Newtown Railway Station

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Newtown Railway Station
Newtown Railway Station Side Entrance.jpg
Den nyuppförda ingången till Newtown Railway Station den 11 december 2012.
Stationsinformation
Ort Newtown
Öppnade 26 september 1855
Trafikeras av Sydney Trains
Ägare Rail Corporation New South Wales
Kapacitet
Antal spår 2
Föregående station Macdonaldtown
Efterföljande station Stanmore
Läge
Avstånd från Sydney C 3,100 km[1]
Koordinater 33°53′52″S 151°10′47″E / 33.8977°S 151.1797°Ö / -33.8977; 151.1797Koordinater: 33°53′52″S 151°10′47″E / 33.8977°S 151.1797°Ö / -33.8977; 151.1797

Newtown Railway Station är en järnvägsstation belägen i Newtown i New South Wales i Australien. Stationen öppnade tillsammans med banan mellan Sydney och Parramatta den 26 september 1855.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Bygget av Sydneys första järnväg, mellan Sydney och Parramatta, inleddes 1850 av Sydney Railway Company. Som bygget fortskred blev företaget beroende av bidrag från kolonin och i december 1854 godkändes ett lagförslag som lät New South Wales köpa företaget och därmed skapa en järnvägsmyndighet.[2] Järnvägen invigdes den 26 september 1855 med sammanlagt sex stationer,[3] och var dubbelspårig mellan Sydney och Newtown med ett enda spår från Newtown till Parramatta[4].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Newtown Railway Station cirka 1880 sedd i riktning mot Sydney.

Den första stationen (1855–1892)[redigera | redigera wikitext]

Newtowns första järnvägsstation invigdes den 26 september 1855, tillsammans med banan mellan Sydney och Parramatta.[4] Stationen var belägen nära mjölkvarnen Crago Flour Mill,[5] väst om King Street. Eftersom dubbelspårssträckan slutade innan stationen fanns det bara en perrong vid invigningen. För stinsen fanns det en tjänstebostad i samma byggnad som stationskontoret.[6] Dubbelspåret förbi stationen till Parramatta invigdes 1856,[4] och en perrong med ett cirka 30 fot (cirka 9 meter) långt väntskjul uppfördes intill det nya spåret.[6] Samma år invigdes även en godsbangård i Newtown.[7] Fram till 1870, då en fotgängarbro byggdes, var de två perrongerna sammanbundna av en plankorsning.[8]

En tvåvånings tjänstebostad i murtegel uppfördes 1872 åt stinsen. Den blev delstatens andra tvåvånings tjänstebostad, och av de cirka 2000 som järnvägsväsendet kom att uppföra var bara 44 tvåvånings.[9] Sedan 1869 hade begravningståg avgått från Mortuary Railway Station mot Haslems Creek Cemetery.[10] För att ta hand om begravningstrafiken uppfördes 1875 en bårhusanläggning.[9] I augusti 1876 godkände John Whitton ritningar för en ny stationsbyggnad i murtegel,[11] och denna tillsammans med en ny bro uppfördes 1878[7]. Den nya byggnaden rymde en allmän väntsal, en damväntsal, ett biljettkontor och ett telegrafkontor, postkontor, herr- och damtoaletter och ett skjul där signalanordningar förvarades.[9] Ett signalställverk uppfördes samma år, och den 29 juli 1884 rustades upp med säkrare teknik.[12] Vid tiden för upprustningen bestod bangården av fem spår.[13]

Den andra stationen (1892–1927)[redigera | redigera wikitext]

Newtowns andra station sedd i riktning mot Stanmore, 1895.

Efter att blivit järnvägskommissarie hade Edward Miller Gard Eddy riktat blickarna mot kolonins pendeltågsnät. Det hade beslutits att bygga ut flera banor nära Sydney; bland dessa var bansträckan mellan Illawarra Junction (nära Redfern), förbi Newtown, till stationen i Homebush som byggdes ut till fyra spår.[14] Praxis vid tiden var att stationsingången skulle vara på en bro, i en kulvert eller bådadera, och av denna anledning byggdes en ny station för att betjäna orten.[15][a] Bron som bar King Street över järnvägen visade sig att vara ett lämpligt ställe att bygga stationsingången, och en byggnad som innehöll en biljetthall och ett postkontor kom att uppföras.[15] Ritade i Queen Anne-stil med en kupol, byggnaden uppfördes i murtegel med ett tegeltak, och blev en av bara tre järnvägsbyggnader i delstaten att ritas i Queen Anne-stil.[16][b]

