Myrsnäppa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Myrsnäppa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige: Livskraftig[2]
Limicola falcinellus Hokkaido.jpg
Myrsnäppa rastande på Hokkaido i Japan
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
UnderordningVadare
Charadrii
FamiljSnäppor
Scolopacidae
SläkteCalidris se text
ArtMyrsnäppa
C. falcinellus
Vetenskapligt namn
§ Calidris falcinellus
Auktor(Pontoppidan, 1763)
Synonymer
  • Scolopax Falcinellus, Pontoppidan 1763 (protonym)
  • Numenius pygmæs, Latham
  • Tringa platyrhyncha, Temminck 1815
  • Limicola pygmæa, Koch 1816
  • Philomachus falcinellus
  • Limicola falcinellus
  • Erolia falcinella
Hitta fler artiklar om fåglar med

Myrsnäppa (Calidris falcinellus) är en vadarfågel som tillhör familjen snäppor.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Myrsnäppa. Notera det tvådelade vita ögonbrynsstrecket. Fotograferad i Yunlin County i Taiwan.

Myrsnäppan är något mindre än kärrsnäppan, har kortare ben och en grövre näbb som är rak med en skarp nedåtböjd krök på yttersta näbbspetsen. Adult fågel i häckningsdräkt är kraftigt mönstrad med mörkgrå och rödbrun ovansida och vit undersida. Bröstet är vitt med pilspetsformade mörka fläckar och den har två ljusa streck på hjässan och ljusa ögonbrynsstreck.

I vinterdräkt är den ljusgrå på ovansidan och vit undertill, som en kärrsnäppa i vinterdräkt, men behåller mönstret på huvudet. Ungfåglarnas ryggar liknar kärrsnäppans, men de vita sidorna och magen och det brunstreckade bröstet är kännemärken.

Locklätet är en surrande vissling. Spellätet är ett surrande som oftast hörs på natten när fågeln flyger omkring över häckningsplatsen.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Myrsnäppan häckar på taigan i norra Skandinavien och i Sibirien. Den är en utpräglad flyttfågel som övervintrar i östra Afrika, södra och sydöstra Asien och Australasien. Trots att den häckar i Europa är det ovanligt att den passerar västra Europa, vilket troligen beror på att flyttvägarna går i sydostlig riktning.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Myrsnäppan förs numera till det stora släktet Calidris men har tidigare ensam förts till det egna släktet Limicola. En studie från 2004 indikerar att dess närmsta släktingar är brushane och spetsstjärtad snäppa.[4]

Den delas oftast upp i två underarter:

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige häckar myrsnäppan sparsamt i norra delen av landet. Den observeras mest under vår- och höstflyttningarna.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Under dess flyttning bildar den ofta flockar med andra vadarfåglar, särskilt kärrsnäppa. Myrsnäppan häckar på myrmarktajga. Häckningen inleds med parningsleken som omfattar spelflykt och spelläten av hanen. Boet är en urgröpning i marken, där tre till fyra ägg läggs. Båda föräldrar ruvar på äggen, som kläcks efter cirka tre veckor. Myrsnäppan födosöker på gyttjiga kustremsor och i våtmarker. Den plockar födan med näbben och lokaliserar den med synen. Den lever till största delen av insekter och mindre ryggradslösa djur.

Myrsnäppan och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 86.000-89.000 individer.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Myrsnäppan har förr även kallats brednäbbad strandvipa[5] och myrpytta[6].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar av artikeln baseras på engelskspråkiga Broad-billed Sandpiper läst 2 september 2005

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Limicola falcinellus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Artdatabankens rödlista 2015 PDF
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Thomas, Gavin H.; Wills, Matthew A. & Székely, Tamás (2004): A supertree approach to shorebird phylogeny. BMC journals 4: 28. doi:10.1186/1471-2148-4-28 PDF fulltext
  5. ^ Sven Nilssons Foglarna 1858
  6. ^ Malm, A. W. (1877) Göteborgs och Bohusläns Fauna; Ryggradsdjuren, Göteborg, sid:282

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. ISBN 91-1-913142-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]