Visa källa för Nickel

{{Andra betydelser}}
{{Grundämne
|namn                             = Nickel
|atomnummer                       = 28
|tecken                           = Ni
|grupp                            = 10
|period                           = 4
|block                            = d
<!-- BILDER -->
|bild                             = Nickel chunk.jpg
|bildtext                         = En cirka 3 cm stor nickelklump.
|emissionsspektrum                = Nickel spectrum visible.png
<!-- GENERELLA EGENSKAPER -->
|generella_egenskaper_ref         = 
|ämnesklass                       = övergångsmetall
|relativ_atommassa                = 58,6934(4)<ref name="IUPAC">{{Webbref |url=https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm |titel=Standard atomic weights |hämtdatum=29 juli 2022 |år=2021 |författare=Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights |utgivare=[[IUPAC]] |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref>
|utseende                         = Glänsande, metallisk silverfärgad med en gyllene skiftning
|allotroper                       = 
<!-- FYSIKALISKA EGENSKAPER -->
|fysikaliska_egenskaper_ref       = 
|densitet_tillägg                 = vid [[Rumstemperatur|r.t.]]
|densitet                         = 8,908 g/cm<sup>3</sup>
|densitet2                        = flytande, vid smältpunkten
|densitet2_text                   = 7,81 g/cm<sup>3</sup>
|densitet_enhet                   = nej
|aggregationstillstånd            = [[Fast form|Fast]]
|smältpunkt                       = 1 728 [[Kelvin|K]] (1 455 [[Grad Celsius|°C]])<ref name="Ullmann">Derek G. E. Kerfoot: ''Nickel'' in Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, Weinheim 2005, {{DOI|10.1002/14356007.a17_157}}</ref>
|kokpunkt                         = 3 003 K (2 730 °C)<ref name="Zhang">Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: ''Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks.'' In: ''Journal of Chemical & Engineering Data.'' 56, 2011, S.&nbsp;328–337, {{DOI|10.1021/je1011086}}.</ref>
|sublimationspunkt                = 
|trippelpunkt                     = 
|kritisk_punkt                    = 
|molvolym                         = 6,59
|molpotens                        = −6
|värmevärde                       = 
|smältvärme                       = 17,48
|ångbildningsvärme                = 379<ref name="Zhang"/>
|specifik_värmekapacitet          = 444<ref name="UniBochum">Ruhr-Universität Bochum, Institut für Werkstoffe: [http://www.ruhr-uni-bochum.de/wdm/forschung/periodensystem/nickel.html.de Nickel] {{Wayback|url=http://www.ruhr-uni-bochum.de/wdm/forschung/periodensystem/nickel.html.de |date=20150924123810 }}.</ref>
|molär_värmekapacitet             = 26,07
<!-- TABELL 1: ÅNGTRYCK -->
|ångtryck_1                       = 1 783
|ångtryck_10                      = 1 950
|ångtryck_100                     = 2 154
|ångtryck_1_k                     = 2 410
|ångtryck_10_k                    = 2 741
|ångtryck_100_k                   = 3 184
|ångtryck_kommentar               = 
<!-- TABELL 2: ÅNGTRYCK -->
|ångtryck_1_2                     = 
|ångtryck_10_2                    = 
|ångtryck_100_2                   = 
|ångtryck_1_k_2                   = 
|ångtryck_10_k_2                  = 
|ångtryck_100_k_2                 = 
|ångtryck_kommentar_2             = 
<!-- ATOMÄRA EGENSKAPER -->
|atomära_egenskaper_ref           = 
|atomradie                        = 124
|kovalent-radie                   = 124
|van-der-Waal-radie               = 163
|elektronaffinitet                = 112
|joniseringspot-1                 = 737,1
|joniseringspot-2                 = 1 753
|joniseringspot-3                 = 3 395
|joniseringspot-4                 = 5 300
|joniseringspot-5                 = 7 339
|joniseringspot-6                 = 10 400
