Sportåret 1979
| Sportåret 1979 | |
 | |
| 1978 · 1979 · 1980 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Datorspel · Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater · TV | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Ekonomi · Krig · Politik · Sport | |
| Teknik och vetenskap | |
| Meteorologi · Teknik · Vetenskap |
Händelser[redigera | redigera wikitext]
Amerikansk fotboll[redigera | redigera wikitext]
- Pittsburgh Steelers besegrar Dallas Cowboys med 35 - 31 i Super Bowl XIII. (Final för 1978).
- 4 augusti - första matchen i Bundesliga i amerikansk fotboll spelas mellan Frankfurter Löwen och Düsseldorf Panther, i den första ligamatchen någonsin inom amerikansk fotboll i Västtyskland.[1]
- 10 november - Första German Bowl I spelas, Frankfurter Löwen slår Ansbach Grizzlies med 14-8.[2]
NFL:s slutspel för 1979[redigera | redigera wikitext]
Från och med 1978 infördes ett nytt system för slutspelet. Vinnarna av de tre divisionerna i respektive Confererence går automatiskt till slutspelet, som utökats med ytterligare två lag (kallade Wild Cards – de två lag som förutom divisionssegrarna uppnått bästa resultat under året). Wild Cards möts i en första omgång (I) varvid segrande lag går till slutspelet (II).
NFC (National Football Conference)[redigera | redigera wikitext]
- Divisionssegrare: Dallas Cowboys, Los Angeles Rams och Tampa Bay Buccaneers
- Wild Cards: Chicago Bears och Philadelphia Eagles
- I –
- Philadelphia Eagles besegrar Chicago Bears med 27 - 17
- II –
- Tampa Bay Buccaneers besegrar Philadelphia Eagles med 24 - 17
- Los Angeles Rams besegrar Dallas Cowboys med 21 - 19
- Los Angeles Rams besegrar Tampa Bay Buccaneers med 9 - 0 i NFC-finalen
AFC (American Football Conference)[redigera | redigera wikitext]
- Divisionssegrare: San Diego Chargers, Miami Dolphins och Pittsburgh Steelers
- Wild Cards: Denver Broncos och Houston Oilers
- I –
- Houston Oilers besegrar Denver Broncos med 13 - 7
- II -
- Pittsburgh Steelers besegrar Miami Dolphins med 34 - 14
- Houston Oilers besegrar San Diego Chargers med 17 - 14
- Pittsburgh Steelers besegrar Houston Oilers med 27 - 13 i AFC-finalen
Badminton[redigera | redigera wikitext]
- 4 januari - Swedish Open i Stockholm avslutas, och domineras av Danmark.[3]
Bandy[redigera | redigera wikitext]
- 4 februari - Sovjet vinner världsmästerskapet i Sverige före Sverige och Finland.[4]
- 17 mars - IK Göta blir svenska dammästare genom att finalslå Katrineholms SK med 7-4 på Söderstadion i Stockholm.[5]
- 18 mars - IF Boltic blir svenska herrmästare genom att finalslå Brobergs IF med 7-4 på Söderstadion i Stockholm.[6][7]
- December – Den första bandymatchen i USA spelas i Edina, Minnesota mellan Sveriges juniorlandslag och svenska klubblaget Brobergs IF.[8]
- Okänt datum – Internationella bandyförbundet flyttar sitt kansli till Sverige.[9]
Baseboll[redigera | redigera wikitext]
- 17 oktober - National League-mästarna Pittsburgh Pirates vinner World Series med 4-3 i matcher över American League-mästarna Baltimore Orioles.[10]
Basket[redigera | redigera wikitext]
- 5 april - Alviks BK blir svenska mästare för herrar.[3]
- 1 juni - Seattle Supersonics vinner NBA-finalserien mot Washington Bullets.[11]
- 17 juni - Sovjet vinner herrarnas Europamästerskap genom att finalslå Israel med 98-76 i Turin.[12]
- 24-26 augusti - USA vinner herrtävlingen och Östtyskland damtävlingen Världscupen i Montréal.[3]
- 4 oktober - USA blir damvärldsmästare i Seoul före Sydkorea och Kanada.[13]
- Södertälje BBK blir svenska mästare för damer.[3]
Boxning[redigera | redigera wikitext]
- 12 maj - Amatör-Europamästerskapen i Köln avslutas.[3]
- 28 september - Larry Holmes, USA försvarar världsmästartiteln genom att i Las Vegas besegra regerande WBC-världsmästare Earnie Shavers, USA på RSC i 11 ronden.[3]
- 21 oktober - John Tate, USA erövrar den vakanta WBA-titeln efter Muhammad Ali, USA genom att i Pretoria besegra gerrie Coetzee, Sydafrika.[3]
Brottning[redigera | redigera wikitext]
- Frank Andersson vinner VM-guld
Bågskytte[redigera | redigera wikitext]
- 20 juli - Världsmästerskapen i bågskytte i Västberlin avslutas.[3]
Curling[redigera | redigera wikitext]
- 1 april - Norge vinner världsmästerskapet för herrar i Bern före Schweiz och Kanada.[3]
- Schweiz blir damvärldsmästare före Sverige och Kanada.
