjänsten rundradio, kortvåg |
| KW | Kurtzwelle = kortvåg | Traditionellt inom tjänsterna fast och mobil radiotrafik, kortvåg samt inom tjänsten rundradio, kortvåg |
| Elektromagnetiskt spektrum[1][2][3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Frekvensområde | Frekvens | Våglängd | Fotonenergi | Intervallbredd |
| Audiofrekvens | 30 kHz–3 Hz | 10 km–100 Mm | < 12,4 feV | |
| Radiofrekvens | 300 MHz–30 kHz | 1 m–10 km | 1,24 meV – 12,4 feV | 8 B |
| Mikrovågor | 300 GHz–300 MHz | 1 mm–1 m | 1,24 meV – 1,24 µeV | 3 B |
| Infraröd (IR) | 405,1–0,3 THz | 740 nm–1 mm | 1,7 eV – 1,24 meV | 3,1 B |
| Synligt ljus | 788,9–405,1 THz | 380–740 nm | 3,2627 eV – 1,6755 eV | 0,3 B |
| Ultraviolett (UV) | 300 PHz–788,9 THz | 1–380 nm | 123,98 eV – 3,2627 eV | 1,6 B |
| Röntgenstrålning (X) | 30 EHz–300 PHz | 10 pm–1 nm | 124 keV – 124 eV | 3 B |
| Gammastrålning (γ) | > 30 EHz | < 10 pm | > 62,1 keV | oändlig |
Tekniska tillämpningar[redigera | redigera wikitext]
- Bluetooth (ersättning för kablar vid korthållkommunikation)
- Flygtrafikledning
- Identifiering av fordon och gods
- Jordresurssatelliter
- Kollisionsvarnare
- Maser
- Meteorologi
- Mikrovågsugn
- Microwave Landing System (MLS) - förarlös landning av flygplan
- Mobiltelefoni
- Mätteknik inkl telemetri
- Plastsvetsning
- Positionsbestämning (GLONASS, GPS), PAR
- Radarnavigering
- Radioastronomi, SETI
- Radiolänkar för mångkanalsförbindelser för telefon, televisionsdistribution, data
- Rörelsedetektor
- Trådlösa telefoner (DECT)