|joniseringspot-7                 = 12 800
|joniseringspot-8                 = 15 600
|joniseringspot-9                 = 18 600
|joniseringspot-10                = 21 670<!-- 30970, 3400, 37100, 41500, 44800, 48100, 55101, 58570, 148700, 159000, 169400 -->
|arbetsfunktion                   = 5,15<ref>Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: ''Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper''. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005, {{ISBN|978-3-11-017485-4}}, S.&nbsp;361.</ref>
<!-- ELEKTRONKONFIGURATION -->
|elektronkonfiguration_ref        = 
|elektronkonfiguration_tillägg    = <br>[Ar] 3d<sup>9</sup> 4s<sup>1</sup><ref>{{Bokref|url=http://books.google.com/?id=SNRdGWCGt1UC&pg=PA239 |sid=239–240 |titel=The periodic table: its story and its significance |författare=Scerri, Eric R. |utgivare=Oxford University Press|år=2007 |isbn=0-19-530573-6}}</ref>
|e-minus                          = 2, 8, 16, 2
<!-- KEMISKA EGENSKAPER -->
|kemiska_egenskaper_ref           = 
|oxidationstillstånd              = 4,<ref>{{tidskriftsref |rubrik=A Stable Tetraalkyl Complex of Nickel(IV) |tidskrift=Angewandte Chemie International Edition |år=2009 |volym=48 |nummer=2 |sid=3384 |doi=10.1002/anie.200804435 |efternamn1=Carnes |förnamn1=Matthew |efternamn2=Buccella |förnamn2=Daniela |efternamn3=Chen |förnamn3=Judy Y.-C. |efternamn4=Ramirez |förnamn4=Arthur P. |efternamn5=Turro |förnamn5=Nicholas J. |efternamn6=Nuckolls |förnamn6=Colin |efternamn7=Steigerwald |förnamn7=Michael}}</ref> 3, '''2''', 1,<ref>{{tidskriftsref |rubrik=A Dinuclear Nickel(I) Dinitrogen Complex and its Reduction in Single-Electron Steps |tidskrift=Angewandte Chemie International Edition |år=2009 |volym=48 |nummer=18 |sid=3357 |doi=10.1002/anie.200805862 |efternamn1=Pfirrmann |förnamn1=Stefan |efternamn2=Limberg |förnamn2=Christian |efternamn3=Herwig |förnamn3=Christian |efternamn4=Stößer |förnamn4=Reinhard |efternamn5=Ziemer |förnamn5=Burkhard}}</ref> −1, −2
|oxider                           = NiO, Ni<sub>2</sub>O<sub>3</sub> (svagt [[Bas (kemi)|basisk]])
|elektronegativitet               = 1,91
|elektronegativitet_Allen         = 1,88
|normalpotential                  = −0,257 [[Volt|V]] {{Nowrap|1=(Ni<sup>2+</sup> + 2 e<sup>−</sup> → Ni)}}
<!-- DIVERSE -->
|diverse_ref                      = 
|kristallstruktur                 = [[Kubiska kristallsystemet|Kubisk ytcentrerad]] (fcc)
|bild-kristallstruktur            = Cubic-face-centered.svg
|ljudhastighet                    = 4970
|termisk_expansion                = 13,4
|värmeledningsförmåga             = 90,9
|termisk_diffusivitet             = 
|elektrisk_konduktivitet          = 13,9 × 10<sup>6</sup>
|elektrisk_resistivitet           = 69,3
|magnetism                        = [[Ferromagnetism|Ferromagnetisk]]
|magnetisk_susceptibilitet        = 
|van_der_Waals_konstant           = 
|permittivitet                    = 
|brytningsindex                   = 
|ytspänning                       = 
|bandgap                          = 
|curiepunkt                       = 
|néelpunkt                        = 
|brottgräns                       = 
|youngs_modul                     = 200
|skjuvmodul                       = 76
|kompressionsmodul                = 180
|poissons_konstant                = 0,31
|hårdhet                          = 4
|vickers_hårdhet                  = 638
|brinells_hårdhet                 = 667–1600
<!-- IDENTIFIKATION -->
|identifikation_ref               = 
|CAS                              = 7440-02-0
|EG                               = 
|gmelin                           = 
|NSC                              = 
|pubchem                          = 935
|ATC                              = 
|ChEBI                            = 
|UN                               = 
|SMILES                           = 
