Nederländernas Grand Prix 1979

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Flag of the Netherlands.svg Nederländernas Grand Prix 1979
Circuit Park Zandvoort-1973.svg
Datum26 augusti 1979
BanaCircuit Park Zandvoort
Sträcka75 × 4,226 = 316,950 km
VinnareAlan Jones, Williams-Ford
Pole positionRené Arnoux, Renault
Snabbaste varvGilles Villeneuve, Ferrari, 1:19,438
Segrande Alan Jones i sin Williams

Nederländernas Grand Prix 1979 var det tolfte av 15 lopp ingående i formel 1-VM 1979.

Rapport[redigera | redigera wikitext]

René Arnoux i Renault, som startade från pole position, kolliderade med Clay Regazzoni i Williams, som startade från andra ledet, redan på det första varvet. Alan Jones, även han i Williams, som startade från den andra rutan, tog därmed ledningen i loppet. Han jagades intensivt av Gilles Villeneuve i Ferrari som tillsammans med sin stallkamrat Jody Scheckter hade startat från tredje raden. Scheckter fick en fruktansvärd start efter att ha överhettat sin koppling före start och blev omkörd av så gott som hela fältet.

På elfte varvet körde Villeneuve om Jones och övertog ledningen samt noterade det snabbaste varvet flera gånger om. Villeneuve tappade dock ledningen efter att han snurrat av våldsamt. Avåkningen orsakade en långsam punktering på ett däck som i kombination med överhettning gjorde att det senare exploderade, varvid han snurrade av banan ytterligare en gång. Villeneuve valde att köra tillbaka till depån på tre hjul, vilket förstörde hans bil än mer.

Jones vann loppet, vilket var hans tredje seger i följd och Williams fjärde seger. Scheckter arbetade sig upp till andra plats medan Jacques Laffite i Ligier något turligt tog den tredje pallplatsen. På fjärde plats, ett varv efter, kom Nelson Piquet i Brabham, vilket var hans första mästerskapspoäng.

Resultat[redigera | redigera wikitext]

  1. Alan Jones, Williams-Ford, 9 poäng
  2. Jody Scheckter, Ferrari, 6
  3. Jacques Laffite, Ligier-Ford, 4
  4. Nelson Piquet, Brabham-Alfa Romeo, 3
  5. Jacky Ickx, Ligier-Ford, 2
  6. Jochen Mass, Arrows-Ford, 1
  7. Hector Rebaque, Rebaque (Lotus-Ford)

Förare som bröt loppet[redigera | redigera wikitext]

Förare som ej kvalificerade sig[redigera | redigera wikitext]

VM-ställning[redigera | redigera wikitext]

Förarmästerskapet

  1. Flag of South Africa (1928–1994).svg Jody Scheckter, Ferrari, 44
  2. Flag of France.svg Jacques Laffite, Ligier-Ford, 36
  3. Flag of Australia.svg Alan Jones, Williams-Ford, 34

Konstruktörsmästerskapet

  1. Flag of Italy.svg Ferrari, 80
  2. Flag of France.svg Ligier-Ford, 61
  3. Flag of the United Kingdom (3-5).svg Williams-Ford, 58