Myrsnäppa

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Myrsnäppa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Limicola falcinellus Hokkaido.jpg
Myrsnäppa rastande på Hokkaido i Japan
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
UnderordningVadare
Charadrii
FamiljSnäppor
Scolopacidae
SläkteCalidris se text
ArtMyrsnäppa
C. falcinellus
Vetenskapligt namn
§ Calidris falcinellus
Auktor(Pontoppidan, 1763)
Synonymer
  • Scolopax Falcinellus, Pontoppidan 1763 (protonym)
  • Numenius pygmæs, Latham
  • Tringa platyrhyncha, Temminck 1815
  • Limicola pygmæa, Koch 1816
  • Philomachus falcinellus
  • Limicola falcinellus
  • Erolia falcinella
Hitta fler artiklar om fåglar med

Myrsnäppa (Calidris falcinellus) är en vadarfågel som tillhör familjen snäppor.[2] Den häckar på myrar från norra Skandinavien österut genom Sibirien. Vintertid flyttar den till ett stort område från Östafrika via södra Asien till Australasien. Myrsnäppan placerades tidigare som ensam art i släktet Limicola, men inkluderas numera i Calidris. Arten minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Myrsnäppan är något mindre än kärrsnäppan, har kortare ben och en grövre näbb som är rak med en skarp nedåtböjd krök på yttersta näbbspetsen. Adult fågel i häckningsdräkt är kraftigt mönstrad med mörkgrå och rödbrun ovansida och vit undersida. Bröstet är vitt med pilspetsformade mörka fläckar och den har två ljusa streck på hjässan och ljusa ögonbrynsstreck.

I vinterdräkt är den ljusgrå på ovansidan och vit undertill, som en kärrsnäppa i vinterdräkt, men behåller mönstret på huvudet. Ungfåglarnas ryggar liknar kärrsnäppans, men de vita sidorna och magen och det brunstreckade bröstet är kännemärken.

Myrsnäppa. Notera det tvådelade vita ögonbrynsstrecket. Fotograferad i Yunlin County i Taiwan.

Locklätet är en surrande vissling. Spellätet är ett surrande som oftast hörs på natten när fågeln flyger omkring över häckningsplatsen.

Taxonomi och systematik[redigera | redigera wikitext]

Myrsnäppan beskrevs för första gången som art 1763 av Erik Pontoppidan som Scolopax Falcinellus. Myrsnäppan har tidigare ensam förts till det egna släktet Limicola. Sentida studier visar dock att dess närmsta släktingar är brushane (Philomachus pugnax) och spetsstjärtad snäppa (Calidris acuminata).[3][4] Dessa bildar en klad som är inbäddat i släktet Calidris, varför både myrsnäppan och brushanen flyttats dit.[2][1][5]

Utbredning och underarter[redigera | redigera wikitext]

Myrsnäppan häckar på taigan i norra Skandinavien och i Sibirien. Den delas oftast upp i två underarter med följande utbredning:

Svenska BirdLife Sverige behandlar dock arten som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Arten är en utpräglad flyttfågel som övervintrar i östra Afrika, södra och sydöstra Asien och Australasien. Trots att den häckar i Europa är det ovanligt att den passerar västra Europa, vilket troligen beror på att flyttvägarna går i sydostlig riktning.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige häckar myrsnäppan sparsamt på blöta gungflymyrar från norra Dalarna till Torne lappmark. Den observeras mest under vår- och höstflyttningarna.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Myrsnäppan häckar i myrmarkers fuktigaste delar och på öppna mossar.[6]I Skandinavien och nordvästra Ryssland häckar den i låglänta områden och bergstrakter över 200 meters höjd,[7] i Norge kring cirka 1000 meter,[6] medan den i Sibirien häckar på fuktiga delar av den arktiska tundran.[7]

Häckningen inleds med parningsleken som omfattar spelflykt och spelläten av hanen. Boet är en urgröpning i marken, där tre till fyra ägg läggs. Båda föräldrar ruvar på äggen, som kläcks efter cirka tre veckor.

Myrsnäppans ägg, av nominatformen.

Myrsnäppan födosöker på gyttjiga kustremsor och i våtmarker. Den plockar födan med näbben och lokaliserar den med synen. Födan består till största delen av insekter och mindre ryggradslösa djur. Under flyttningen bildar den ofta flockar med andra vadarfåglar, särskilt kärrsnäppa.

Myrsnäppan och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal globalt, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen är ganska liten och uppskattas till 86 000–89 000 individer.[8]

Status i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Beståndet i Sverige anses vara livskraftigt och uppskattas till 11 800 könsmogna individer.[9][10]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Myrsnäppan har förr även kallats brednäbbad strandvipa[11] och myrpytta.[12] Myrpytta är också ett bygdemålnamn för ljungpipare.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar av artikeln baseras på engelskspråkiga Broad-billed Sandpiper läst 2 september 2005

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2019 Limicola falcinellus . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 7 januari 2021.
  2. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ Banks, R.C. (2012), Classification and Nomenclature of the Sandpipers (Aves: Arenariinae), Zootaxa 3513, 86-88.
  4. ^ Gibson, R., and Baker, A. (2012) Multiple gene sequences resolve phylogenetic relationships in the shorebird suborder Scolopaci (Aves: Charadriiformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 64: 66-72.
  5. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  6. ^ [a b] Snow, D.W. and Perrins, C.M. 1998. The Birds of the Western Palearctic, Volume 1: Non-Passerines. Oxford University Press, Oxford.
  7. ^ [a b] del Hoyo, J., Elliott, A., and Sargatal, J. 1996. Handbook of the Birds of the World, vol. 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  8. ^ Delany, S. and Scott, D. 2006. Waterbird population estimates. Wetlands International, Wageningen, The Netherlands.
  9. ^ Artdatabankens rödlista 2020 PDF
  10. ^ Artfakta om myrsnäppa, ArtDatabanken.
  11. ^ Sven Nilsson (1858) Skandinavisk Fauna, Foglarna, band 1, 3:e upplagan
  12. ^ Malm, A. W. (1877) Göteborgs och Bohusläns Fauna; Ryggradsdjuren, Göteborg, sid:282

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. ISBN 91-1-913142-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]