Visa källa för Mjölk

{{Näringsvärden
| bild=Milk glass.jpg
| namn=Standardmjölk (3 % fett)
| mängd= 100 g
| energi= 60 kcal / 260 kJ
| protein= 3,4 g
| kolhydrater= 5 g
| fett= 3 g
| vitaminb2= 0,14 mg
| kalcium= 120 mg
| jod= 14 μg
}}
'''Mjölk''' är en [[vätska]] som produceras av [[däggdjur]]shonors [[Mjölkkörtel|mjölkkörtlar]]. Den är den primära [[Näringsämne|näringen]] till deras [[Avkomma|ungar]] innan de kan tillgodogöra sig annan [[Mat|föda]].<ref>{{tidskriftsref|url=http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0889157599908670|format=|författare=Pehrsson et al.|år=1999|titel=USDA's National Food and Nutrient Analysis Program: Food Sampling |tidskrift= Journal of Food Composition and Analysis |volym=13|sid=|pmid=21516233|doi=10.1006/jfca.1999.0867|nummer=1|språk=engelska| issn=0889-1575 }}</ref> Termen avser oftast mjölk från [[Nötkreatur|kor]], men denna kan även benämnas ''komjölk'' för att särskilja den från andra sorters mjölk;<ref name="ne">{{webbref |url=http://ne.se/school/sve/mj%C3%B6lk?i_h_word=Komj%C3%B6lk |titel=Mjölk |utgivare=Nationalencyklopedins nätupplaga |hämtdatum=28 februari 2010}}</ref> människans mjölk brukar kallas [[bröstmjölk]].<ref>{{webbref |url=http://www.spisa.nu/3.228/varufakta/komjolk/ |titel=Komjölk |utgivare=spisa.nu}}</ref>

Enligt en dom i [[Europeiska unionens domstol|EU-domstolen]] får – med några få undantag – enbart mjölk från [[däggdjur]] [[Marknadsföring|marknadsföras]] som mjölk.<ref>{{Webbref|titel=EUR-Lex - 62016CJ0422 - EN - EUR-Lex|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A62016CJ0422|verk=eur-lex.europa.eu|hämtdatum=2022-08-21|språk=en}}</ref>

== Etymologi ==
Ordet ''mjölk'' är belagt i [[Svenska|svenska språket]] sedan slutet av [[1200-talet]]. Ordet är [[Germaner|germanskt]] och besläktat med motsvarande ord i [[iriska]] och andra [[indoeuropeiska språk]].<ref>{{Webbref|titel=mjölk {{!}} SO {{!}} svenska.se|url=https://svenska.se/so/?id=152059&pz=7|hämtdatum=2022-03-14|språk=sv-SE}}</ref>

I svenskans germanska systerspråk finns stavningar som ''melk'' ([[bokmål]] och [[nederländska]]), ''mælk'' ([[danska]]), ''mjólk'' ([[isländska]] och [[färöiska]]), ''Milch'' ([[tyska]]) och ''milk'' ([[engelska]]). Även [[Ukrainska|ukrainskans]] och [[Ryska|ryskans]] молоко (''moloko'') är systerord till samma indoeuropeiska rot.

[[Latin|Latinets]] ''lactum'' har i [[Dotterspråk|dotterspråken]] lett till [[Spanska|spanskans]] ''leche'', [[Portugisiska|portugisiskans]] ''leite,'' [[Katalanska|katalanskans]] ''llet,'' [[Franska|franskans]] ''lait'', [[Italienska|italienskans]] ''latte'' och [[Rumänska|rumänskans]] ''lapte'',<ref>{{Webbref|titel=lactum|url=https://www.wordsense.eu/lactum/|verk=www.wordsense.eu|hämtdatum=2022-08-21|språk=en}}</ref> liksom [[Grekiska|grekiskans]] Γάλα<ref name=wahlgren>{{Bokref|titel=Latinskt morfemlexikon.|utgivare=Almqvist & Wiksell|hämtdatum=2022-08-21|isbn=91-21-02746-3|förnamn=Wahlgren,|efternamn=Bengt|år=1976|sid=86, 100, 228}}</ref> (''gála'') och [[Bretonska|bretonskans]] ''laech''. Dessa ord har en någon annan etymologisk samhörighet.<ref>{{Bokref|efternamn=Ringe|förnamn=Don|titel=Volume I – From Proto-Indo-European to Proto-Germanic|hämtdatum=21 augusti 2022|år=2006|sid=80|url=https://ia601802.us.archive.org/26/items/don-ringe-2006-from-proto-indo-european-to-proto-germanic/DON_RINGE_2006_From_Proto-Indo-European_to_Proto-Germanic.pdf|utgivare=Oxford University Press}}</ref> Inte heller många ord för att mjölka (jämför ''[[Emulsion|emulgera]]'' med latinskt ursprung) kan trots ljudlikheter säkert förklaras som släkt med svenskans ''mjölk''.<ref>{{Webbref|titel=The sour milk of etymology|url=https://blog.oup.com/2022/05/the-sour-milk-of-etymology/|verk=OUPblog|datum=2022-05-11|hämtdatum=2022-08-21|språk=en|författare=Liberman, Anatoly}}</ref><ref name=wahlgren/>