Cykel[redigera | redigera wikitext]
- 23 juni - Alf Segersäll, Sverige vinner Giro d'Italia för amatörer.[3]
- 15 juli - Svenska mästerskapen i Sollefteå avslutas.[3]
- 22 juli - Bernard Hinault, Frankrike vinner Tour de France för andra gången.[3]
- Jan Raas, Nederländerna vinner landsvägsloppet i VM.
- Giuseppe Saronni, Italien vinner Giro d'Italia
- Joop Zoetemelk, Nederländerna vinner Vuelta a España
Fotboll[redigera | redigera wikitext]
- 12 maj - Arsenal FC vinner FA-cupfinalen mot Manchester United FC med 3-2 på Wembley Stadium.[14]
- 16 maj - FC Barcelona vinner Europeiska cupvinnarcupen genom att besegra Fortuna Düsseldorf med 4–3 efter förlängning i finalen på Sankt Jakob-Stadion i Basel.[15]
- 23 maj - Borussia Mönchengladbach vinner UEFA-cupen genom att besegra Röda Stjärnan i finalerna.[15]
- 24 maj – IFK Göteborg vinner Svenska cupen genom att finalslå Åtvidabergs FF med 6-1 i Solna.[16]
- 30 maj - Nottingham Forest FC vinner Europacupen för mästarlag genom att besegra Malmö FF med 1-0 på Olympiastadion i München.[15] Malmö FF tilldelas för Svenska Dagbladets guldmedalj för sina insatser.
- 8 juli - Sverige blir nordiska dammästare i Norge före Danmark och Finland.[17]
- 26 juli - Danmark vinner inofficiella Europamästerskapet för damer i Italien. I finalen får Italien stryk med 0-2 i Neapel.[18]
- 21 augusti - Lars "Laban" Arnesson utses till ny förbundskapten för Sveriges herrar från 1 januari 1980.[3]
- 11 december – Paraguay vinner Copa América genom att i avgörande finalen mot Chile spela 0-0 i Buenos Aires, och totalt vinna finalserien med 3-1.[19]
- Okänt datum – Kevin Keegan, England, utses till Årets spelare i Europa.
- Okänt datum – Diego Maradona, Argentina, utses till Årets spelare i Sydamerika.
- Okänt datum – Thomas N'Kono, Kamerun, utses till Årets spelare i Afrika.