För på- och avstigning uppfördes tre perronger, en mittperrong och två sidoperronger, öst om King Street.[17] Avsikten hade varit att uppföra även stationsbyggnaderna i murtegel, men i syfte att påskynda arbetet till följd av materialbrist beslutades det att bygga i trä istället.[18] Huvudbyggnaden fanns på mittperrongen, och med interna mått på 109 fot 6 tum × 9 fot 8 tum (cirka 33,4 × 2,95 meter) rymde pissoar, damtoalett, damväntsal, allmän väntsal och stinskontor.[19] Sidoperrongerna försågs med var sitt väntskjul på 24 × 11 fot (cirka 7,32 × 3,35 meter). Samtliga perrongbyggnader utnyttjade gasbelysning.[18] Förbindelserna mellan perrongerna och ingången utgjordes av järntrappor. Den nya stationen invigdes den 10 januari 1892.[4]

Stationen sedd i riktning mot Stanmore, 1914.

Ett nytt signalställverk byggdes en bit ifrån stationen vid godsbangården, medan stationen försågs med några enstaka signaler som skyddade tåg stående vid stationen. Stationssignalerna manövrerades av reglagen belägna på stationen.[20] Den gamla stationens bårhusanläggning förmodligen flyttades till den nya stationen,[9] med det råder delade åsikter om huruvida denna var den ursprungliga,[9] eller en ny som hade uppförts 1884[8]. En ny byggnad med mått 12 fot × 9 fot 6 tum (cirka 6,4 × 2,9 meter) uppfördes 1910 på perrongen 1 (trafikerad av tåg i riktning mot Stanmore). Mjölkvarnen Crago Flour Mill hade uppförts 1896 och två år senare anlades ett spår för att betjäna den. Fem år senare byggdes en godsbyggnad i bangården, och även försågs med en lyftkran.[21]

Den tredje stationen (1927–idag)[redigera | redigera wikitext]

Invigningen och de tidiga åren (1927–1970)[redigera | redigera wikitext]

Byggarbetet i samband med utbyggnaden till sex spår, cirka 1927.

Efter en studieresa till utlandet i mars 1914 rekommenderade John Bradfield elektrifiering av stadens inre pendeltågsnät, och lagförslaget City and Suburban Electric Railways Act, 1915 röstades fram av regeringen den 8 juli 1915.[22] Som svar på den ökande trafiken beslutades det att bygga ut sträckan mellan Redfern och Homebush till sex spår.[4] För att rymma de nya spåren behövde vägbron förlängas, och för att det skulle finnas plats för kontaktledningen behövde spåren sänkas med mellan två och tre fot (cirka 61–91 centimeter).[23] Man beslutade 1926 att uppföra en mittperrong och stationsbyggnad, den sistnämnda kom att pryglas av järnvägsväsendets penningbrist.[24] Till skillnad från byggnader som hade uppförts så lite som ett år tidigare kom den i Newtown att ha färre utsmyckningar, bland dessa kan nämnas användning av färglöst istället för färgat glas, enfärgade murtegel, trösklar huvudsakligen i betong istället för skiffer och väntsalar utan värme.[25]

Byggnaden blev 103 fot 5,5 tum × 10 fot (cirka 31,5 × 3,0 meter), och var ovanligt smal på grund av perrongen. I byggnaden fanns det herrtoalett, förvaringsrum, damtoalett, damväntsal, allmän väntsal, stinskontor och godsrum.[26] Toaletterna, som var anslutna till ortens avloppssystem, var ovanliga genom att båsen i såväl dam- som herrtoaletterna blev i samma storlek; praxis var att damtoaletterna skulle ha större bås.[27] Även här minskades kostnaden genom att använda betongpissoarer istället för skifferpissoarer.[28] För att nå ingångsbyggnaden uppfördes trappor i betong vilande på stålbalkar, med balustrader i murtegel.[4] Ingångsbyggnaden byggdes om, bland annat utvidgades biljetthallens port till 14 fot (cirka 4,27 meter) och nya grindar installerades för att hantera stora passagerarantal.[23] Den nya stationen invigdes den 23 maj 1927.[4]

De nya spåren mellan Macdonaldtown och Ashfield togs i bruk 26–29 maj 1927, och i samband med detta avskaffades signalställverket vid bangården. Istället kom växlarna manövrerades lokalt, med skydd utfört av automatiska ljussignaler. En enskild perrong betjänade bårhusanläggningen.[29] Till följd av det att bårbilar blev allt vanligare lades järnvägstransporten av lik till Rookwood ned 1938. Begravningstågen fortsatte fram till 1948, dock i mindre omfattning och utan likvagnar.[30] Bårhuset revs 1965.[8] Från sent 1940-tal till 1960-talets slut förändrades inte stationen på något anmärkningsvärt sätt; detta var inte ovanligt i New South Wales.[31]

Stationen sedd i riktning mot Stanmore, 13 mars 2006.