== Olika ursprung ==

=== Från kor ===
{{Se även|Råmjölk}}
För att kon ska producera mjölk måste den föda en kalv, vanligtvis en kalv per år.<ref>{{webbref|url=http://www.krav.se/skola/Ekoskolan/Fakta/Sa-blir-det/Sa-har-blir-det-ekologisk-mjolk--/ |titel=Så här blir det ekologisk mjölk! |utgivare=Krav Ekonomisk förening |hämtdatum=28 februari 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100216181621/http://www.krav.se/skola/Ekoskolan/Fakta/Sa-blir-det/Sa-har-blir-det-ekologisk-mjolk--/ |arkivdatum=16 februari 2010 }}</ref> Korna mjölkas i cirka 10 månader innan de [[Sin|sinläggs]] två månader innan nästa kalvning. Dräktighet hos mjölkproducerande kor åstadkoms numera oftast genom [[insemination]], medan man för kött- och dikor fortfarande mest använder tjur.<ref name="lrf">{{webbref|url=http://www.lrf.se/Documents/best%C3%A4ll%20material/Skola/Djuren_pa_garden.pdf |titel=Nötkreatur |hämtdatum=28 februari 2010 |verk=Livet på gården |utgivare=Lantbrukarnas riksförbund (LRF) |sid=5-6 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120130111456/http://www.lrf.se/Documents/best%C3%A4ll%20material/Skola/Djuren_pa_garden.pdf |arkivdatum=30 januari 2012 }}</ref>

[[Fil:Milkdrops.jpg|mini|vänster|stående|Mjölkdroppar.]]
Kalven ges ibland [[mjölkersättning]], antingen direkt eller efter en viss tid, för att mjölken från kon ska kunna tas om hand tidigare. Det gäller ej [[råmjölk]]en, som ges till kalven för att ge kalven ett immunförsvar innan den har ett eget försvar. Råmjölken stelnar mycket snabbare än vanlig mjölk, så den får inte gå med i den vanliga mjölken när den skickas till [[mejeri]]et och [[Pastörisering|pastöriseras]]. Råmjölken är eftertraktad vid tillverkning av [[kalvdans]].<ref name="lrf" />

Efter ett tag vänjs kalven av vid att dricka mjölk, och övergår till att äta vanligt foder som [[hö]], [[ensilage]] och [[kraftfoder]]. Hos köttdjur tas mjölken inte om hand, utan kalven går vanligen kvar hos kon i ett halvår, innan kalven avvänjs för att livnära sig på gräs.<ref>{{webbref|url=http://www.kalmartjusthusdjur.se/kalvhalsa.pdf |titel=Kalvhälsa |språk=svenska |författare=Anderson, Linda |utgivare=Ladugårdsförmansutbildningen |hämtdatum=28 februari 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100813011721/http://www.kalmartjusthusdjur.se/kalvhalsa.pdf |arkivdatum=13 augusti 2010 }}</ref>

=== Från andra djurarter ===
{{Se även|Bröstmjölk}}
Komjölk är den vanligaste typen av [[konsumtionsmjölk]] med 83 procent av världsproduktionen, men mjölk från flera andra djurarter förekommer. [[FAO]] redovisar att [[vattenbuffel]], [[get]], [[får]] och [[kamel]] står för noterbara mängder av världens mjölkproduktion.<ref>{{Webbref |url=http://www.fao.org/resources/infographics/infographics-details/en/c/273893/ |titel=Milk Facts |hämtdatum=2019-02-12 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation |sid= |språk=en |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref> I Sverige har företaget [[Moose Garden]] producerat älgmjölk.<ref>{{Webbref|titel=Sista sommaren med Moose Garden|url=https://www.op.se/2013-08-11/sista-sommaren-med-moose-garden|verk=Östersunds-Posten|hämtdatum=2022-08-21|språk=sv|datum=11 augusti 2013|författare=Atle Morseth Edvinsson}}</ref>