Ligasegrare / resp. lands mästare[redigera | redigera wikitext]
- Belgien - KSK Beveren
- England - Liverpool FC
- Frankrike - Strasbourg
- Italien - AC Milan
- Nederländerna – AFC Ajax
- Skottland - Celtic FC
- Spanien - Real Madrid CF
- Sverige - Halmstads BK
- Västtyskland - Hamburger SV
Friidrott[redigera | redigera wikitext]
- 23-25 februari - inomhus-Europamästerskapen avgörs i Wien.[3]
- 9-10 juni - Svenska stafettmästerskapen avgörs i Hässleholm.[3]
- 5 juli - Sebastian Coe, Storbritannien noteras för världsrekord på 800 meter löpning för herrar i Oslo, där han klockas på 1.42.4 minuter.[3]
- 4 augusti - Jukka Toivola, Finland vinner herrklassen i Stockholm Marathon medan Heide Brenner, Västtyskland vinner damklassen.[3]
- 4-5 augusti - Östtyskland vinner Europacupen i Turin.[3]
- 11-13 augusti - Svenska mästerskapen avgörs på Malmö stadion.[3]
- 15 augusti - Sebastian Coe, Storbritannien noteras för världsrekord på 1 500 meter löpning för herrar på Letzigrundstadion i Zürich med tiden 3.32.1 minuter.[3]
- 1-3 september - Finnkampen avgörs på Stockholms stadion. Finland vinner herrkampen med 214-194, damkampen med 80-77, och ungdomsmatcherna med 108-93 respektive 79-78.[3]
- 13 september - Pietro Mennea, Italien noteras för världsrekord på 200 meter löpning för herrar i Mexico City, där han klockas på 19.72 sekunder.[3]
- 7 oktober - Lidingöloppet avgörs.[3]
- 31 december - Herb Lindsay, USA vinner herrklassen och Loa Olafsson, Danmark vinner damklassen vid Sylvesterloppet i São Paulo.[20]
- Bill Rodgers, USA vinner herrklassen vid Boston Marathon.[21] medan Joan Benoit, USA vinner damklassen.[22]
Golf[redigera | redigera wikitext]
Herrar[redigera | redigera wikitext]
- 8 juli - Sandy Lyle, Storbritannien vinner SEO på Vasatorpsbanan utanför Helsingborg.[3]
- The Masters vinns av Fuzzy Zoeller, USA
- US Open vinns av Hale Irwin, USA
- British Open vinns av Severiano Ballesteros, Spanien
- PGA Championship vinns av David Graham, Australien
- Mest vunna vinstpengar på PGA-touren: Tom Watson, USA med $462 636
- Ryder Cup: USA besegrar Europa med 17 – 11 i den första matchen enligt den nya spelordningen (USA – Europa).
Damer[redigera | redigera wikitext]
- US Womens Open – Jerilyn Britz, USA
- LPGA Championship – Donna Caponi, USA
- Mest vunna vinstpengar på LPGA-touren: Nancy Lopez, USA med $197 489
Handboll[redigera | redigera wikitext]
- 8 april - HK Drott blir svenska herrmästare.[3]
- 18 november - Sovjet vinner World Cup-finalen i Baltiska hallen i Malmö genom att finalslå Polen med 25-17.[3][23]
- Stockholmspolisens IF blir svenska dammästare.[3]
Hastighetsåkning på skridskor[redigera | redigera wikitext]
- 10-11 februari - 20-årige Eric Heiden, USA blir herrvärldsmästare på Bislett stadion i Oslo före Jan Egil Storholt, Norge och Kay Stenshjemmet, Norge.[3]
Hästsport[redigera | redigera wikitext]
Galopp[redigera | redigera wikitext]
- 31 mars - Grand National avgörs.[3]
- 24 juni - Birkum Bob vinner Klampenborgs galoppderby.[3]
Ridsport[redigera | redigera wikitext]
- 8 april - Första världscupen i ridning avslutas i Göteborg.[3]
Trav[redigera | redigera wikitext]
- 27 maj - Hästen Pershing vinner Elitloppet.[3]
- 11 augusti - International Trot avgörs på Roosevelt Raceway utanför New York.[3]
- 2 september - Svenskt Travderby avgörs på Jägersrobanan.[3]
- 25 november - Hästen Pershing vinner Gran Premio delle Nazioni i Milano.[3]
Innebandy[redigera | redigera wikitext]
- 7 september - Sala IBK bildas i Sverige och är världens första innebandyklubb.[24]
Ishockey[redigera | redigera wikitext]