Upprustningar (1971–idag)[redigera | redigera wikitext]

1979 uppfördes ett tak vid stationsbyggnadens västra ände, vilket fanns kvar till 1990 då det ersattes av ett nytt tak över perrongen.[31] Även efter att godstrafiken hade avtagit fortsatte tåg att betjäna mjölkvarnen dagligen tills den stängdes 1984, då även godsbangården togs ur bruk.[32] Arbetslokalerna i biljetthallen upprustades 1986 då en luftkonditionerad mezzanin byggdes ovanpå biljetthallen.[33] I mezzaninen rymdes en toalettlokal, matsal och datorlokal.[4][33] Omkring 1990 uppfördes ett nytt tak över perrongen; det beslutades även av estetiska skäl att ge stationsbyggnaden ett nytt tak med samma sluttning som perrongtaket.[31] Perrongtaket förlängdes 2001 för att täcka trappan och perrongen mellan trappan och det tidigare uppförda taket. En mindre mur kom också att byggas nära trappan för att skilja de två perrongnivåerna.[34]

Den ursprungliga trappan till perrongen från 1927. En mindre mur och ett räcke mellan de två perrongnivåerna syns också, 21 juni 2009.

I samband med ett förslag att återanvända den intilliggande vagnhallen förberedes 2004 planer för en uppgraderad station. Det var tänkt att utvecklaren skulle betala för arbetet, men eftersom projektet inte visade sig att vara ekonomiskt lönsamt kom inget arbete att utföras.[34] Till följd av politiskt kampanjande som strävade efter att stationen skulle tillgänglighetsanpassas besökte transportministern stationen 2006; vid denna tid antyddes det dock att andra stationer prioriterades.[35] I september 2009 hade aviserats att tillgänglighetsanpassningen skulle påbörjas i maj 2010 med färdigställning beräknad till 2012.[36] Transportministern meddelade den 4 maj 2010 att arbetet skulle snart inledas,[35] men byggstart skedde inte förrän februari 2011[37].

Den 19 och 20 februari 2011 revs stationsbyggnaden.[38] Stationen, och en mängd intilliggande byggnader, hade upptagits till delstatens kulturskyddsregister State Heritage Register den 2 april 1999. Skyddet gällde även stationsbyggnaden, men denna ansågs ha föga värde på grund av omfattande ändringar genom åren. Bland annat hade de flesta ursprungliga fönster och dörrar murats igen och taket hade bytts.[4] Arbetet utfördes i två etapper, och under den första etappen byggdes ny bro till stationen som försågs med biljetthall, lokaler för stationsanställda och nya toaletter. Bron, som är designad med tanke på en ny framtida perrong, har hissar och trappor till perrongen. Även spår- och perronghöjden justerades för att göra på- och avstigning lättare, och ett nytt perrongtak byggdes. Ett antal kulturskyddsbyggnader i närheten renoverades för att återanvändas som affärslokaler.[39] Den första etappen fullbordades dan 28 oktober 2012,[40] och invigdes dygnet därpå.[41]