Mänsklig mjölk – [[bröstmjölk]] – används som den första födan för det nyfödda människobarnet. Den är anpassad för [[Spädbarn|spädbarnets]] konsumtion och saluförs inte allmänt. Dock kan nyblivna mödrar utan tillräcklig egen mjölkproduktion köpa pastöriserad bröstmjölk som donerats via en mjölkbank.<ref>{{Webbref|titel=Bröstmjölksbank|url=https://www.medela.se/amning/din-amningsperiod/brostmjolk-donering|verk=Medela|hämtdatum=2022-08-21|språk=sv-SE}}</ref>

=== Växtbaserade alternativ ===
Ordet mjölk användes redan i [[Fornsvenska|fornsvenskan]] för diverse genomskinlig vätska; jämför avledningen [[mjölke (sädesvätska)|mjölke]].<ref>{{Webbref|titel=mjölke {{!}} SAOB {{!}} svenska.se|url=https://svenska.se/saob/?id=M_1037-0225.LXdz&pz=3|hämtdatum=2022-08-21|språk=sv-SE}}</ref> Även användningen av ''mjölk'' för diverse [[Växt|vegetabiliska]] produkter är gammal, och ''[[Svenska Akademiens ordbok]]'' har ett belägg för "mandelmjölk" från 1540.<ref>{{Webbref|titel=mandel {{!}} SAOB {{!}} svenska.se|url=https://svenska.se/saob/?id=M_0157-0041.4ytR&pz=7|hämtdatum=2022-08-21|språk=sv-SE}}</ref>

Under senare år har försäljningen av vegetabiliska alternativ ökat.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Svenskarna köper allt mer vegetabilisk mjölk|url=https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskarna-koper-allt-mer-vegetabilisk-mjolk|tidning=SVT Nyheter|datum=2017-07-19|hämtdatum=2022-08-21|språk=sv|författare=Sonck, Mikaela}}</ref> Enligt dom från EU-domstolen får dock enbart mjölk och mjölkprodukter som kommer från däggdjur kallas mjölk i marknadsföringen av en produkt.<ref>{{Webbref|titel=EUR-Lex - 62016CJ0422 - EN - EUR-Lex|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A62016CJ0422|verk=eur-lex.europa.eu|hämtdatum=2022-08-21|språk=en|datum=14 juni 2017}}</ref>

== Innehåll ==
Djurmjölk och [[Mat|livsmedel]] baserade på denna – [[Mejeri|mejerivaror]] – består främst av vatten samt [[kolhydrat]]er (i form av [[laktos]]), [[protein]] och [[fett]]. Fettet består till en tredjedel av [[omättade fettsyror]] och till två tredjedelar [[mättade fettsyror]].

Mjölk innehåller också andra viktiga [[näringsämnen]], som [[vitaminer]]na [[Retinol|A]], [[Tiamin|B<sub>1</sub>]], [[Riboflavin|B<sub>2</sub>]], [[Niacin|B<sub>3</sub>]], [[Pyridoxin|B<sub>6</sub>]] och [[Kobalamin|B<sub>12</sub>]]<ref>{{Webbref|titel=Mjölk och mejeriprodukter|url=https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/mjolk-och-mejeriprodukter|verk=www.livsmedelsverket.se|hämtdatum=2022-08-21|språk=sv}}</ref> samt [[kalcium]], [[fosfor]], [[jod]], [[kalium]], [[magnesium]], [[zink]] och [[selen]].<ref name="Mjölkfrämjandet">{{Webbref|url=http://www.mjolkframjandet.se/faktabank/fakta_om_mjolkprodukter/grundfakta/mjolk|titel=Mjölk - grundfakta|hämtdatum=11 september 2009|författare=|datum=|utgivare=Mjölkfrämjandet|språk=svenska|citat=|arkivurl=https://web.archive.org/web/20090830225344/http://www.mjolkframjandet.se/faktabank/fakta_om_mjolkprodukter/grundfakta/mjolk|arkivdatum=30 augusti 2009}}</ref> I Sverige [[D-vitamin]]-berikas också all konsumtionsmjölk med fetthalt upp till 3 procent samt flera mjölkprodukter.<ref>{{Webbref|titel=Livsmedel som måste berikas - Kontrollwiki|url=https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/448/livsmedel-som-maste-berikas|verk=kontrollwiki.livsmedelsverket.se|hämtdatum=2022-03-14}}</ref>
== Produktion ==

