Natriumvätekarbonat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Natriumvätekarbonat
Strukturformel
Natriumvätekarbonat
Systematiskt namn Natriumvätekarbonat
Övriga namn Bikarbonat
Kemisk formel NaHCO3
Molmassa 84,0066 g/mol
Utseende Vita kristaller
CAS-nummer 144-55-8
SMILES HOC(=O)[O-].[Na+]
Egenskaper
Densitet 2,159 g/cm³
Löslighet (vatten) 96 g/l (20 °C)
Smältpunkt 270 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara Ingen
NFPA 704

NFPA 704.svg

0
1
0
LD50 4220 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Natriumvätekarbonat (gammalt namn: natriumbikarbonat) eller bikarbonat, NaHCO3,[1] är ett av kolsyrans natriumsalter. I ren form är det ett vitt pulver med låg löslighet i vatten.

Natriumvätekarbonat sönderdelas vid uppvärmning och vid kontakt med syror under avgivande av koldioxid och vatten. Detta används praktiskt i bland annat pulversläckare, en typ av brandsläckare som innehåller pulver som släckmedel. Inom matlagningen används det, ofta i form av bakpulver, som ett jäsmedel vid bakning.

Brustabletter innehåller förutom natriumvätekarbonat bland annat även en lämplig syra i fast form, till exempel eller vinsyra. Då ämnena löses i vatten frigörs koldioxid och lösningen blir kolsyrad.

HCO3- ingår naturligt i magtarmkanalens slem för att förhindra saltsyrans frätande verkan. Det utsöndras från så kallade Brunners körtlar och från bukspottskörteln in i tolvfingertarmen för att neutralisera magsyrans pH-värde.

Bikarbonatpulver har traditionellt används som en huskur mot halsbränna i doseringen 1/2 - 1 tesked.

Natriumvätekarbonat är ett godkänt surhetsreglerande tillsatsmedel och har E-nummer E500.

Natriumbikarbonat är olöslig i bland annat alkohol och oljor medan den löses lätt i vatten. I kontakt med vatten sönderdelas natriumbikarbonat delvis till natriumkarbonat (soda, Na2CO3) och kolsyra (H2CO3) enligt formeln

Det bryts ned av värme och fukt, därför är det viktigt att förvara bikarbonatet torrt och med tillslutet lock.

Bikarbonat som jäsmedel vid bakning[redigera | redigera wikitext]

Bikarbonat är ett mineraliskt jäsmedel som verkar genom att bilda koldioxid vid gräddningen. Användningsområdet är en aning mer begränsat än för bakpulver. Bikarbonat fungerar endast i smet med sur tillsats, som exempelvis gräddfil, ger eventuellt en viss bismak och om det används i vanlig sockerkaka en gul-brun-grön missfärgning. Med anledning av detta används bikarbonat främst i kakor där brun färg föredras, som mjuk pepparkaka och morotskaka.

Vid stora mängder natriumvätekarbonat kan tarmarna genomgå en svällning som kan leda till symptom som att kräkas och kissa blod. Även magsäcken kan genomgå en svällning och magsaften kan fräta på viktiga organ som levern som kan leda till koma och i värsta fall döden. [citation needed]

Göra natriumkarbonat av bikarbonat[redigera | redigera wikitext]

Natriumkarbonat kan framställas av bikarbonat genom att man värmer upp det i en ugn eller i kastrull på hög värme. Man märker direkt skillnad på de två substanserna då bikarbonat klumpar sig lätt till små bitar medan natriumkarbonat blir mer som len sand och ljusare i färgen.

Bikarbonat som skönhetsprodukt, medicin och rengöringsmedel[redigera | redigera wikitext]

Bikarbonat har visat sig ha positiva effekter inom många områden. Det är en gammal huskur mot hosta, det har en blekande effekt på tänder, det kan skrämma bort myror från köksskåp och går att använda som putsmedel.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.ne.se/lang/bi/128410 & http://www.ne.se/natrium/föreningar - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 8 april 2014
  2. ^ ”Bikarbonat har många användningsområden utanför köket” (på sv-SE). Bikarbonat. http://bikarbonat.se/. Läst 13 september 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]