Miljökonsekvensbeskrivning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra. Det första landet där miljökonsekvensbeskrivningar användes var USA. Idag tillämpas nationella krav på miljökonsekvensbeskrivningar vid genomförande av olika projekt och för olika verksamheter i hela världen.[1]

En strategisk miljöbedömning är ett överordnat arbete för att utvärdera miljökonsekvenser av en policy, en plan eller ett program och dess alternativ. Det innebär att den i sin tur kan generera ett flertal projekt för vilka miljökonsekvensbeskrivning sedan kommer att utföras.[2]

EU[redigera | redigera wikitext]

I den europeiska unionen (EU) krävs sedan 1985 i princip miljökonsekvensbeskrivningar för alla projekt som väsentligen kan påverka miljön. Vissa undantag kan tillåtas, bland annat för projekt av betydelse för respektive lands försvarsmakt. Ursprungligen framfördes kraven i Europarådets direktiv 337 för 1985, men reglerna klargjordes och skärptes delvis av senare direktiv, bland annat för att införliva bestämmelser från Århuskonventionen. År 2021 gäller kodifieringen (sammanställningen) i Europaparlamentets och Rådets direktiv 2011/92/EU. Medlemsstaterna är skyldiga att införliva dessa direktiv i sina lagstiftningar, men har rättighet att införa strängare miljöskyddsregler än de minimikrav som direktiven föreskriver.

Artikel 3 i direktivet 92 från 2011 lyder:

Miljökonsekvensbedömningen ska i varje enskilt fall och i en­lighet med artiklarna 4–12 på ett lämpligt sätt identifiera, be­skriva och bedöma de direkta och indirekta effekterna av ett projekt beträffande
a)   människor, fauna och flora,
b)   mark, vatten, luft, klimat och landskap,
c)   materiella tillgångar och kulturarv,
d)   samspelet mellan de faktorer som anges i leden a, b och c.

Följande artiklar innehåller fler och mer detaljerade krav, och bilagor föreskriver verksamheter som skall omfattas av kraven. Bland annat anges i punkt 3 i artikel 4 att "exploatören" åtminstone skall beskriva projektet (inklusive dess lokalisering, utformning och omfattning) samt planerade åtgärder för att undvika eller minska väsentliga negativa effekter, samt tillhandahålla "de data som krävs för att påvisa och bedöma den huvud­sakliga inverkan på miljön som projektet kan antas medföra".

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Enligt svensk lag krävs en miljökonsekvensbeskrivning för alla verksamheter som påverkar miljön. Den grundläggande regleringen finns i 6 kap Miljöbalken med kompletterande bestämmelser i förordningen (2017:966) om miljökonsekvensbeskrivningar.

En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla:

  • Beskrivning av aktuellt projekt.
  • Miljöförutsättningar i området för eventuellt genomförande av projektet.
  • Troliga miljökonsekvenser vid genomförandet av projektet.
  • Möjlighet att minska negativa miljöeffekter.
  • Oundvikliga negativa miljöeffekter.
  • Alternativ till projektet (inklusive nollalternativ) samt alternativens effekter.
  • Analys av hur det lokala och kortsiktiga utnyttjandet av miljön förhåller sig till ambitionen att långsiktigt förbättra miljön.
  • Förekomst av irreversibla effekter.

I bedömningen ska särskilt beaktas

  1. sannolikheten, varaktigheten och frekvensen av påverkan och möjligheten att avhjälpa den,
  2. påverkans totaleffekt,
  3. påverkans gränsöverskridande art,
  4. riskerna för människors hälsa eller för miljön,
  5. påverkans storlek och fysiska omfattning,
  6. vilken betydelse och sårbarhet som det påverkade området har på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, kulturarvet eller speciella särdrag i naturen, och
  7. påverkan på områden eller natur som har erkänd nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus.[3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ MKB - introduktion till miljökonsekvensbeskrivning; Hedlund, Anders & Kjellander, Cecilia, Studentlitteratur 2006
  2. ^ Kurskompendium för Samhällsbyggnadsprocessen 2009, KTH Institutionen för mark- och vattenteknik.
  3. ^ Bilaga4 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar https://lagen.nu/1998:905 Arkiverad 25 november 2010 hämtat från the Wayback Machine.