=== Världsproduktion ===
{| class="wikitable sortable"
! colspan="2" |Topp-producenter av komjölk 2018<ref>{{webbref |titel=FAOSTAT |url=http://www.fao.org/faostat/en/#data/QL/ |utgivare=Food and Agriculture Organization of The United Nations |språk=en |hämtdatum=20 oktober 2020}}</ref>
|-
! Land
! Produktion ([[Ton (metriskt)|ton]])
|-
| {{USA}} || align="right" | 98 690 477
|-
| {{IND}} || align="right" | 89 833 590
|-
| {{BRA}} || align="right" | 33 839 864
|-
| {{GER}} || align="right" | 33 064 833
|-
| {{CHN}} || align="right" | 30 745 600
|-
| {{RUS}} || align="right" | 30 345 525
|-
| {{FRA}} || align="right" | 25 541 269
|-
| {{NZL}} || align="right" | 21 392 000
|-
| {{TUR}} || align="right" | 20 036 877
|-
| {{PAK}} || align="right" | 16 722 000
|-
| {{GBR}} || align="right" | 15 311 000
|-
| {{POL}} || align="right" | 14 171 153
|-
| {{MEX}} || align="right" | 12 005 692 
|-
| {{ITA}} || align="right" | 11 944 450
|-
| {{NED}} || align="right" | 10 634 163 
|-
| {{ARG}} || align="right" | 10 526 600
|-
| {{UZB}} || align="right" | 10 415 660
|-
| {{UKR}} || align="right" | 10 064 000
|}

=== Pastörisering ===
{{Fördjupning2|Värmebehandlad mjölk}}
För att få saluföra mjölk (i bland annat Sverige) måste den [[Pastörisering|pastöriseras]].<ref>{{Webbref|titel=pastörisering - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/past%C3%B6risering|verk=www.ne.se|hämtdatum=2022-08-21}}</ref> Därigenom reduceras mängden eventuella bakterier, till exempel [[Escherichia coli O157:H7|EHEC]], och risken för sjukdomar blir obetydlig. Pastöriseringen ökar också mjölkens livslängd men påverkar även dess smak. Smaken är beroende av mejeriets utrustning och tillvägagångssätt vid pastörisering tillsammans med mjölkens innehåll; detta skapar mjölkens alla egenskaper.

Vissa upplever att mjölken ibland kan ha en viss pappsmak, vilket med stor sannolikhet beror på att det skett en [[Oxidation|fettoxidation]] i mjölken.<ref>{{Bokref|efternamn=Lundmark|förnamn=Ida|titel=Samband mellan digivning, avvänjning och
mjölkens sammansättning med fokus på
mjölkfett|hämtdatum=21 augusti 2022|år=2014|sid=10|url=https://stud.epsilon.slu.se/6984/1/__ad.slu.se_Common_AFB_Grundutbildning_Kursadministration_EX%20Examensarbeten_Kandidatarbeten%20till%20Epsilon_Lundmark%20Ida%2020140706.pdf|utgivare=stud.epsilon.slu.se}}</ref> Högpastöriseras mjölken kommer mjölken förmodligen att oxideras ytterligare, dock utan att ytterligare förändra smaken åt "papphållet".

Skillnaden i oxidation mellan olika mejerier beror på vilken process mjölken genomgått. För att hindra oxidationen så mycket som möjligt används en skonsam process som huvudsakligen bestäms av hur man pumpar mjölken och vilken typ av pumpar som används. Det skonsamma processen är anpassad för att fettkulorna, som är till för att skydda fettet, inte skadas. Det är även viktigt att inte luft blandas in i mjölken vid till exempel pumpning. Oxidationssmak är också vanligare tidigt på våren innan korna släpps ut på bete. Det beror på att [[Ensilage|ensilaget]] eller grovfodret som korna då får har en lägre [[Vitamin E|E-vitaminhalt]], vilket leder till korna får i sig mindre E-vitamin; således blir det mindre E-vitamin i mjölken också. E-vitamin är en [[antioxidant]] som bidrar till att förhindra oxidationen.
=== Mjölkproduktionens utveckling ===
[[Fil:Kvinna mjölkar en ko - SLM SEM-EN1754.jpg|miniatyr|Kvinna mjölkar ko på en åker, cirka år 1930.]]
[[Fil:Bristorps mejeri - SLM R253-93-2.tif|miniatyr|Kvinnliga arbetare i Bristorps mejeri, sent 1890-/tidigt 1900-tal. ]]

==== Före den industriella revolutionen ====
Före den [[industriella revolutionen]] skedde mjölkproduktion begränsat och lokalt. Endast vissa hållbara mjölkprodukter som [[ost]] och [[bakteriekulturer]] för filmjölk kunde exporteras längre sträckor. Färsk mjölk producerades på landsbygden för hushållsbehov och för egen vidareförädling, medan de i städerna var vanligt att det fanns kor innanför eller strax utanför stadsgränsen. 

