Hoppa till innehållet

Mus booduga

Från Wikipedia
Mus booduga
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljRåttdjur
Muridae
SläkteMus
ArtMus booduga
Vetenskapligt namn
§ Mus booduga
Auktor(Gray, 1837)
Hitta fler artiklar om djur med

Mus booduga[2] är en däggdjursart som först beskrevs av Gray 1837. Mus booduga ingår i släktet Mus och familjen råttdjur.[3][4] Internationella naturvårdsunionen kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Arten har i princip samma utseende som Mus terricolor och båda anses vara systerarter. Skillnaden utgörs av en avvikande karyotyp.[5] Vuxna exemplar är 5,6 till 6,3 cm långa (huvud och bål), har en 5,5 till 7,5 cm lång svans och väger 10 till 15 g. De har 1,1 till 1,3 cm stora avrundade öron. Det finns ingen tydlig gräns mellan den ljus gråbruna pälsen på ovansidan och den ljusgråa till vita pälsen på undersidan. Hos flera exemplar förekommer en ljusbrun strimma eller fläck på bröstet. Svansen är uppdelad i en mörk ovansida och en ljus undersida. Mus booduga har en diploid kromosomuppsättning med 40 kromosomer (2n=40).[6]

Denna mus förekommer i Indien och i angränsande regioner av Myanmar, Nepal och Pakistan. Troligen finns arten även i Bangladesh. Mus booduga hittas dessutom i Sri Lanka. Den vistas i låglandet och i bergstrakter upp till 4000 meter över havet. Habitatet utgörs av mera torra lövfällande skogar samt av buskskogar. Arten besöker även risodlingar och annan jordbruksmark och betraktas där som skadedjur.[1]

Honor kan vara brunstiga under alla årstider och per kull föds upp till 15 ungar.[7] De flesta ungar föds under tider med bra mattillgång. Individerna vilar på dagen i boet och de letar på natten efter föda. Det centrala rummet ligger hos Mus booduga djupare än hos Mus terricolor. Mus booduga gräver främst i platt mark medan Mus terricolor föredrar skyddsvallar som avgränsar två fält. Det centrala rummet som har en diameter av 13 till 14 cm fodras med torrt gräs och andra torra växtdelar. Tunnlarnas diameter är cirka 2,5 cm.[5]

  1. ^ [a b c] 2008 Mus booduga Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Mus booduga
  3. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (11 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/mus+booduga/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  5. ^ [a b] Singh et al. (2009). ”Burrow characteristics of the co-existing sibling species”. BioMed Central. doi:10.1186/1472-6785-9-6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2678975/. Läst 30 december 2018. 
  6. ^ Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2017). ”Mus booduga”. Handbook of the Mammals of the World. "7 - Rodents II". Barcelona: Lynx Edicions. sid. 794. ISBN 978-84-16728-04-6 
  7. ^ Prakash, P. Singh (2005). Mus booduga. Ecology of Small Mammals. Scientific Publishers. sid. 123