Multipel kemisk känslighet

Från Wikipedia
Förkortningen MCS leder hit. Se även Motorway Control System, som förkortas likadant.

Multipel kemisk känslighet, även multipel kemisk överkänslighet (från engelskans multiple chemical sensitivity, MCS[1]), har inte en ICD-kod i Sverige, men har fått en diagnoskod i Danmark, Tyskland, Österrike och Italien. EU har uppmanat sina medlemsstater att ta upp MCS i sina ICD-kodförteckningar. MCS är ett tillstånd med många sjukdomssymtom, vilka inom miljömedicinen antas bero på att benägna personer utsatts för mögel eller kemiska gifter i låga doser under längre tid, eller i stora mängder vid enstaka tillfälle.[2]

Både termen och konceptet är starkt kritiserat: Kliniska tester har t.ex visat att människor som lider av MCS inte reagerar på kemikalier som hävdas utlösa deras symptom om dessas lukt maskeras, och i blindtester reagerar likadant på placebo (möjligtvis därför att s k senare reaktioner vid MCS är okända för många) [3][4], samtidigt som samband mellan MCS och besvär såsom panikångest, depression, kemofobi, och ibland även vanliga allergier har påvisats. Många forskare anser därför att MCS har psykologiska och inte kemiska orsaker. MCS är inte upptagen på WHOs lista över sjukdomar[5] Dock har en forskare på MCS vid Umeå universitet, Linus Andersson, vid hjärnscanning kunnat visa på avvikelser hos MCS-patienter vid exponeringar. Europaparlamentet har nyligen erkänt MCS som sjukdomstillstånd och föreslår att WHO bör ta med MCS i sin kommande klassifikation ICD-11. Enligt professor Steven Nordin finns etablerade diagnoskriterier för MCS, som inkluderar att tillståndet är kroniskt, att symtomen är reproducerbara, att symtomen uppstår vid låga nivåer av exponering, att symtomen avtar eller försvinner då exponeringen avlägsnas, att responser uppstår för flera kemiskt orelaterade ämnen samt att symtomen rör flera organsystem. Steven Nordin som forskar på MCS vid Umeå universitet har skrivit "Klargörande kring kemisk intolerans" eftersom kunskapen om kemisk intolerans är tämligen begränsad bland professioner som berörs av detta sjukdomstillstånd.

Vanliga källor till tillståndet är tobaksrök, lösningsmedel, färg, syntetiska material, petroleumprodukter, parfym etc. Symtomen är ofta yrsel, illamående, hjärtklappning och annan hjärtpåverkan, kognitiva besvär som koncentrationssvårigheter, tillfällig siffer- eller bokstavsdyslexi, "hjärndimma", humörsvängningar, svullnad i kroppens slemhinnor, led- och muskelpåverkan, irritation i ögon och luftvägar, slem i halsen, hosta, nästäppa, hudutslag och feber m.m..

Kemisk överkänslighet är inte detsamma som parfymallergi, vilken är en kontaktallergi som uppstår när en allergisk person utsätts för en allergen på sin hud. Vid kemisk överkänslighet kommer reaktionen vanligen när den drabbade blott befinner sig i närheten av toxiner i t ex mögel eller syntetisk parfym.

Inom forskningen har hjärnscanning och mastcellsprov visat på fysiska förändringar vid exponeringar, enligt t ex professor Gunnar Heuser. En annan forskare, Claudia Miller, har med teorin TILT (Toxic Induce Loss of Tolerance) visat på kemikaliers samband med MCS, autism, fibromyalgi, kroniskt trötthetssymtom och elöverkänslighet m m. Även forskarna i Selmastudien har visat hur kemikalier i vår omgivning påverkar fosterutvecklingen när det gäller sjukdomar som diabetes, autism, fetma, astma och allergier m m.

I Sverige finns ett riksförbund för mögel- och kemikalieskadade vid namn MCS Sweden.

Kemikalieintolerans började noteras efter andra världskriget i takt med den ökande kemikalieanvändningen.[källa behövs]. Enligt Astma- och allergiförbundet har användningen av syntetiska, billigare parfymer ökat kraftigt sedan 1950-talet när de började masstillverkas. Dessa parfymer brukar till 95 - 100 % bestå av kemikalier som är skadliga för hälsan och innehåller ofta samma gifter som cigaretter t ex formaldehyd, toluen, bensen och många andra hormon- och nervsystemförstörande, cancer och allergiframkallande ämnen, se t ex EU:s lista över de 26 mest allergiframkallande parfymingredienserna och EPA:s Hazardous Waste List där också ämnen i vanliga parfymer ingår.




Översätt den här sidan [källa behövs]

Historia

Beteckningen "multiple chemical sensitivity" har funnits Nordamerika sedan åtminstone 1995. Fenomenet har dock ansetts ha likheter med den i Sverige under åren 1990-2000 vanligare Sick Building Syndrome, "sjuka hus"-syndromet, där besvären inte attribuerats till en specifik lukt, utan i stället till vistelse i en viss lokal eller byggnad.

I USA har MCS även betecknats på andra sätt, toxic injury (TI), chemical sensitivity (CS), chemical injury syndrome (CI), 20th century syndrome, environmental illness (EI), sick building syndrome (SBS), idiopathic environmental intolerance (IEI) och toxicant-induced loss of tolerance (TILT). I en avhandling från Umeå Universitet 2012 har termen Chemical Intolerance, "kemisk intolerans" använts.

MCS har, liksom övriga fenomen av liknande slag, varit mycket omstritt. Inom psykiatrin har tillståndet ibland betecknats som "somatiseringssyndrom". 10 - 30 % av befolkningen drabbas av någon form av känslighet för kemiska ämnen.

Se även


Källor

  1. ^ Karolinska Institutet: MeSH - Medical Subject Headings: Multiple Chemical Sensitivity, läst 21 mars 2010
  2. ^ http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=C21.223&tool=karolinska
  3. ^ Bornschein S, Hausteiner C, Römmelt H, Nowak D, Förstl H, Zilker T. (2008). ”Double-blind placebo-controlled provocation study in patients with subjective Multiple Chemical Sensitivity (MCS) and matched control subjects”. Clin Toxicol (Phila). 46 (5): sid. 443-9. PMID 18568800. 
  4. ^ J. Das-Munshi, G. J. Rubin, S. Wessely, Multiple chemical sensitivities: A systematic review of provocation studies, Journal of Allergy and Clinical Immunology, 118, pp.1257-1264 (2006)
  5. ^ Sears, Margaret E. 2007. "The Medical Perspective on Environmental Sensitivities." Note: The opinions expressed in this report are those of the author and do not necessarily reflect the views of the Canadian Human Rights Commission.

Externa länkar