Eftersom mjölken inte kunde kylas ned och pastörisering var okänt, skedde ibland [[salmonella]]utbrott orsakade av mjölk. Även [[tuberkulos]] kunde orsakas av att man drack mjölk.<ref>{{webbref |url=http://www.norrmejerier.se/bib/nm.asp?Documentkey=CBE358405582E16EC1256CE900352529&DocumentCategoryKey=3C6371F076F52267C1256CF30035B708&ind=&bc=0&nofr=&nr=3&nrs=0&topTom=ko&listdocs=1 |titel=Pastörisering ur Mjölkens historia |utgivare=Norrmejerier |hämtdatum=28 februari 2010 |författare=Ståhl, Anna-Britta }}{{död länk|datum=2017-09 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> Därför kallades mjölken även för "det vita giftet".<ref>{{Webbref|titel=Mjölk - Sörmlands museum|url=https://www.sormlandsmuseum.se/utforska/mat/mjolk/artikel/|verk=sormlands-landsting-museum|hämtdatum=2022-08-21|språk=sv}}</ref> Eftersom korna sinade på vintern, hänvisades konsumenterna till raffinerade, hållbara mjölkprodukter. I princip all mjölk användes till att kärna [[smör]] och göra [[ost]]. 

==== Industrialiserad mjölkproduktion ====
{{Se även|Automatiskt mjölkningssystem}}
Pastörisering och [[kylteknik]] gjorde att man kunde skapa nya förutsättningar för mjölkproduktionen, och att även ren oförädlad mjölk kunde säljas. Fortfarande var produktionen begränsad av transporttider och avstånd, men lantbruk i närheten av större städer kunde gå över till mjölkproduktion och sälja det in till städerna.

Detta gjorde att det vid sekelskiftet 1900 fanns mejerier i så gott som varenda stad i länder som Sverige. Ofta drevs dessa i form av [[jordbrukskooperativ]], med mjölkbönderna själva som delägare.<ref name="mf">{{webbref|url=http://www.mjolkframjandet.se/skola_och_forskola/skolan/kalla_fakta_om_mjolk__for_elever_och_foraldrar/dokument/historia_och_kuriosa_om_mjolk |titel=Historia och kuriosa om mjölk |utgivare=Mjölkfrämjandet |hämtdatum=28 februari 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100812084245/http://www.mjolkframjandet.se/skola_och_forskola/skolan/kalla_fakta_om_mjolk__for_elever_och_foraldrar/dokument/historia_och_kuriosa_om_mjolk |arkivdatum=12 augusti 2010 }}</ref><ref name="nm" />

==== Svensk mejerinäring och statistik ====
[[Fil:Cow milking machine in action DSC04132.jpg|miniatyr|Mjölkmaskin som mjölkar en ko.]]I Sverige blev mjölkindustrin under 1900-talet framgångsrik, på grund av de nya industriella metoderna för pastörisering och förpackning.<ref name="nm">{{webbref |url=http://www.norrmejerier.se/bib/nm.asp?Documentkey=20C919E2DC00D312C1256CE9003560F0&DocumentCategoryKey=3C6371F076F52267C1256CF30035B708&ind=&bc=0&nofr=1&nr=6&nrs=0&topTom=ko&listdocs=1 |titel=Mejerihistoria |utgivare=Norrmejerier |författare=Ståhl, Anna-Britta |hämtdatum=28 februari 2010 }}{{död länk|datum=2017-09 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> En aggressiv marknadsföring av mjölken som ett modernt alternativ till andra måltidsdrycker utfördes av framförallt mejeriernas lobbyorganisation, ''[[Mjölkpropagandan|den svenska mjölkpropagandan]]''. Detta lade grunden för en fortsatt stor mjölkkonsumtion i Sverige. Under 1900-talet har nya tekniska framsteg kombinerat med nya transportmöjligheter och liknande betytt en drastisk minskning av antalet mejerier, och mjölkproduktionen har därmed centraliserats.<ref name="nm"/> Även mjölkbönderna har minskat betydligt, och i januari 2008 fanns det 6 880 av dem i Sverige.<ref>{{webbref |url=http://www.svenskmjolk.se/press/Pressmeddelanden/2008/Svenska-mjolkbonder-bygger-igen---1-000-bonder-vantas-till-arets-Mjolkforetagardagar/ |titel=Svenska mjölkbönder bygger igen - 1 000 bönder väntas till årets Mjölkföretagardagar |utgivare=Svensk Mjölk |datum=17 januari 2008 |författare=Gustafson, Anna |hämtdatum=28 februari 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120311035247/http://www.svenskmjolk.se/press/Pressmeddelanden/2008/Svenska-mjolkbonder-bygger-igen---1-000-bonder-vantas-till-arets-Mjolkforetagardagar/ |arkivdatum=11 mars 2012 }}</ref>
[[Fil:Mejeriprodukter i Skånsk butik.jpg|miniatyr|Mejerikyl med [[mjölkprodukt]]er som exempelvis mjölk, [[smör]] och [[grädde]] i en affär i [[Skåne]].]]

