Nationella insatsstyrkan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nationella insatsstyrkan
Datum1991
LandSverige Sverige
LojalitetPolismyndigheten
TypPolisiär insatsstyrka
RollTerrorbekämpning, gisslanfritagning, ingripanden mot beväpnade personer, spaning, dykuppdrag och personsäkerhet
Storlek50-70 operatörer
Del avNationella operativa avdelningen
FörläggningsortSörentorp
Motto"Posse Ante Factum Audere Cum Convenit"

Nationella insatsstyrkan (NI) är en insatsstyrka inom den svenska Polismyndigheten avsedd att hantera svåra och farliga situationer då människors liv är i fara, bland annat terrorism, gisslantagning, kidnappning och liknande.[1] Medlemmarna i nationella insatsstyrkan tjänstgjorde tidigare endast deltid i styrkan[2], då de hade två veckors träning och sedan två veckors ordinarie polisarbete på en myndighet. Numera arbetar samtliga poliser heltid i styrkan, då de oftast har mycket träning och relativt många uppdrag.

En avveckling av beredskapsplutonen diskuterades men enheten fick extra anslag av regeringen 1991 och blev känd som Beredskapsstyrkan mot terrorism[2] och tillhörde Stockholmspolisen. 2002 överfördes den till rikskriminalpolisen.[3]

Efter polisens omorganisation 2015 tillhör NI den Nationella operativa avdelningen.

Operatörer från Nationella insatsstyrkan under polisinsatsen i samband med terrordådet på Drottninggatan 2017.

Arbetsuppgifter[redigera | redigera wikitext]

Nationella insatsstyrkans huvuduppgift är att bekämpa terrorism, men det finns flera situationer där deras kompetens kan utnyttjas[1]:

  • Insatser vid gisslansituationer och kidnappningar.
  • Ingripanden mot särskilda farliga gärningsmän.
  • Insatser vid grova rån.
  • Spaning och kartläggning i svårtillgängliga miljöer.
  • Insatser i marin miljö.
  • Bistå med specialiserad kompetens vid statsbesök.
  • Förhandling i krissituationer.
  • Förstärkt livvaktsskydd.
  • Insatser för bevissäkring med hög komplexitet eller svårighetsgrad.

Vid allvarliga händelser utomlands, till exempel naturkatastrofer eller krigsutbrott, där svenskar finns bland de drabbade kan Nationella insatsstyrkan var del i en nationell stödstyrka tillsammans med exempelvis Särskilda operationsgruppen som samordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.[1]

En annan arbetsuppgift för Nationella insatsstyrkan är omvärldsbevakning, och förberedelser utifrån den hotbild som finns mot Sverige. Detta kräver att den Nationella insatsstyrkan har ett omfattande samarbete med såväl svenska som internationella myndigheter och organisationer.[1]

Arbetsuppgifterna kan närmast jämföras med till exempel tyska GSG9 och liknande polisenheter.

Insatser[redigera | redigera wikitext]

Nationella insatsstyrkan sätts regelbundet in vid gisslansituationer[4] och gripanden där de misstänkta har bedömts för farliga för den vanliga polisen, exempelvis vid grova rån eller gripanden av misstänkta terrorister.[5][6] NI var centrala vid polisinsatsen i samband med terrordådet på Drottninggatan 2017. Utöver ren insatsverksamhet löser NI också spaningsuppgifter i svårtillgänglig terräng, dykuppdrag samt viss personsäkerhet och eskort. En vanlig uppgift är även bevissäkring med hög komplexitet eller svårighetsgrad, ofta kopplade till ärenden såsom barnporr, narkotika eller dylikt där det är av hög vikt att bevis säkras innan gärningsmannen kan förverka dem.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Organisatoriskt sorterar NI under Nationella operativa avdelningen (NOA). Nationella insatsstyrkan har en chef med ett antal underordnade koordinatorer[källa behövs], och en stab som består av äldre och erfarna poliser[källa behövs]. Under denna ledningsgrupp är styrkan indelad i åtta grupper[källa behövs]: Enheten består av 50-70 operatörer.

Rekrytering och utbildning[redigera | redigera wikitext]

Beroende på tjänst så genomgår den sökande olika tester i en rekryteringsprocess. I huvudsak rekryteras insatspoliser (operatörer) men även specialister i olika verksamhetsområden.

Rekryteringsprocessen till NI består av ett flertal delar, med inledande förtester som prövar kandidaternas fysiska och psykiska prestationsförmåga. Rekryteringsprocessen kulminerar i ett cirka 10 dygn långt arbetsprov i fält.[7] I regel klarar sig 6-10% av de sökande sig genom hela rekryteringsprocessen och får påbörja enhetens 6 månader långa grundkurs.[8]

För att kunna söka tjänst som operatör på NI krävs att den sökande antingen är utbildad polis med godkänd aspiranttjänstgöring eller att du har operativ erfarenhet och grundutbildning inom statligt rättsvårdande myndigheter som Försvarsmakten, Kustbevakningen eller Tullverket. Alla operatörer på NI är poliser.[9]

För att vara behörig att söka tjänst som operatör vid NI skall den sökande lägst ha: [10]

- Polisiär grundutbildning inklusive aspiranttjänstgöring med godkänt resultat.

