Namaquaflyghöna

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Namaquaflyghöna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Pterocles namaqua -Kalahari-8-4c.jpg
En namaquaflyghöna i Kalahari
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningFlyghönsfåglar
Pteroclidiformes
FamiljFlyghöns
Pteroclididae
SläktePterocles
ArtNamaquaflyghöna
P. namaqua
Vetenskapligt namn
§ Pterocles namaqua
Auktor(Gmelin, 1789)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Namaquaflyghöna[2] (Pterocles namaqua) är en fågel i familjen flyghöns inom ordningen flyghönsfåglar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Namaquaflyghönan är en liten (28 cm) flyghöna, den enda i södra Afrika med lång och spetsig stjärt. Hanen har dubbla bröstband men saknar den tvåbandade flyghönans svartvita band på huvudet. Vidare är den enfärgad, ej bandad, på nedre delen av bröstet och buken. Honan har jämfört med hona tvåbandad flyghöna mer beigegul strupe och streckat istället för bandat bröst samt spetsig, ej rundad stjärt. Flyktlätet beskrivs som ett nasalt "keikievein".[4][5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln lever i torra gräsmarker i södra Afrika,[3] från sydvästra Angola och Namibia österut till sydvästra Zimbabwe samt söderut genom Botswana och västra samt centrala Sydafrika (västra Limpopo och Fristatsprovinsen söderut till södra Västra Kapprovinsen.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Resultat från DNA-studier tyder på att släktet Pterocles är parafyletiskt i förhållande till de två flyghönsen i Syrrhaptes, där bland annat namaquaflyghöna är närmare släkt med stäppflyghönan (Syrrhaptes paradoxus) än med vitbukig flyghöna (Pterocles alchata).[6] Det medför att antingen bör Syrrhaptes-flyghönsen inkluderas i Pterocles eller så bör namaquaflyghöna med släktingar flyttas till Syrrhaptes. Inga större taxonomiska auktoriteter har dock ännu följt dessa resultat.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Namaquaflyghönan hittas i gräsmarker, halvöken och öken. Födan består av små och torra frön. Häckningsperioden är utdragen och är troligen beroende på nederbörd.[4][5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig eller mycket vanlig i stora delar av utbredningsområdet.[7]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn syftar på Namaqualand i Namibia.[8]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Pterocles namaqua Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 
  5. ^ [a b c] de Juana, E. & Boesman, P. (2019). Namaqua Sandgrouse (Pterocles namaqua). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54084 9 april 2019).
  6. ^ Cohen, C. (2011), “The phylogenetics, taxonomy and biogeography of African arid zone terrestrial birds: the bustards (Otididae), sandgrouse (Pteroclidae), coursers (Glareolidae) and Stone Partridge (Ptilopachus)” Ph.D. Dissertation, University of Cape Town.
  7. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1997. Handbook of the Birds of the World, Vol. 4: Sandgrouse to Cuckoos. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]