Kvantiteten mjölk som vägts in vid mejerierna i Sverige har minskat från en toppnotering på 3 923 000 ton vid slutet av 1940-talet till 2 862 000 ton år 2010. Den totala mjölkproduktionen var betydligt större än den invägda volymen under 1940- och 1950-talen, men skillnaden har sedan dess blivit obetydlig.<ref>{{bokref |författare=Jordbruksverket |titel=Jordbruket i siffror åren 1866-2007 |år=2011 |url=http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/jordbruketisiffror.4.5586fdf512e8fc79a8480001553.html |isbn=91-88264-36-X |hämtdatum=2011-12-30 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20111130170533/http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/jordbruketisiffror.4.5586fdf512e8fc79a8480001553.html |arkivdatum=2011-11-30 }}</ref>

Branschorganisationen Svensk Mjölk ersattes efter 2013 av LRF Mjölk. Denna arbetar på uppdrag av de svenska mjölkbönderna, mejeriföretagen och husdjursföreningarna i Sverige.<ref>{{Webbref|titel=SMR blev Svensk Mjölk blev LRF Mjölk - LRF|url=https://www.lrf.se/om-lrf/mer-om-lrf/lrfs-historia/organisationen/smr-blev-svensk-mjolk-blev-lrf-mjolk/|verk=Lantbrukarnas Riksförbund|datum=2018-05-31|hämtdatum=2022-08-21|språk=sv}}</ref>

På [[Jordbruksverket]]s webbplats publiceras månatligen statistik om mjölkproduktionen i Sverige, i det Statistiska meddelandet om animalieproduktion. I [[Eurostat]]s databas publiceras statistik om mjölkproduktionen i Europa, under kategorin Agriculture och underkategorin Agricultural products. I [[FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation|FAO:s]] databas publiceras statistik om mjölkproduktionen i världen, under kategorin ''Production'' och underkategorin ''Livestock Primary''.

==Mjölk som livsmedel==
===Laktosintolerans och mjölkkonsumtion===
Historiskt utvecklar människan [[laktosintolerans]] i vuxen ålder,<ref>{{tidningsref|url=http://www.atl.nu/Article.jsp?article=48451&a=Mj%C3%B6lkens |titel=Mjölkens historia äldre än man trott |tidning=Lantbrukets affärstidning |datum=19 augusti 2008 |hämtdatum=28 februari 2010 }}{{död länk|datum=2017-06 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> antagligen för att vänja henne av med att [[Di (mjölk)|dia]] (hos naturfolk kan barnen ammas upp till fem års ålder).<ref>[http://www.timesonline.co.uk/tol/life_and_style/health/features/article388488.ece . . . or just go with the flow?]{{Död länk|datum=2024-10 |bot=InternetArchiveBot }}. [[The Times]], 5 maj 2005.</ref> När den europeiska människan under [[stenåldern]] blev bofast och började idka boskapsskötsel, gjorde bristen på näringsämnen djurmjölk till en viktig berikning av kosten.<ref name="mf" /> Vid samma tid spreds en mutation bland människorna i Europa som möjliggjorde att de kunde [[Matspjälkning|spjälka]] [[Laktos|laktosen]] – mjölksockret.

I andra områden i världen är [[laktosintolerans]] mycket vanligt och yttrar sig genom dålig mage vid ett intag av individuellt varierande mängder mjölkprodukter. Generellt har mjölk en avsevärt mindre prominent plats i kosten för vuxna i [[Afrika]] och [[Asien]], även om det även där finns kulturer – till exempel [[massaj]]er –som under lång tid använt sig av mjölkprodukter.<ref>{{tidningsref|url=http://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=3167 |titel=Människan, en vattenapa |tidning=Medicallink.se |datum=12 november 2007 |hämtdatum=28 februari 2010 |författare=Reimers, Jenny |språk=svenska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110814071732/http://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=3167 |arkivdatum=14 augusti 2011 }}</ref>
===Mejeribehandling===
{{Se även|Konsumtionsmjölk|Mejerivaror}}[[Fil:Latteria Abbacchio.jpg|miniatyr|En varuautomat för mjölk i Italien]]
I västvärlden [[raffinera]]s livsmedlet mjölk oftast på mejerier, en process som kan innebära [[separering av mjölkprodukter|separering]], pastörisering, [[standardisering av mjölkprodukter|standardisering]] och [[homogenisering]]. Mjölk kan förädlas till [[filmjölk]], [[yoghurt]], [[smör]], [[grädde]], [[ost]], [[messmör]] och [[kvarg]].<ref name="Mjölkfrämjandet" />

