Moshe Dayan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Moshe Dayan


Israels utrikesminister
Ämbetsperiod
20 januari 1977–23 oktober 1979
Premiärminister Menachem Begin
Företrädare Yigal Allon
Efterträdare Yitzhak Shamir

Israels försvarsminister
Ämbetsperiod
5 juni 1967–3 juni 1974
Premiärminister Levi Eshkol
Yigal Allon (tillförordnad)
Golda Meir
Företrädare Levi Eshkol
Efterträdare Shimon Peres

Israels jordbruksminister
Ämbetsperiod
17 december 1959–4 november 1964
Premiärminister David Ben-Gurion
Levi Eshkol
Företrädare Kadish Luz
Efterträdare Haim Gvati

Ämbetsperiod
1955–1958
President Yitzhak Ben-Zvi
Företrädare Mordechai Maklef
Efterträdare Haim Laskov

Född 20 maj 1915
Degania Alef, Osmanska riket
Död 16 oktober 1981 (66 år)
Tel Aviv, Israel
Gravplats Nahalal
Nationalitet Israelisk
Politiskt parti Mapai (1959–1965)
Rafi (1965–1968)
Israeliska arbetarpartiet (1968–1981)
Yrke Politiker, militär
Militärtjänst
Försvarsgren Storbritanniens armé
Haganah
Israels försvarsmakt
Tjänstetid 1932–1974
Grad IDF rav aluf.svg Generallöjtnant
Slag/Krig Arabiska upproret
Andra världskriget
1948 års arabisk-israeliska krig
Suezkrisen
Sexdagarskriget
Utnötningskriget
Oktoberkriget
Utmärkelser Dso-ribbon.png Distinguished Service Order
Legion Honneur Commandeur ribbon.svg Kommendör av Hederslegionen

Moshe Dayan (hebreiska משה דיין), född 20 maj 1915kibbutzen Degania Alef vid Galileiska sjön, död 16 oktober 1981 i Tel Aviv, var en israelisk militär, socialdemokratisk politiker, arkeolog och författare. Dayan var generalstabschef 1953–1958, jordbruksminister 1959–1964, försvarsminister 1967–1974 och utrikesminister 1977–1979.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Dayan föddes på kibbutzen Degania Alef i Palestina som då var en del av det ottomanska riket. Föräldarna Shmuel och Devorah Dayan var ukrainska invandrare från Zhashkiv. Familjen flyttade senare till Nahalal, ett jordbrukskollektiv som då grundades. Vid 14 års åldern gick Dayan med i Haganah, en judisk försvarsstyrka. 1938 gick han med i den av britterna organiserade polisstyrkan där han ledde en liten motoriserad enhet. Han kom senare att bli placerad i en rekognosceringspatrull under australisk ledning. Den hade bildats som förberedelser för de allierades invasion av Syrien och Libanon. Under strider i juni 1941 i vad som idag är södra Libanon förlorade Dayan sitt vänstra öga och bar därefter en ögonlapp, som blev hans kännemärke.

Dayan var med i Palmach som var Haganahs reguljära stridande styrka och Jishuvs inofficiella armé under det brittiska Palestinamandatet. Efter staten Israels grundande ombildades organisationen till den reguljära armén, IDF, Israel Defense Forces, den 24 maj 1948. Dayan fick flera flera viktiga positioner under det arab-israeliska kriget. Han var först kommendör för försvaret av Jordandalen och sedan för flera olika militära enheter vid fronten. 1954 utsågs han till generalstabschef och överbefälhavare för Israels försvarsstyrkor. 1959 gick han med i socialdemokratiska Mapai som ledde av David Ben Gurion. Han var jordbruksminister 1959–1964. 1967 utsågs han till försvarsminister och blev känd världen över under Sexdagarskriget 1967.

Han avgick som försvarsminister 1974 efter Jom Kippurkriget 1973 där han var hölls ansvarig för att de israeliska styrkorna inte mobiliserades i tid. Han lämnade Mapai och gick med i Likud. I Menachem Begins regering var han utrikesminister 1977–1979.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Grossman, Mark (2007) (på engelska). World Military Leaders: A Biographical Dictionary. New York: Facts On File. sid. 84–85. ISBN 0-8160-4732-4 

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Diary of the Sinai Campaign 1956 (1966)
  • The Story of My Life (1976)
  • Breakthrough (1981)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Mordechai Maklef
Överbefälhavare över Israels militär
1953–1958
Efterträdare:
Haim Laskov