|InChI                            = 
|RTECS                            = QR5950000
<!-- HISTORIA -->
|historia_ref                     = 
|namnursprung                     = Från [[svenska]] ''kopparnickel'', som innehåller det tyska ordet ''Nickel'', ”troll”.<ref>{{Webbref |url=https://www.rsc.org/periodic-table/element/28/nickel |titel=Nickel – Element information, properties and uses |hämtdatum=29 juli 2022 |verk=www.rsc.org |utgivare=Royal Society of Chemistry |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref><ref>{{Webbref |url=https://www.etymonline.com/search?q=Nickel |titel=Nickel |hämtdatum=29 juli 2022 |verk=www.etymonline.com |utgivare=Online Etymological Dictionary |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref>
|förutsägelse                     = 
|upptäckt                         = 
|första_isolation                 = 
|upptäckt_och_första_isolation    = [[Axel Fredrik Cronstedt]] (1751)
|fastställt_som_ett_grundämne_av  = 
|namngivare                       = 
<!-- ISOTOPER -->
|isotoper_ref                     = 
|isotoper                         = 
{{Grundämne/Isotop
|isotop = [[Nickel-56|<sup>56</sup>Ni]]
|förekomst = syntetisk
|halveringstid = 6,077 [[Dygn|d]]
|sönderfallstyp = [[Elektroninfångning|ε]]
|sönderfallsenergi = 2,136
|sönderfallsprodukt = [[Kobolt-56|<sup>56</sup>Co]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = '''[[Nickel-58|<sup>58</sup>Ni]]'''
|förekomst = '''68,077 %'''
|stabil-neutroner = 30
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = [[Nickel-59|<sup>59</sup>Ni]]
|förekomst = syntetisk
|halveringstid = 76000 [[År|a]]
|sönderfallstyp = ε
|sönderfallsenergi = 1,072
|sönderfallsprodukt = '''[[Kobolt-59|<sup>59</sup>Co]]'''
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = '''[[Nickel-60|<sup>60</sup>Ni]]'''
|förekomst = 26,233 %
|stabil-neutroner = 32
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = '''[[Nickel-61|<sup>61</sup>Ni]]'''
|förekomst = 1,14 %
|stabil-neutroner = 33
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = '''[[Nickel-62|<sup>62</sup>Ni]]'''
|förekomst = 3,634 %
|stabil-neutroner = 34
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = [[Nickel-63|<sup>63</sup>Ni]]
|förekomst = syntetisk
|halveringstid = 100,1 a
|sönderfallstyp = [[Beta-minus-sönderfall|β<sup>−</sup>]]
|sönderfallsenergi = 2,137
|sönderfallsprodukt = '''[[Koppar-63|<sup>63</sup>Cu]]'''
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = '''[[Nickel-64|<sup>64</sup>Ni]]'''
|förekomst = 0,926 %
|stabil-neutroner = 36
}}
<!-- SÄKERHETSINFORMATION -->
|säkerhetsinformation_ref         = 
|säkerhetsdatablad                = 
|Sigma-Aldrich                    = 266981
|GHS-ref                          = <ref name="CLP_8230"/>
|GHS-symboler                     = {{GHS-tabell|hälsofarlig|skadlig}}
|H-fraser                         = {{H-fras|351|372|317|412}}
|EUH-fraser                       = 
|P-fraser                         = {{P-fras|281|273|308+313|302+352}}
|faroref                          = <ref name="CLP_8230"/>
|farosymboler                     = '''Pulver:''' {{Farotabell|giftig}}
|R-fraser                         = {{R-fras|40|43|48/23|52/53}}
|S-fraser                         = {{S-fras|(2)|36/37/39|45|61}}
|NFPA704                          = {{NFPA 704|Hälsa=2|Eldfarlighet=4|Reaktivitet=1|Andra=}}
|MAK                              = Schweiz: 0,5 mg × m<sup>−3</sup> (inhalerat damm)<ref>MAK-Werten der SUVA, Schweiz, 2 november 2015.</ref>
|toxikologiska_data               = 
|flampunkt                        = 
|brandpunkt                       = 
|självantändningspunkt            = 
|radioaktiv                       = 
|övriga_faror                     = 
}}
'''Nickel''' är ett [[metall]]iskt [[grundämne]] med det kemiska tecknet '''Ni''' och [[atomnummer]] 28.

