Frontex

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån
Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån
Motto: Libertas Securitas Justitia
”Frihet, säkerhet och rättvisa”
Paris plan pointer b jms.gif
Karta med myndighetens säte utmarkerad
Europeiska unionen EU-myndighet
Säte: Grand CoA Warsaw.png Warszawa, Polen
Grundande
– undertecknad
– inrättad

26 oktober 2004
1 maj 2005
Chef: Frankrike Fabrice Leggeri
Webbplats: frontex.europa.eu

Frontex (av franskans frontières extérieures, yttre gränser), formellt Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, är Europeiska unionens gränskontrollmyndighet för de yttre gränserna med säte i Warszawa, Polen. Den utgör en del av den europeiska gräns- och kustbevakningen sedan den 6 oktober 2016. Myndigheten svarar för samordningen av de nationella gränsbevakningsväsendenas verksamheter för att säkerställa skyddet vid EU:s gränser till icke-medlemsländer.

Frontex inrättades genom rådets förordning (EG) 2007/2004 under namnet Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser. Myndigheten påbörjade sin verksamhet 3 oktober 2005 och var den första EU-myndigheten att ha sitt säte i någon av de medlemsstater som gick med 2004.

Under hösten 2010 begärdes för första gången assistans från Frontex av en medlemsstat. Grekland begärde då hjälp av byrån för att övervaka den yttre gränsen till Turkiet.[1] I februari 2011 begärde Italien motsvarande hjälp på grund av stora flyktingströmmar från Tunisien.[2]

Under hösten 2016 antogs en ny förordning för Frontex verksamhet som bland annat innebar att byrån den 6 oktober bytte namn till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, dock behölls akronymen Frontex. Frontex befogenheter stärktes ytterligare genom en ny förordning i slutet av 2019.[3][4] Bland annat fick Frontex en egen permanent personalstyrka.[5]

Ansvarsområde[redigera | redigera wikitext]

Frontex säte i Warszawa, Polen.

Frontex uppdrag är att bistå Europeiska unionens medlemsländer med att implementera EU:s regler om bevakning av yttre gränser och att samordna det medlemsländernas operationella gränsbevakningssamarbete. Varje medlemsland har förstås att kontrollera sina egna gränser, men byrån såg till att alla gjorde det med samma höga effektivitetsnorm.

Myndigheten sysslar i huvudsak med

  • att samordna medlemsstaternas operativa samarbete av kontrollen av de yttre gränserna,
  • att bistå medlemsstaterna med utbildning av nationella gränsvakter,
  • att göra riskanalyser,
  • att följa utvecklingen inom forskning som är relevant för kontroll och bevakning av yttre gränserer,
  • att bistå medlemsstater vid omständigheter som fordrar större teknisk och operativ hjälpinsats vid de yttre gränserna och
  • att stödja medlemsstaterna med nödvändig organisering av gemensamma återsändningsoperationer.

Genom inrättandet av den europeiska gräns- och kustbevakningen den 6 oktober 2016 tillkom ytterligare befogenheter för Frontex:[6]

  • att genomföra årliga stresstester av medlemsstaternas förmågor att skydda de yttre gränserna;
  • att i nödsituationer kunna sätta in egna gräns- och kustbevakningsstyrkor på upp till 1500 personer;
  • att sätta upp en pool av specialister för återförande av asylsökande till deras hemländer;
  • att utföra operationer i länder som gränsar till åtminstone ett av de länder som ingår i Frontex;
  • att dela information mellan medlemsstaternas underrättelsetjänster vad gäller kriminella personer som korsar de yttre gränserna;
  • att träna gräns- och kustbevakningspersonal för medlemsstaternas myndigheter;
  • att motta skriftliga klagomål rörande Frontex verksamhet i de fall det handlar om möjliga brott mot en persons grundläggande rättigheter.

Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]

Europeiska gräns- och kustbevakningen[redigera | redigera wikitext]

Den europeiska gräns- och kustbevakningen är ett system av europeiska gräns- och kustbevakningar som inrättades den 6 oktober 2016. Det består dels av de nationella gräns- och kustbevakningarna, dels av en byrå inom Europeiska unionen, Frontex.[7][8]

I december 2015 föreslog kommissionen att Frontex skulle utvecklas till en mer långtgående gräns- och kustbevakning. Bland annat föreslogs att den nya byrån skulle ha en egen gränsbevakningsstyrka och mandat att kunna bevaka en medlemsstats yttre gränser om brister upptäcks i gränsbevakningen.[9]