- 3 januari - Sovjet vinner juniorvärldsmästerskapet i Karlstad och Karlskoga före Tjeckoslovakien och Sverige.[25]
- 8-11 februari - Sovjet vinner Challenge Cup mot NHL All-Stars med 2-1 i matcher (2-4, 5-4, 6-0).[3]
- 27 mars - Modo AIK blir svenska mästare i ishockey för första gången, efter slutspelsvinst över Djurgårdens IF med 2 matcher mot 1.[26]
- 27 april - Sovjet vinner i Moskva världsmästerskapet för andra året i rad med Tjeckoslovakien på andra plats. Sverige blir bronsmedaljörer.[27]
- 21 maj - Stanley Cup vinns av Montreal Canadiens som besegrar New York Rangers med 4 matcher mot 1 i slutspelet.[28]
- 26 augusti - CSKA Moskva, Sovjet vinner Europacupen i Innsbruck före TJ Poldi SONP Kladno, Tjeckoslovakien och Ässät, Finland.[29]
- 21 december - Sovjet vinner Izvestijaturneringen i Moskva före Tjeckoslovakien och Finland.[30]
Konståkning[redigera | redigera wikitext]
VM[redigera | redigera wikitext]
- Herrar – Vladimir Kovaljev, Sovjetunionen
- Damer – Linda Fratianne, USA
- Paråkning – Tai Babilonia & Randy Gardner, USA
- Isdans - Natalja Linitjuk & Gennadij Karponosov, Sovjetunionen
EM[redigera | redigera wikitext]
- Herrar – Jan Hoffmann, DDR
- Damer – Annett Pötzsch, DDR
- Paråkning – Marina Tjerkasova & Sergej Sjachraj, Sovjetunionen
- Isdans - Natalja Linitjuk & Gennadij Karponosov, Sovjetunionen
Motorsport[redigera | redigera wikitext]
Formel 1[redigera | redigera wikitext]
- 7 oktober - Världsmästare blir Jody Scheckter, Sydafrika.[3]
Motocross[redigera | redigera wikitext]
- Håkan Carlqvist, Sverige blir världsmästare i 250cc-klassen på en Husqvarna.
Rally[redigera | redigera wikitext]
- 14 december - Björn Waldegård vinner rally-VM med en Ford Escort RS1800.
Speedway[redigera | redigera wikitext]
- 23 juni - Ole Olsen och Hans Nielsen från Danmark blir parvärldsmästare i Vojens.[3]
- 2 september - Ivan Mauger, Nya Zeeland blir världsmästare i Chorzów.[3]
Sportvagnsracing[redigera | redigera wikitext]
- Den tyska biltillverkaren Porsche vinner sportvagns-VM.
- Klaus Ludwig, Bill Whittington och Don Whittington vinner Le Mans 24-timmars med en Porsche 935.
Orientering[redigera | redigera wikitext]
- 27 juli - O-ringen i Örebro avslutas.[3]
- 2-4 september - Världsmästerskapen avgörs i Tammerfors.[31]
- 23 september - Svenska mästerskapen i Malung avslutas.[3]
Rugby[redigera | redigera wikitext]
- 23 juni - Norge spelar sin första officiella herrlandskamp i rugby union, då man i Köpenhamn förlorar mot Danmark med 12-30.[32]
Simning[redigera | redigera wikitext]
- 30 mars - Svenska kortbanemästerskapen i Västerås inleds.[3]
- 29 juli - Svenska långbanemästerskapen i Ronneby avslutas.[3]
Skidor, alpina grenar[redigera | redigera wikitext]
- 18 februari - Ingemar Stenmark blir i Sälen blir svensk mästare för nionde gången i rad.[3]
- 19 mars - Peter Lüscher, Schweiz säkrar slutsegern i herrvärldscupen vid tävlingar i Furano.[3]
- 15 september - Ingemar Stenmark skadas vid störtloppsträningar i Schanstal, landar på bakhuvudet efter en tung luftfärd, och slås medvetslös. Han vaknar tio minuter senare, och skickas i helikopter till sjukhuset i Milano.[3]
Herrar[redigera | redigera wikitext]
Världscupen[redigera | redigera wikitext]
- Totalsegrare: Peter Lüscher, Schweiz
- Slalom: Ingemar Stenmark, Sverige
- Storslalom: Ingemar Stenmark, Sverige
- Störtlopp: Peter Müller, Schweiz
SM[redigera | redigera wikitext]
- Slalom vinns av Ingemar Stenmark, Tärna IK Fjällvinden. Lagtävlingen vinns av Tärna IK Fjällvinden.
- Storslalom vinns av Ingemar Stenmark, Tärna IK Fjällvinden. Lagtävlingen vinns av Tärna IK Fjällvinden.
- Störtlopp vinns av Helmut Grassl, Karlskoga SLK. Lagtävlingen vinns av Åre SLK.