Innan mjölken saluförs i butik, behandlas den i olika steg, för att få en produkt som är välkontrollerad och likadan året om:
*[[separering av mjölkprodukter|''Separering'']], då [[grädde]]n frånskiljs genom kraftig centrifugering. Kvar blir [[skummjölk]].
*''Kärning'' av grädde ger [[smör]] och [[kärnmjölk]].<ref>{{Webbref|titel=kärnmjölk - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%A4rnmj%C3%B6lk|verk=www.ne.se|hämtdatum=2022-08-21}}</ref>
*''Standardisering'', då en del av grädden åter tillsätts skummjölken för att få den önskade fetthalten i den färdiga mjölkprodukten, exempelvis [[standardmjölk]], [[mellanmjölk]] och [[lättmjölk]].
*''[[Homogenisering]]'', då mjölken under högt tryck pressas genom små munstycken så fettpartiklarna finfördelas i mindre beståndsdelar. Detta förhindrar att mjölken skiktar sig.
*''Vitaminisering'', där konsumtionsmjölk med en fetthalt upp till 3 procent berikas med [[D-vitamin]]<ref>{{Webbref|titel=Livsmedelsverket|url=https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/produktion-av-livsmedel/berikning|verk=www.livsmedelsverket.se|hämtdatum=2020-08-25|språk=sv}}</ref> för att öka intaget av detta vitamin hos befolkningen. Vitamin D har identifierats som ett av de näringsämnen som många har svårt att få i sig rekommenderade mängder av.
*''[[Pastörisering]]'' dödar sjukdomsframkallande och produktförstörande bakterier, [[virus]] och andra [[Mikroorganism|mikroorganismer]]. Mjölken hettas upp till 72–74 grader, under 15 sekunder, för att därefter snabbt kylas av. Om man vill framställa en mjölkprodukt med högre hållbarhet hettas mjölken upp till 140 grader under 2–4 sekunder, via en så kallad ''ultrapastörisering'' (UHT).<ref name="Mjölkfrämjandet" />

=== Förpackning och återvinning ===
{{Fördjupning2|Mjölkflaska|Mjölkpaket}}
Mjölken förpackas ofta antingen i en [[Flaska|glasflaska]], plastflaska eller i en pappförpackning. En [[Mjölkpaket|mjölkförpackning]] av papper källsorteras som pappersförpackning, när mjölken är konsumerad. Eventuell skruvkork källsorteras som hårdplastförpackning.

Mjölk säljs även i [[lösvikt]] i vissa länder, och kan då pytsas upp i kärl som kunden själv har med sig, alternativt i [[Pant (förpackning)|pant]]flaskor. I Sverige förekommer det främst i samband med lokalproducerad mjölk i lokala butiker.

=== Mjölkkonsumtion i kg per invånare ===
{| class="wikitable sortable"
|-
! Nr
! Land
! 2007
!2022
|-
| 1.
| {{flaggbild|Finland}} [[Finland]]
| 361
|430
|-
| 2.
| {{flaggbild|Sverige}} [[Sverige]]
| 356
| 341
|-
| 3.
| {{flaggbild|Nederländerna}} [[Nederländerna]]
| 320
|341
|-
| 4.
| {{flaggbild|Indien}} [[Indien]]
| 316
|
|-
| 5.
| {{flaggbild|Grekland}} [[Grekland]]
| 315
|
|-
| 6.
| {{flaggbild|Montenegro}} [[Montenegro]]
| 306
|
|-
| 7.
| {{flaggbild|Litauen}} [[Litauen]]
| 303
|295
|-
| 8.
| {{flaggbild|Danmark}} [[Danmark]]
| 296
|
|-
| 9.
| {{flaggbild|Albanien}} [[Albanien]]
| 281
|303
|-
| 10.
| {{flaggbild|Rumänien}} [[Rumänien]]
| 266
|
|-
|
| {{flaggbild|Montenegro}} [[Montenegro]]
|
|349
|-
|
| {{flaggbild|Schweiz}} [[Schweiz]]
|
|318
|-
|
| {{flaggbild|Irland}} [[Irland]]
|
|291
|-
|
| {{flaggbild|Kazakstan}} [[Kazakstan]]
|
|288
|-
|
| {{flaggbild|Estland}} [[Estland]]
|
|284
|}
Källor:<ref>{{webbref|titel=Countries by milk consumption per capita|url=http://chartsbin.com/view/1491|hämtdatum=2014-03-19|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180812104238/http://chartsbin.com/view/1491|arkivdatum=2018-08-12}}</ref><ref>{{webbref|titel=Countries by consumptions per capita|url=http://faostat.fao.org/site/610/DesktopDefault.aspx?PageID=610|hämtdatum=2014-03-19|arkivurl=https://web.archive.org/web/20190106145119/http://www.fao.org/faostat/en/|arkivdatum=2019-01-06}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://worldpopulationreview.com/country-rankings/milk-consumption-by-country|titel=Milk Consumption by Country 2022|hämtdatum=21 augusti 2022|utgivare=worldpopulationreview.com|språk=en}}</ref>