== Kännetecken ==
Nickel är en silvervit högglänsande metall. Den är en [[övergångsmetall]] som tillsammans med [[järn]] och [[kobolt]] kan räknas till gruppen [[järnmetaller]]. Den är hård. Den förekommer i förening med [[svavel]] i [[millerit]], med [[arsenik]] i mineralen [[nickelin]] och [[skutterudit]], och med arsenik och svavel i [[nickelglans]].

På grund av att den är motståndskraftig mot [[oxidering]] används den bland annat i [[mynt]]. Dess viktigaste användning är i [[legering]]ar. Nickel är [[magnetisk]]t och ett av de fem [[ferromagnetism|ferromagnetiska]] grundämnena. 

Nickels vanligaste [[oxidationstillstånd]] är +2.

== Användning ==
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa [[rostfritt stål]]. Ytterligare 12 procent används i [[superlegering]]ar. De kvarstående 23 % av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier, myntning, gjuteriprodukter och ytbehandling. Den största nickelkonsumenten är  [[Japan]], som använder {{formatnum:169600}} [[ton (enhet)|ton]] om året (2005).<ref name="Economist">Produktions- och konsumtionssiffror från ''The Economist: Pocket World in Figures 2005'', Profile Books (2005), {{ISBN|1-86197-799-9}}</ref>

Några av tillämpningarna är:
* Rostfritt stål och andra korrosionsresistenta legeringar
* Nickelstål används för pansarplåt och inbrottssäkra valv 
* Legeringen [[Alnico]] används i magneter
* [[Mymetall]] har särskilt hög [[magnetisk permeabilitet]] och används för att skärma av [[magnetfält]]
* [[Monel]] är en [[kopparnickel]]legering som är mycket resistent mot [[korrosion]] och används för båtpropellrar, köksförråd och kemiindustrianläggningar
* [[Minnesmetall]] som används inom [[robotik]]
* Återuppladdningsbara [[batteri]]er, såsom [[nickel-metallhydridbatteri]]er och [[nickel-kadmiumbatteri]]er
* [[Mynt]]
* Gitarrsträngar
* I  [[elektroplätering]]
* I [[smältdegel|smältdeglar]] för kemiska [[laboratorium|laboratorier]]
* Många [[katalysator]]er är baserade på nickel. Bland annat används [[raneynickel]] för [[hydrogenering]] av växtoljor

== Historia ==
Nickel har använts under lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. [[Brons]]er från nuvarande Syrien hade nickelinslag på upp till två procent. Dessutom finns kinesiska handskrifter som antyder att "vit [[koppar]]" användes i Asien mellan 1700 och 1400 f.Kr. Eftersom nickelmalm ofta förväxlas med silvermalm är förståelsen av metallen nickel och dess användning av betydligt senare datum. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, [[tyska]] ''Kupfernickel'', egentligen ungefär "förtrollad koppar") var värdefulla för att färga [[glas]] grönt. 

Den förste som fastställde att nickel är ett eget grundämne var [[Axel Fredrik Cronstedt]], som år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel ([[nickelin]]), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Detta gjorde han i [[Los]] gruva i nordvästra [[Hälsingland]]. I gruvan, som nu är ett turistmål, bröts även [[kobolt]].

Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.

== Biologisk roll ==
Många, men inte alla, [[hydrogenas]]er (enzym som medverkar i väteprocesser) innehåller nickel förutom  [[järn-svavelkluster]]. Nickelcentrum är vanliga i de hydrogenaser vilkas funktion är att oxidera snarare än att utveckla väte.

För vissa växter är nickel nödvändigt. Studier på kycklingar och råttor tyder på att nickel är viktigt för [[lever]]ns funktion.

I stora koncentrationer är nickel giftigt för de flesta livsformer. Nickel kan också orsaka [[nickelallergi|allergi]].

== Förekomst ==
Större delen av den nickel som utvinns kommer från två sorters malmfyndigheter. De ena är [[laterit]]er där de främsta malmmineralerna är nickelhaltig [[limonit]]: (Fe,Ni)O(OH) och [[garnierit]] : (Ni,Mg)<sub>3</sub>Si<sub>2</sub>O<sub>5</sub>(OH). De andra är magmatiska svavelfyndigheter där det främsta malmmineralet är [[pentlandit]]: (Ni,Fe)<sub>9</sub>S<sub>8</sub>. 

Det mesta av jordens nickel antas vara koncentrerat till [[jordens kärna]]. 

== Utvinning och rening ==
Nickel kan utvinnas med [[extraktiv metallurgi]]. Den största producenten av nickel är [[Ryssland]] som utvinner 267 000 ton nickel per år. [[Australien]] och [[Kanada]] är de andra och tredje största producenterna, med 207 och 189,3 tusen ton per år.<ref name = "Economist" />

[[Anrikning]], [[smältning]] och [[Rostning (industriell process)|rostning]] av malmen ger nickeloxid, som sedan [[reduktion (kemi)|reduceras]] med kol varpå bildad rånickel renas på elektrolytisk väg. Alternativt utförs reduktionen med [[vattengas]] och den efterföljande reningen med [[Mondprocessen]].<ref>{{Bokref|titel = Bra Böckers lexikon, 1978}}</ref>

== Se även ==
* [[Periodiska systemet]]
* [[Nickelallergi]]

== Referenser ==
* {{enwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nickel&oldid=31470326}}
=== Noter ===
<references>
{{CLP|CAS=7440-02-0|ZVG=8230|BenenneEinzelnachweis=CLP_8230}}
</references>
=== Källor ===
* [http://periodic.lanl.gov/elements/28.html Los Alamos National Laboratory – Nickel]

== Externa länkar ==
* {{Commons|Nickel}}

{{Periodiska systemet navbox}}
{{Auktoritetsdata}}

[[Kategori:Grundämnen]]
[[Kategori:Nickel| ]]