- Militär grundutbildning inklusive minst fyra års aktiv tjänstgöring inom Försvarsmakten. Grundbehörighet till polisutbildningen. Utbildad på pistol 88.

- Kustbevakningens grundutbildning inklusive aspiranttjänstgöring med godkänt resultat inklusive minst fyra års tjänstgöring inom Kustbevakningen. Grundbehörighet till polisutbildningen. Utbildats och burit tjänstevapen i myndighetsutövning.

- Tullverkets grundutbildning inklusive minst fyra års tjänstgöring inom den brottsbekämpande verksamheten. Uppfyller kraven för att bära tjänstevapen samt uppfyller grundbehörighet till polisutbildningen. Utbildats och burit tjänstevapen i myndighetsutövning.

Sökande som ej har polisutbildning sedan tidigare genomgår en specialistutbildning mot polis. Utbildningen är en specialanpassad utbildning som ger en generell yrkesbefogenhet som polis. Det som skiljer utbildningen från den vanliga polisutbildningen är att den riktar sig till de som redan på förhand är rekryterade för en specifik tjänst inom polisen. Utbildningens innehåll har i allt väsentligt samma delar som den ordinarie polisutbildningen men vissa delar har komprimerats och vissa har tagits bort. [11]

Få kvinnor ansöker till Nationella insatsstyrkan, och hösten 2017 hade fortfarande ingen antagits, men myndigheten har drivit projekt för att öka antalet kvinnliga sökande. Några formella hinder föreligger inte, men att sänka kraven för att kunna släppa in sökande oberoende av kön är något chefen för enheten motsätter sig.[3]

Nationella insatsstyrkan övar och arbetar delvis tillsammans med Försvarsmakten inom tillämpliga delar, särskilt avseende helikoptertransporter samt samövning avseende terrorbekämpning tillsammans med Särskilda operationsgruppen. Träning och utbildning bedrivs runt om i landet, inte sällan på militära anläggningar. Till vardags tränar styrkan på eget område vid Polishögskolan i Sörentorp.

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Polisen saknar medeltunga helikoptrar för att transportera till exempel Nationella insatsstyrkan eller personal och utrustning för bombskydd. Enligt Lagen om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning från 2006 har Försvarsmaktens personal under en stödinsats till polisen samma befogenheter som poliser. Från 2014 har helikopterstöd organiserats i praktiken genom att militära helikoptrar av typ Helikopter 16 Black Hawk från den 11 augusti 2014 satts i beredskap på Malmens flygplats i Linköping för att vid behov bistå polisen i händelse av grova brott eller misstänkta terrorhandlingar. Detta är delvis ett resultat av utvärderingar i Norge efter terrordåden 2011, då polisen hade svårigheter att snabbt nå Utøya.[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Nationella insatsstyrkan”. www.polisen.se. Polismyndigheten. https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/nationella-insatsstyrkan/. Läst 1 maj 2018. 
  2. ^ [a b] Lasse Wierup (30 december 2001). ”Sveriges elitpolis står redo att bekämpa grova brott”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/sveriges-elitpolis-star-redo-att-bekampa-grova-brott/. Läst 15 januari 2016. 
  3. ^ [a b] Kalle Holmberg (19 november 2009). ”Marie Jarnerus ska leda manlig polisstyrka”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/marie-jarnerus-ska-leda-manlig-polisstyrka. Läst 15 januari 2016. 
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525104353/http://www.sr.se/cgi-bin/jonkoping/nyheter/artikel.asp?artikel=1669267. Läst 20 november 2009. 
  5. ^ Sebastian Chaaban (24 maj 2009). ”Polisen visste om rånet i förväg”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11841284.ab. Läst 15 januari 2016. 
  6. ^ TT (16 december 2002). ”Nationella insatsstyrkan grep två”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/nationella-insatsstyrkan-grep-tva/. Läst 15 januari 2016. 
  7. ^ Creator. ”Jobba på nationella insatsstyrkan, NI | Polismyndigheten” (på sv-SE). polisen.se. https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/nationella-insatsstyrkan/jobba-pa-ni/. Läst 17 maj 2018. 
  8. ^ Frågor och svar – detta är Nationella insatsstyrkan - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 3 juni 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/fragor-och-svar-detta-ar-nationella-insatsstyrkan/. Läst 17 maj 2018. 
  9. ^ Creator. ”Nationella insatsstyrkan - polisens arbete | Polismyndigheten” (på sv-SE). polisen.se. https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/nationella-insatsstyrkan/. Läst 1 maj 2018. 
  10. ^ Creator. ”Jobba på nationella insatsstyrkan, NI | Polismyndigheten” (på sv-SE). polisen.se. https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/nationella-insatsstyrkan/jobba-pa-ni/. Läst 1 maj 2018. 
  11. ^ Creator. ”Frågor och svar om rekrytering till insatspolis | Polismyndigheten” (på sv-SE). polisen.se. https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/nationella-insatsstyrkan/fragor-och-svar-rekrytering-insatspolis/. Läst 1 maj 2018. 
  12. ^ Ulrik Svedin (5 juli 2014). ”Militärt stöd till polis kan behövas varje månad”. Östgöta Correspondenten. http://www.corren.se/nyheter/linkoping/militart-stod-till-polis-kan-behovas-varje-manad-7124903.aspx. Läst 15 januari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]