Damer[redigera | redigera wikitext]
Världscupen[redigera | redigera wikitext]
- Totalsegrare: Annemarie Moser-Pröll, Österrike
- Slalom: Regine Sackl, Österrike
- Storslalom: Christa Kinshofer, Västtyskland
- Störtlopp: Annemarie Moser-Pröll, Österrike
SM[redigera | redigera wikitext]
- Slalom vinns av Pia Gustafsson, Gällivare SK. Lagtävlingen vinns av Gällivare SK. **Storslalom vinns av Ann Melander, Täby SLK. Lagtävlingen vinns av Gällivare SK.
- Störtlopp vinns av Christina Jonsson, Sundsvalls SLK.
Skidor, längdåkning[redigera | redigera wikitext]
Herrar[redigera | redigera wikitext]
Världscupen[redigera | redigera wikitext]
- 1 Oddvar Brå, Norge
- 2 Lars-Erik Eriksen, Norge
- 3 Sven-Åke Lundbäck, Sverige
Övrigt[redigera | redigera wikitext]
- 4 mars - Ola Hassis, Orsa IF vinner Vasaloppet.[33]
SM[redigera | redigera wikitext]
- 15 km vinns av Thomas Wassberg, Åsarna IK. Lagtävlingen vinns av Åsarna IK.
- 30 km vinns av Thomas Wassberg, Åsarna IK. Lagtävlingen vinns av Åsarna IK.
- 50 km vinns av Erik Gustavsson, Malungs IF. Lagtävlingen vinns av Delsbo SK.
- Stafett 3 x 10 km vinns av Skellefteå SK med laget Erik Wäppling, Jarl Svensson och Tommy Lundberg .
Damer[redigera | redigera wikitext]
- 26 februari - 34-årige Lena Wallin från Säter blir först i mål vid första Öppet spår.[3]
Världscupen[redigera | redigera wikitext]
- 1 Galina Kulakova, Sovjetunionen
- 2 Raisa Smetanina, Sovjetunionen
- 3 Zinaida Amosova, Sovjetunionen
SM[redigera | redigera wikitext]
- 5 km vinns av Lena Carlzon-Lundbäck, Malmbergets AIF. Lagtävlingen vinns av Högbo GIF.
- 10 km vinns av Lena Carlzon-Lundbäck, Malmbergets AIF. Lagtävlingen vinns av Högbo GIF.
- 20 km vinns av Lena Carlzon-Lundbäck, Malmbergets AIF. Lagtävlingen vinns av IFK Mora.
- Stafett 3 x 5 km vinns av Högbo GIF med laget Meeri Bodelid, Eva Lindqvist och Gunnel Mörtberg .
Skidskytte[redigera | redigera wikitext]
Herrar[redigera | redigera wikitext]
VM[redigera | redigera wikitext]
- Sprint 10 km
- 1 Frank Ullrich, DDR
- 2 Odd Lirhus, Norge
- 3 Luigi Weiss, Italien
- Distans 20 km
- 1 Klaus Siebert, DDR
- 2 Aleksandr Tichonov, Sovjetunionen
- 3 Sigleif Johansen, Norge
- Stafett 4 x 7,5 km
- 1 DDR (Manfred Beer, Klaus Siebert. Frank Ullrich & Eberhard Rösch)
- 2 Finland (Simo Halonen, Heikki Ikola, Erkki Antola & Raimo Seppänen)
- 3 Sovjetunionen (Vladimir Alikin, Vladimir Barnasjov, Nikolaj Kruglov & Aleksandr Tichonov)
Världscupen[redigera | redigera wikitext]
- 1 Klaus Siebert, DDR
- 2 Frank Ullrich, DDR
- 3 Vladimir Barnasjov, Sovjetunionen
Tennis[redigera | redigera wikitext]
Herrar[redigera | redigera wikitext]
- Tennisens Grand Slam:
- 10 juni - Björn Borg, Sverige, vinner Franska öppna genom att finalslå Victor Pecci, Paraguay.[3]
- 7 juli - Björn Borg, Sverige, vinner Wimbledon genom att finalslå Roscoe Tanner, USA, med 3-2 i set.[3]
- US Open - John McEnroe, USA
- Australiska öppna - Guillermo Vilas, Argentina
- 6 maj - John McEnroe, USA, besegrar Björn Borg, Sverige, med 3-1 i set i WCT-finalen i Dallas.[3]
