Nachitjevan
| Naxçıvan Muxtar Respublikası Autonoma republiken Nachitjevan |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
|
|||||
 Nachitjevan läge; inskottskartan visar distriktsindelning
|
|||||
| Huvudstad | Nachitjevan | ||||
| Officiellt språk | azerbajdzjanska | ||||
| Självständighet | autonom republik inom Azerbajdzjan | ||||
| Yta | |||||
| - | Totalt | 5 500 km² | |||
| Demografi | |||||
| - | 2011 års uppskattning | 414 900[1] | |||
| - | Befolkningstäthet | 75,4 inv./km² | |||
| Tidszon | (UTC+4) | ||||
| - | Sommartid | UTC (UTC+5) | |||
Nachitjevan (även med flera andra stavningsvarianter; Nakhidzjevan, Nakhijevan, Nakhichevan; på azerbajdzjanska Naxçıvan, mer officiellt Naxçıvan Muxtar Respublikası, armeniska Նախիջևան]) är en autonom republik tillhörande Azerbajdzjan. Området är en exklav med Armenien mellan det och det övriga landet. Dock gränsar det till Iranska Azerbajdzjan, som i sin tur gränsar till det självständiga Azerbajdzjan. Nachitjevan är 5 500 km² stort och har omkring 310 000 invånare. Huvudstad är Nachitjevan. Förutom mot Armenien i nord och öst gränsar Nachitjevan mot Iran i söder och väster samt mot en liten turkisk landremsa mellan Iran och Armenien i nordväst.
Armenien har ansett (och anser delvis fortfarande) att området egentligen är armeniskt. Den före detta azerbajdzjanske presidenten Gejdar Alijev kom från Nachitjevan.
Historia
Området har pekats ut som den plats där den bibliska personen Noa och hans familj slog sig ner efter att Noas ark strandat på Ararats berg. Namnet Nachitjevan betyder på armeniska "platsen för nedkomsten" och anspelar på historien om Noa. Dock finns det även teorier som påstår att det historiska namnet var "Nachtjavan", det vill säga "staden Nachtj" på armeniska (avan är armeniska för mindre stad, samhälle, by). Området har haft en armenisk befolkning sedan långt tillbaka i tiden. Under 1500-talet tvångsförflyttade shahen Abbas I, under sin reträtt från området, mellan 50 000-100 000 armenier av från staden Jolfa i Nachitjevan till Nya Joulfa i Isfahan, dåtidens huvudstad i Persien (dagens Iran). Vid denna tid befann sig Persien i krig med det osmanska riket och Shah Abbas handling hade två sidor: dels, genom att avfolka detta gränsområde mellan Persien och osmanska imperiet, berövades turkarna tillgång till förnödenheter och assistans i området; dels berodde beslutet på shahens strävan att höja nivån på Persiens handel så väl som hantverkare och valde armenierna som var kända för sin skicklighet i dessa yrken. Under de kommande seklerna kom handeln via Persien mellan Bortre Orienten, Indien och Europa att domineras helt av armenierna i Persien.
Nachitjevan kom till och från att vara under persiskt och turkiskt styre fram till ryska imperiets utvidgning söderut under slutet av 1700-talet. Regionen införlivades slutligen 1827 i det ryska imperiet som besegrade den persiska armén ledd av prins Abbas Mirza. Året därpå, 1828, avsade Persien sin rätt till Nachitjevan efter undertecknandet av Turkemantchai-avtalet (februari 1828).
Efter införlivandet av Armenien och Azerbajdzjan i Sovjetunionen 1920, beslutade Moskva (med starkt stöd av dåvarande folkens kommissarie Josef Stalin), under protester från regeringen i Jerevan att Nachitjevan och Karabakh skulle läggas under azeriskt styre, dock som autonoma republiker.
Under 2006 anklagades militären i Nachitjevan för att ha förstört en gammal armenisk kyrkogård, med khatchkarer ("korssten" på armeniska) som var så gamla som från 500-talet. Detta efter att händelseförloppet fångats på film. Både Baku och ledningen i Nachitjevan nekar till detta. Europaparlamentet fördömde det hela.
Referenser
- ^ ”Nakhchivan Autonomous Republic” (på engelska). Nachitjevans portal. http://www.nakhchivan.az/portal-en/index-22.htm. Läst 11 april 2015.