== Mjölk och hälsa ==
{{Se även|Vitamin B12-brist|Mjölkallergi}}
I [[Epidemiologi|epidemiologiska]] studier och [[Metaanalys|metastudier]] har det visat sig att en kost som innehåller mjölk och mjölkprodukter är kopplad till minskad risk för [[benskörhet]]<ref>{{Webbref|titel=Mjölk och ost receptet för färre brutna ben|url=https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/rorelseorganen/mjolk-och-ost-receptet-for-farre-brutna-ben/|verk=www.dagensmedicin.se|hämtdatum=2022-08-21|språk=sv|datum=22 oktober 2021|författare=Gustavsson, Maria}}</ref> och [[Hjärt- och kärlsjukdomar|hjärtkärlsjukdomar]],<ref>{{Webbref|titel=Högt intag av mejerifett gav inte sämre hjärt-kärlhälsa - Uppsala universitet|url=https://www.uu.se/nyheter/artikel/?id=17452&typ=artikel|verk=www.uu.se|hämtdatum=2022-08-21|språk=sv|datum=22 september 2021|författare=Koffmar, Linda}}</ref> inklusive [[Typ 2-diabetes|diabetes typ 2]] och [[stroke]].

I [[epidemiologi]]ska studier har det visat sig att de länder där man konsumerar mycket mejerivaror också är de länder som har högst dödlighet i [[prostatacancer]]. En [[hypotes]] om sambandet är att [[kalcium]]et i mjölken kan ha negativ verkan på [[D-vitamin]]ernas positiva effekter.<ref name="svd11">[http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mjolk-mojlig-orsak-till-prostatacancer_6716791.svd svd.se - Mjölk möjlig orsak till prostatacancer], 2011-12-18</ref><ref>[http://www.cancer.gov/aboutnci/ncicancerbulletin/archive/2007/022707/page5 cancer.gov - A Conversation with...Dr. Walter Willett] {{Wayback|url=http://www.cancer.gov/aboutnci/ncicancerbulletin/archive/2007/022707/page5|date=20120128235242}}, 2007-02-27</ref> 

==Mjölk i kulturen==
Den 1 juni 2001 startade [[Förenta nationerna|FN]]:s livsmedels- och jordbruksorganisation, [[FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation|FAO]] (Food and Agriculture Organization), firandet av ''mjölkens dag'' (''World Milk Day''). Mjölkens dag infaller [[1 juni]] varje år. Då många länder redan firade mjölken under denna dag, beslutades att göra den till officiella ''mjölkens dag''.<ref>{{Webbref|url=http://www.fao.org/es/ESC/en/15/162/181/events_537.html |titel=June 1, 2009: 9th WORLD MILK DAY |utgivare=Food and Agriculture Organization |hämtdatum=28 juni 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20121213175128/http://www.fao.org/es/esc/en/15/162/181/events_537.html |arkivdatum=13 december 2012 }}</ref>

== Referenser ==
<references/>

== Externa länkar ==
*[https://web.archive.org/web/20120311032232/http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/statistikomr/animalieproduktion/arkivstatistikanimalieproduktion.4.67e843d911ff9f551db80004621.html Animalieproduktion – Statistik från Jordbruksverket]
*[https://web.archive.org/web/20121010205232/http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/agriculture/data/database Jordbruk – Statistik från Eurostat]
*[http://faostat.fao.org/site/569/default.aspx#ancor Animalieproduktion – Statistik från FAO]
* {{Digitaltmuseum|021188737589|namn=Mjölkhushållning och självförsörjning}} Av [[Länsmuseet Gävleborg]] - Anna Larsdotter
* {{wiktionarypar|mjölk}}
* {{commonscat|milk}}

{{mjölk}}
{{lantbruk}}
{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Mjölk| ]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]