- 22 juli - Björn Borg, Sverige, besegrar Balázs Taróczy, Ungern, med 2-0 i set i Swedish Open-finalen i Båstad.[3]
- 12 november - John McEnroe, USA, besegrar Gene Mayer, USA, med 3-0 i set i Stockholm Open-finalen.[3]
- 7 december - Davis Cup: USA finalbesegrar Italien med 5-0 i San Francisco.[34]
Damer[redigera | redigera wikitext]
- Tennisens Grand Slam:
- Franska öppna - Chris Evert-Lloyd, USA
- Wimbledon - Martina Navratilova, Tjeckoslovakien
- US Open - Tracy Austin, USA
- Australiska öppna - Barbara Jordan, USA
- 6 maj - USA vinner Federation Cup genom att finalbesegra Australien med 3-0 i Madrid.[35]
Tyngdlyftning[redigera | redigera wikitext]
- 13 maj - Europamästerskapen avgörs i Varna.[3]
- 11 november - Världsmästerskapen avgörs i Thessaloniki.[3]
Styrkelyft[redigera | redigera wikitext]
- 2-4 mars - Europamästerskapen avgörs i Huskvarna.[3]
Volleyboll[redigera | redigera wikitext]
- 12 oktober - Sovjet vinner herrarnas Europamästerskap i Paris före Polen och Jugoslavien.[36]
- 13 oktober - Sovjet vinner damernas Europamästerskap i Lyon före Östtyskland och Bulgarien.[36]
Evenemang[redigera | redigera wikitext]
- VM i brottning anordnas i San Diego, Kalifornien
- VM i curling för damer anordnas i Perth, Skottland
- VM i curling för herrar anordnas i Bern, Schweiz
- VM på cykel anordnas i Valkenburg i Nederländerna
- VM i ishockey anordnas i Moskva, Sovjetunionen
- VM i konståkning anordnas i Wien, Österrike
- VM i skidskytte anordnas i Ruhpolding, Västtyskland
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 8 januari
- Hanna Ljungberg, svensk fotbollsspelare.
- Adrian Mutu, rumänsk fotbollsspelare.
- 10 januari - Henrik Tallinder, svensk ishockeyspelare.
- 12 januari - Marián Hossa, slovakisk ishockeyspelare.
- 18 januari - Ruslan Fedotenko, ukrainsk ishockeyspelare.
- 4 februari - Giorgio Pantano, italiensk racerförare.
- 9 februari – Irina Slutskaja, rysk konståkare.
- 16 februari – Valentino Rossi, italiensk motorcykelförare.
- 19 februari – Sarah Schleper, amerikansk alpin skidåkare.
- 21 februari - Denis In-Fa-Lin, bandyspelare.
- 1 mars - Mustafa Mohamed, svensk friidrottare, 3000 m hinder.
- 6 mars - Tim Howard, amerikansk fotbollsmålvakt.
- 13 mars – Jens Filbrich, tysk längdåkare.
- 14 mars – Nicolas Anelka, fransk fotbollsspelare.
- 16 april - Christijan Albers, nederländsk racerförare.
- 21 april - Tobias Linderoth, svensk fotbollsspelare.
- 1 maj – Lars Berger, norsk skidskytt.
- 3 maj – Simone Denkinger, tysk skidskytt.
- 13 maj - Sara Larsson, svensk fotbollsspelare.
- 14 juni - Johan Arneng, svensk fotbollsspelare.
- 25 juni - Daniel Jensen, dansk fotbollsspelare.
- 5 juli – Amélie Mauresmo, fransk tennisspelare.
- 14 juli – Axel Teichmann, tysk längdåkare.
- 21 juli - Bradley Kahlefeldt, australisk triathlonist
- 9 augusti – Tore Ruud Hofstad, norsk längdåkare.
- 29 augusti - Paulinho Guará, brasiliansk fotbollsspelare.
- 5 september - John Carew, norsk fotbollsspelare.
- 13 september – Linda Tjørhom, norsk skidskytt.
- 19 september - Mikael Tellqvist, svensk ishockeyspelare.