Alla 30 medlemsstater inom Schengensamarbetet, inklusive Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz liksom Bulgarien, Cypern, Kroatien och Rumänien, deltar i Europeiska gräns- och kustbevakningen. Gräns- och kustbevakningen påbörjade sitt arbete under 2016, efter att ha godkänts av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.[10] Av EU-länderna står Irland och Storbritannien utanför. Förslaget om inrättandet av Europeiska gräns- och kustbevakningen antogs med bred majoritet i Europaparlamentet i början av juli 2016. Den socialistiska GUE/NGL-gruppen och den gröna G/EFA-gruppen motsatte sig förslaget.[11]

Medlemsstaternas bidrag till den gemensamma gränsstyrkan[redigera | redigera wikitext]

Nedan anges antalet gränsbevakare som respektive medlemsstat bidrar med till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån:

Medlemsstat Antal gränskontrollanter[12]
Belgien Belgien 30
Bulgarien Bulgarien 40
Cypern Cypern 8
Danmark Danmark 29
Estland Estland 18
Finland Finland 30
Frankrike Frankrike 170
Grekland Grekland 50
Irland Irland Deltar ej
Italien Italien 125
Kroatien Kroatien 65
Lettland Lettland 30
Litauen Litauen 39
Luxemburg Luxemburg 8
Malta Malta 6
Nederländerna Nederländerna 50
Polen Polen 100
Portugal Portugal 47
Rumänien Rumänien 75
Slovakien Slovakien 35
Slovenien Slovenien 19
Spanien Spanien 111
Storbritannien Storbritannien Deltar ej
Sverige Sverige 17
Tjeckien Tjeckien 20
Tyskland Tyskland 225
Ungern Ungern 65
Österrike Österrike 34
Island Island 2
Liechtenstein Liechtenstein 0
Norge Norge 20
Schweiz Schweiz 16
Totalt 1500

Avtal med tredjeländer[redigera | redigera wikitext]

EU har ingått ett antal avtal med tredjeländer för att Europeiska gräns- och kustbevakningen ska kunna sättas in snabbt i samband med en kris i något grannland.

Albanien[redigera | redigera wikitext]

Europeiska unionens råd beslutade den 12 februari 2019 att ingå ett statusavtal med Albanien.[13][14][15]

Bosnien och Hercegovina[redigera | redigera wikitext]

Rådet beslutade den 9 april 2019 att underteckna ett statusavtal med Bosnien och Hercegovina.[16]

Montenegro[redigera | redigera wikitext]

Rådet beslutade den 19 mars 2019 att underteckna ett statusavtal med Montenegro.[17] Den 26 maj 2020 beslutade rådet att ingå statusavtalet.[18][19] Avtalet trädde i kraft den 1 juli 2020.[20]

Nordmakedonien[redigera | redigera wikitext]

Rådet beslutade den 28 september 2018 att underteckna ett statusavtal med Nordmakedonien.[21]

Serbien[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett förslag till statusavtal med Serbien.[22][23][24] Den 26 maj 2020 beslutade Europeiska unionens råd att ingå avtalet.[25][26]

Reform[redigera | redigera wikitext]

Under 2019 antogs en ny förordning av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd gällande Europeiska gräns- och kustbevakningen. Förordningen förstärker Frontex befogenheter och fastställer en plan för att 10 000 gränskontrolltjänstemän ska vara tillgängliga för Frontex insatser senast 2027.[27] Samtidigt integrerades Europeiska gränsövervakningssystemet (Eurosur) i Frontex.[28]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Frontex ska vakta Greklands gräns”. Europaportalen. 25 oktober 2010. http://europaportalen.se/2010/10/frontex-ska-vakta-greklands-grans. Läst 3 november 2010. 
  2. ^ ”Gränsexperter från EU till Italien”. Dagens Nyheter. 19 februari 2011. http://www.dn.se/nyheter/varlden/gransexperter-fran-eu-till-italien. Läst 19 februari 2011. 
  3. ^ EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624
  4. ^ [1]
  5. ^ [2]
  6. ^ [3]
  7. ^ [4]
  8. ^ [5]
  9. ^ Kommissionens förslag om inrättandet av en europeisk gräns- och kustbevakning
  10. ^ [6]
  11. ^ [7]
  12. ^ [8]
  13. ^ [9]
  14. ^ [10]
  15. ^ [11]
  16. ^ [12]
  17. ^ [13]
  18. ^ [14]
  19. ^ [15]
  20. ^ [16]
  21. ^ [17]
  22. ^ [18]
  23. ^ [19]
  24. ^ [20]
  25. ^ [21]
  26. ^ [22]
  27. ^ EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624
  28. ^ [23]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.