Bildgalleri: Byggarbetet 2011–2013[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ De närliggande stationerna Macdonaldtown och Burwood kom också att flyttas av samma anledning.[15]
  2. ^ De andra två är biljetthallen vid Redfern Railway Station och Railway Institute intill Sydneys centralstation.[17]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Newtown Station” (på engelska). NSWrail.net. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2008. http://web.archive.org/web/20080814152236/http://www.nswrail.net/locations/show.php?name=NSW:Newtown. Läst 11 februari 2014. 
  2. ^ McKillop, Ellsmore & Oakes 2008, s. 7
  3. ^ Gunn 1989, s. 45
  4. ^ [a b c d e f g h i] ”Newtown Railway Station group and Former Newtown Tramway Depot” (på engelska). Office of Environment and Heritage. Arkiverad från originalet den 4 februari 2014. http://web.archive.org/web/20140204040801/http://www.environment.nsw.gov.au/heritageapp/ViewHeritageItemDetails.aspx?ID=5012123. Läst 4 februari 2014. 
  5. ^ ”Gritty Newtown : Historical Walking Tour” (på engelska). City of Sydney. sid. 03. Arkiverad från originalet den 4 februari 2014. http://web.archive.org/web/20140204045020/http://www.cityofsydney.nsw.gov.au/__data/assets/pdf_file/0020/122708/WalkTourGritty.pdf. Läst 4 februari 2014. 
  6. ^ [a b] Sharp 2013, s. 2
  7. ^ [a b] Sharp 2013, s. 3
  8. ^ [a b c] Beard, Janette. ”Newtown 1892-1922: A Social Sketch” (på engelska). City of Sydney. sid. 7. Arkiverad från originalet den 4 februari 2014. http://web.archive.org/web/20140204051258/http://www.sydneyarchives.info/essays-a-histories/133-newtown-1892-1922-a-social-sketch?start=6. Läst 4 februari 2014. 
  9. ^ [a b c d e] Sharp 2013, s. 5
  10. ^ McKillop, Ellsmore & Oakes 2008, s. 9
  11. ^ Sharp 2013, s. 5-6
  12. ^ Sharp 2013, s. 6-7
  13. ^ New South Wales Track and Signal Diagrams Version 3 (2013): Great Southern Railway. – Newtown Station (1884) Australian Railway Historical Society New South Wales Division.
  14. ^ Gunn 1989, s. 217
  15. ^ [a b c] Sharp 2013, s. 9
  16. ^ Sharp 2013, s. 9-10
  17. ^ [a b] Sharp 2013, s. 10
  18. ^ [a b] Sharp 2013, s. 11
  19. ^ Sharp 2013, s. 10-11
  20. ^ Sharp 2013, s. 13
  21. ^ Sharp 2013, s. 14
  22. ^ McKillop, Ellsmore & Oakes 2008, s. 51
  23. ^ [a b] Sharp 2013, s. 19
  24. ^ Sharp 2013, s. 16
  25. ^ Sharp 2013, s. 16-17
  26. ^ Sharp 2013, s. 20
  27. ^ Sharp 2013, s. 18
  28. ^ Sharp 2013, s. 17
  29. ^ New South Wales Track and Signal Diagrams Version 3 (2013): New South Wales Government Railways Circular No. 351 (1927) Australian Railway Historical Society New South Wales Division.
  30. ^ ”Mortuary Railway Station and site” (på engelska). Office of Environment and Heritage. Arkiverad från originalet den 24 januari 2014. http://web.archive.org/web/20140124023731/http://www.environment.nsw.gov.au/heritageapp/ViewHeritageItemDetails.aspx?id=5045142. Läst 10 februari 2014. 
  31. ^ [a b c] Sharp 2013, s. 22
  32. ^ Sharp 2013, s. 14, 21, 24
  33. ^ [a b] Sharp 2013, s. 23
  34. ^ [a b] Sharp 2013, s. 24
  35. ^ [a b] Sharp 2013, s. 25
  36. ^ New train station for Newtown” (på engelska). The South Sydney Herald. september 2009. Arkiverad från originalet den 19 mars 2012. http://web.archive.org/web/20120319190230/http://www.newtowncentre.org/_pdfs/ssh_sept09_station.pdf. Läst 11 februari 2014. 
  37. ^ ”Completed works” (på engelska). Transport for New South Wales. 10 februari 2014. Arkiverad från originalet den 11 februari 2014. http://web.archive.org/web/20140211123234/http://www.transport.nsw.gov.au/projects-completed-projects/tap/completed-works. Läst 11 februari 2014. 
  38. ^ O'neil, Shane (april 2011). ”Newtown Station Redevelopment continues” (på engelska). Railway Digest (Redfern, New South Wales: Australian Railway Historical Society New South Wales Division) "49" (4): sid. 4-5. ISSN 01572431. 
  39. ^ ”Newtown Railway Station” (på engelska). Caldis Cook Group Pty Ltd. Arkiverad från originalet den 1 mars 2014. http://web.archive.org/web/20140301063028/http://www.caldiscook.com/projects/transport/newtown-railway-station. Läst 1 mars 2014. 
  40. ^ ”Possession – Newtown – WE 17” (på engelska). Gartner Rose. Arkiverad från originalet den 1 mars 2014. http://web.archive.org/web/20140301212117/http://www.gartnerrose.com/site/files/ul/data_text01/3862678.pdf. Läst 1 mars 2014. 
  41. ^ ”New look Newtown Station unveiled” (på engelska). Transport for New South Wales. 29 oktober 2012. Arkiverad från originalet den 1 mars 2014. http://web.archive.org/web/20140301214019/http://www.transport.nsw.gov.au/sites/default/files/b2b/releases/121029-new-look-newtown-station-unveiled.pdf. Läst 1 mars 2014. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • McKillop, Robert; Ellsmore, Donald; Oakes, John (2008) (på engelska), A century of Central : Sydney's Central Railway Station 1906 to 2006, Redfern, New South Wales: Australia Railway Historical Society New South Wales Division, ISBN 978-0-9757870-6-9 
  • Gunn, John (1989) (på engelska). Along Parallel Lines : A history of the railways of New South Wales. Carlton, Victoria: Melbourne University Press. ISBN 0 522 84387 5 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]