- 21 september – Martina Glagow, tysk skidskytt.
- 26 september - Nikita Cuffe, australisk vattenpolospelare.
- 15 oktober - Paul Robinson, engelsk fotbollsspelare.
- 17 oktober - Kimi Räikkönen, finländsk racerförare.
- 15 november - Josemi, eg. Jose Miguel Gonzales Rey, spansk fotbollsspelare.
- 23 november - Ivica Kostelić, kroatisk alpin skidåkare.
- 25 november – Sandrine Bailly, fransk skidskytt.
- 8 december - Christian Wilhelmsson, svensk fotbollsspelare.
- 14 december - Michael Owen, brittisk fotbollsspelare.
- 24 december - Sanny Lindström, svensk ishockeyspelare.
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
- 1 juli – Vsevolod Bobrov, 56, sovjetrysk ishockeyspelare.
- 21 juli – Sándor Kocsis, 49, ungersk fotbollsspelare.
- 6 augusti - Ivar Johansson, 76, svensk brottare.[3]
- 21 augusti – Giuseppe Meazza, 68, italiensk fotbollsspelare.
- 1 oktober - Harry Persson, 81, svensk tungviktsboxare.[3]
- 31 oktober - Rudolf "Putte" Kock, 78, svensk fotbollsspelare och TV-kommentator.[3]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Google book review: Turnen and sport: transatlantic transfers author: Annette R. Hofmann, läst: 12 januari 2010
- ^ Bowls Arkiverad 29 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. German Football Leagues webbplats, läst: 16 januari 2011
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf] Horisont 1979. Bertmarks
- ^ ”World Championships 1978/79” (på engelska). Bandysidan. http://www.bandysidan.nu/event.php?EVID=78. Läst 20 augusti 2011.
- ^ Erik Jonsson (17 mars 1979). ”1973–1979”. Svenska Bandyförbundet. https://www.svenskbandy.se/BANDYFINALEN/HISTORIK/Svenskamastare/Damer/1973-1979/. Läst 18 mars 2020.
- ^ Erik Jonsson (18 mars 1978). ”1970–1979”. Svenska Bandyförbundet. https://www.svenskbandy.se/BANDYFINALEN/HISTORIK/Svenskamastare/Herrar/1970-1979/. Läst 18 mars 2020.
- ^ Jimmy Andersson. ”Slutspelet 1978/79”. Jimbobandy. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524221516/http://www.jimbobandy.nu/70-tal/79_slut.html. Läst 20 augusti 2011.
- ^ ”USA Bandy MIlestones” (på engelska). American Bandy Association. https://www.usabandy.com/page/show/6273994-american-bandy-association. Läst 13 augusti 2021.
- ^ ”Bandyhistoria 1966-1984”. Svenska Bandyförbundet. 12 april 1979. https://www.svenskbandy.se/BANDY-INFO/FORBUNDET/Historikochstatistik/Historiskamilstolpar/Bandyhistoria1966-1984. Läst 18 mars 2020.
- ^ ”1979 World Series” (på engelska). Baseball-Reference.com. http://www.baseball-reference.com/postseason/1979_WS.shtml. Läst 10 juli 2015.
- ^ ”Basketball Reference”. http://www.basketball-reference.com/leagues/NBA_1979_games.html. Läst 25 augusti 2011.
- ^ ”Sport Statistics”. Arkiverad från originalet den 18 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110618003737/http://www.todor66.com/basketball/Europe/Men_1979.html. Läst 24 augusti 2011.
- ^ ”Sport Statistics”. Arkiverad från originalet den 6 maj 2009. https://www.webcitation.org/5gZqatMGn?url=http://todor66.com/basketball/World/Women_1979.html. Läst 24 augusti 2011.
- ^ ”England FA Challenge Cup 1978-1979” (på engelska). RSSSF. http://www.rsssf.com/tablese/engcup1979.html. Läst 19 augusti 2012.
- ^ [a b c] ”European Competitions 1978-79” (på engelska). RSSSF. http://www.rsssf.com/ec/ec197879.html. Läst 16 augusti 2011.
- ^ Jimmy Lindahl (12 april 2005). ”Svenska cupen – finalmatcher”. Bolletinen. http://www.bolletinen.se/sfs/pdf/stat_h_allsvens_1941_2005_stat_herr_cupen_finalmatcher.pdf. Läst 21 augusti 2012.
