Hoppa till innehållet

Mikrovågor

Från Wikipedia
Strålning
Elektromagnetisk
Partikelstrålning
Övrigt

Mikrovågor representerar en kategori av elektromagnetisk strålning som ligger inom de högre radiofrekvensbanden, med kortare våglängder än typiska radiovågor men längre våglängder än ljus och infraröd strålning. Det finns ingen exakt definition, men vanligtvis hänvisar det till frekvenser från 300–500 MHz uppåt, med en övre gräns som har varierat över tid. Dessa frekvenser har traditionellt delats in i flera mikrovågsband ofta benämnda med bokstäver (såsom A, G, J och andra, se tabell nedan), ursprungligen baserat på tidig radarteknik.

Band GHz
P <0,5
L 0,5–2,0
S 2,0–4,0
C 4,0–8,2
X 8,2–12,4
Ku 12,4–18,0
K 18,0–26,5
Ka 26,5–40,0
Q 40–60
V 50-75
E 60-90
W 75-110
F 90-140
D 110-170
G 140-220
H 220-325
En gammal varningsskylt för mikrovågsstrålning. Militärens gamla övningsområde i Ystads sandskog.

Dessa bandbeteckningar utvecklades ursprungligen under andra världskriget för att kategorisera teknik som då ansågs hemlig. Bredden på dessa band var ofta baserad på användbara frekvensband för standardiserade vågledardimensioner. Dessa bokstavsbeteckningar har dock utvecklats över tid och kan nu ha flera olika betydelser för olika frekvensområden. Vissa tillämpningar kan sträcka sig över bandgränserna, med samma vågledardimension.

För att undvika förvirring rekommenderas det i vissa fall att referera till frekvenser direkt istället för att använda bandbeteckningar, eftersom våglängden kan variera beroende på utbredningsmediets art och dess temperatur-, fuktighets- och tryckberoende egenskaper.

Beteckningarna används fortfarande i vissa områden, som radar, trots risken för missförstånd. Andra områden, som radiolänkteknik, har börjat övergå till direkt referens till frekvenser. Internationella Teleunionen (ITU) har försökt att fasas ut användningen av dessa beteckningar.

En minnesregel för att komma ihåg ordningsföljden på de olika bokstavsbanden (från högsta till lägsta frekvens) är: "King Xerxes Can Seduce the Lovely Princess".

En mikrovågsugn använder mikrovågor för att värma mat.

Exempel på mikrovågsbanden och frekvenser

[redigera | redigera wikitext]
Band Frekvens Källa
A 2 182 kHz Radioreglementet, AP9 (1990)
100–250 MHz NATO New Warfare
150–180 MHz Hewlett-Packard, Application Note 21
3,22–4,9 GHz Sivers Lab
5,38–8,17 GHz FOA3 rapport C479 (1966-02)
26,4–40,8 GHz FOA3 rapport C479 (1966-02)
114–113 GHz FOA3 rapport C479 (1966-02)
AF 20–20 000 Hz Radioreglementet, AP9 (1990)
AM 148,5–283,5 kHz Radioreglementet, AP8 (1990)
526,5–1 605 kHz Radioreglementet, AP8 (1990)
Band Frekvens Källa
Ka 26,5–40 GHz Hughes
KA 26,4–40,0 GHz FOA3 rapport C479 (1966-02)
Ku 12–18 GHz Konventionellt inom radarteknik
Ku 12,24–22 GHz Radio Manufacturers Association (RMA)
KU 5,38–8,17 GHz FOA3 rapport C479 (1966-02)
KV 1,6–30 MHz Traditionellt inom tjänsterna
fast och mobil radiotrafik, kortvåg
KV 6–26 MHz Traditionellt inom tjänsten
rundradio, kortvåg
KW Kurtzwelle = kortvåg Traditionellt inom tjänsterna
fast och mobil radiotrafik, kortvåg
samt inom tjänsten rundradio, kortvåg
Elektromagnetiskt spektrum[1][2][3]
Frekvensområde Frekvens Våglängd Fotonenergi Intervallbredd
Audiofrekvens 30 kHz3 Hz 10 km100 Mm < 12,4 feV
Radiofrekvens 300 MHz30 kHz 1 m10 km 1,24 µeV12,4 feV 4 B
Mikrovågor 300 GHz300 MHz 1 mm1 m 1,24 meV1,24 µeV 3 B
Infraröd (IR) 4050,3 THz 740 nm1 mm 1,7 eV1,24 meV 3,1 B
Synligt ljus 789–405 THz 380–740 nm 3,3 eV1,7 eV 0,3 B
Ultraviolett (UV) 300 PHz789 THz 1–380 nm 1,24 keV3,3 eV 2,6 B
Röntgenstrålning (X) 30 EHz300 PHz 10 pm1 nm 124 keV1,24 keV 2 B
Gammastrålning (γ) > 30 EHz < 10 pm > 124 keV

Tekniska tillämpningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Spectral Colors HyperPhysics, Department of Physics and Astronomy, Georgia State University. Läst 28 augusti 2016. Arkiverad 24 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Elert, Glenn. ”The Electromagnetic Spectrum, The Physics Hypertextbook”. Hypertextbook.com. http://hypertextbook.com/physics/electricity/em-spectrum/. Läst 16 oktober 2010. 
  3. ^ ”Definition of frequency bands on”. Vlf.it. http://www.vlf.it/frequency/bands.html. Läst 16 oktober 2010.