Miljökonsekvensbeskrivning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra. Det första landet där miljökonsekvensbeskrivningar användes var USA. Idag tillämpas nationella krav på miljökonsekvensbeskrivningar vid genomförande av olika projekt och för olika verksamheter i hela världen.[1]

En strategisk miljöbedömning är ett överordnat arbete för att utvärdera miljökonsekvenser av en policy, en plan eller ett program och dess alternativ. Det innebär att den i sin tur kan generera ett flertal projekt för vilka miljökonsekvensbeskrivning sedan kommer att utföras.[2]

EU[redigera | redigera wikitext]

I den europeiska unionen (EU) krävs sedan 1985 i princip miljökonsekvensbeskrivningar för alla projekt som väsentligen kan påverka miljön. Vissa undantag kan tillåtas, bland annat för projekt av betydelse för respektive lands försvarsmakt. Ursprungligen framfördes kraven i Europarådets direktiv 337 för 1985, men reglerna klargjordes och skärptes delvis av senare direktiv, bland annat för att införliva bestämmelser från Århuskonventionen. År 2021 gäller kodifieringen (sammanställningen) i Europaparlamentets och Rådets direktiv 2011/92/EU. Medlemsstaterna är skyldiga att införliva dessa direktiv i sina lagstiftningar, men har rättighet att införa strängare miljöskyddsregler än de minimikrav som direktiven föreskriver.

Artikel 3 i direktivet 92 från 2011 lyder:

Miljökonsekvensbedömningen ska i varje enskilt fall och i en­lighet med artiklarna 4–12 på ett lämpligt sätt identifiera, be­skriva och bedöma de direkta och indirekta effekterna av ett projekt beträffande
a)   människor, fauna och flora,
b)   mark, vatten, luft, klimat och landskap,
c)   materiella tillgångar och kulturarv,
d)   samspelet mellan de faktorer som anges i leden a, b och c.

Följande artiklar innehåller fler och mer detaljerade krav, och bilagor föreskriver verksamheter som skall omfattas av kraven. Bland annat anges i punkt 3 i artikel 4 att "exploatören" åtminstone skall beskriva projektet (inklusive dess lokalisering, utformning och omfattning) samt planerade åtgärder för att undvika eller minska väsentliga negativa effekter, samt tillhandahålla "de data som krävs för att påvisa och bedöma den huvud­sakliga inverkan på miljön som projektet kan antas medföra".

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Miljöbedömning är en process där syftet är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.[3] Resultatet av miljöbedömningen redovisas i ett dokument som benämns miljökonsekvensbeskrivning.

Enligt svensk lag krävs en miljökonsekvensbeskrivning för alla verksamheter som kan ha betydande påverkan på miljön. Den grundläggande regleringen finns i miljöbalkens 6 kapitel, med kompletterande bestämmelser i förordning.[4][5]

En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt lag[6] innehålla:

  1. en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program
  2. en identifiering, beskrivning och bedömning av rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd,
  3. uppgifter om
    1. miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen eller programmet inte genomförs,
    2. miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt,
    3. befintliga miljöproblem som är relevanta för planen eller programmet, särskilt miljöproblem som rör ett sådant område som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, och
    4. hur hänsyn tas till relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn,
  4. en identifiering, beskrivning och bedömning av de betydande miljöeffekter som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra,
  5. uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter,
  6. en sammanfattning av de överväganden som har gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes,
  7. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och
  8. en icke-teknisk sammanfattning av 1-7.

Lagtexten reglerar inte exakt vilken omfattning beskrivningarna i MKB:n ska ha. Det avgörs i praktiken av samrådsprocessen där berörda parter får komma till tals.

I den numera upphävda förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar framgick formellt vad som särskilt skulle beaktas i miljökonsekvensbeskrivningen. I praktiken är ändå nedan fortfarande relevant.

  1. sannolikheten, varaktigheten och frekvensen av påverkan och möjligheten att avhjälpa den,
  2. påverkans totaleffekt,
  3. påverkans gränsöverskridande art,
  4. riskerna för människors hälsa eller för miljön,
  5. påverkans storlek och fysiska omfattning,
  6. vilken betydelse och sårbarhet som det påverkade området har på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, kulturarvet eller speciella särdrag i naturen, och
  7. påverkan på områden eller natur som har erkänd nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]