- ^ ”Nordic Championships (Women) 1979” (på engelska). RSSSF. http://www.rsssf.com/tablesw/wnord7482.html#79. Läst 20 augusti 2012.
- ^ ”Inofficial European Women Championship 1979” (på engelska). RSSSF. http://www.rsssf.com/tablese/eur-women79.html. Läst 20 augusti 2012.
- ^ ”RSSSF” (på engelska). RSSSF. http://www.rsssf.com/tables/79safull.html. Läst 16 augusti 2011.
- ^ ”1970” (på portugisiska). Sylvesterloppet. Arkiverad från originalet den 1 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140301024448/http://www.saosilvestre.com.br/1970. Läst 19 augusti 2012.
- ^ ”Boston Marathon”. Arkiverad från originalet den 27 april 2015. https://web.archive.org/web/20150427035419/http://www.baa.org/races/boston-marathon/boston-marathon-history/past-champions/past-mens-open-champions.aspx. Läst 9 april 2011.
- ^ ”Boston Marathon”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120307073943/http://www.baa.org/races/boston-marathon/boston-marathon-history/past-champions/past-womens-open-champions.aspx. Läst 9 april 2011.
- ^ ”Men Handball World Cup 1979 Sweden - 13-18.11 Winner Soviet Union” (på engelska). Sport Statistics. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110824170454/http://www.todor66.com/handball/World_Cup/Men_1979.html. Läst 26 augusti 2012.
- ^ ”Innebandyns födelse”. Svenska Innebandyförbundet. Arkiverad från originalet den 19 april 2015. https://web.archive.org/web/20150419072559/http://epiadmin.innebandy.se/sv/StatistikHistorik/Innebandyns-fodelse/. Läst 22 augusti 2011.
- ^ ”Championnat du monde 1979 des moins de 20 ans” (på franska). Hockey Archives. 3 januari 1979. https://www.hockeyarchives.info/U-20_1979.htm. Läst 9 september 2012.
- ^ ”Championnat de Suède 1978/79” (på franska). Hockey Archives. 27 mars 1979. Arkiverad från originalet den 3 november 2015. https://web.archive.org/web/20151103233149/http://www.hockeyarchives.info/Suede1979.htm. Läst 15 augusti 2011.
- ^ ”Championnats du monde 1979” (på franska). Hockey Archives. 27 april 1979. https://www.hockeyarchives.info/mondial1979.htm. Läst 15 augusti 2011.
- ^ ”NHL 1978/79” (på franska). Hockey Archives. https://www.hockeyarchives.info/NHL1979.htm. Läst 23 mars 2020.
- ^ ”Coupe d'Europe 1978/79” (på franska). Hockey Archives. 26 augusti 1979. https://www.hockeyarchives.info/Europe1979.htm. Läst 9 september 2012.
- ^ ”Matches internationaux 1979/80” (på franska). Hockey Archives. 21 december 1979. https://www.hockeyarchives.info/inter1980.htm. Läst 20 augusti 2012.
- ^ ”World Orienteering Championships 1979” (på engelska). http://orienteering.org/events/?event_id=23. Läst 20 augusti 2012.
- ^ ”Rugby International”. http://www.rugbyinternational.net/countries/norway.htm. Läst 20 augusti 2011.
- ^ ”Historiska segrare”. Vasaloppet. https://www.vasaloppet.se/wp-content/uploads/sites/1/2019/09/historiska_segrare_vasaloppet_sve_2019-09-18.pdf. Läst 5 september 2011.
- ^ ”Davis Cup”. http://www.daviscup.com/en/results/tie/details.aspx?tieId=10004487. Läst 20 augusti 2011.
- ^ ”Fed Cup”. Arkiverad från originalet den 19 april 2012. https://web.archive.org/web/20120419204956/http://www.fedcup.com/en/results/tie/details.aspx?tieId=20003963. Läst 21 augusti 2011.
- ^ [a b] ”Sport Statistics”. Arkiverad från originalet den 28 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120328223620/http://todor66.com/volleyball/Europe/Men_1979.html. Läst 24 augusti 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Sportåret 1979.
