Nidarosdomen
Nidarosdomen | |
Kyrka | |
Nidarosdomens västfasad, juli 2006.
| |
Land | Norge |
---|---|
Ort | Trondheim |
Trossamfund | Norska kyrkan |
Stift | Nidaros |
Geonames | 7284326 |
Nidarosdomen, egentligen Nidaros domkirke, är Nordens näst största[källa behövs][förtydliga] domkyrka (efter Uppsala domkyrka). Den anses som den viktigaste kyrkan i Norge och var Norges kröningskyrka. Kyrkan är belägen i Trondheim och är säte för Nidaros stift, som täcker Nord-Trøndelags och Sør-Trøndelags fylken. Nidarosdomens arkitektur är huvudsakligen gotisk, med romanska inslag.
Historia och betydelse
På platsen för Nidarosdomen har det tidigare funnits ett kapell men efter att kung Olav Haraldsson, även kallad Olav den helige, fått sin grav där började en större kyrka i sten byggas omkring 1070. På grund av att kung Olav helgonförklarades och fick sin grav i kyrkan lockade den till sig många pilgrimer, färdandes på de olika Nidarosvägarna. 1152 blev Nidaros (nuvarande Trondheim) upphöjt till ärkestift för den norska kyrkoprovinsen och domen och dess stift styrde över ett område som sträckte sig över Norge, Härjedalen, Jämtland, Island, Grönland, Isle of Man, Orkneyöarna, Shetlandsöarna, Färöarna och Hebriderna.
Under medeltiden kallades Nidarosdomen «Cor Norvegiae» (Norges hjärta) eftersom den då var "Norges evige konung" Olav den heliges gravkyrka. Vid det Nordiska sjuårskriget tog Erik XIV Olof den heliges hjälm och sporrar i krigsbyte från domen.
Nidarosdomen är idag en luthersk dom- och församlingskyrka och betraktas som Norges nationalhelgedom och kröningskyrka (även om konungakröningar inte längre förekommer i Norge). I Eidsvollförfattningen som antogs den 17 maj 1814 slogs det fast att alla Norges regenter skulle krönas i Trondheim. Den siste kungen som kröntes i Nidarosdomen var Håkon VII 1906. Även om Stortinget avskaffade kröningsceremonin 1908 har traditionen att välsigna Norges nya regent i Nidarosdomen levt vidare.
Byggnadshistorik
Kyrkan har byggts och byggts om under långa perioder ända fram till nutid. Den är i huvudsak uppförd i engelsk gotik.[1] De äldsta delarna av kyrkan är uppemot 850 år gamla. År 1743 tillverkade den jämtske skulptören Jonas Granberg högaltaret, vilket gjordes i barockstil.
Medeltida delar
Av den ursprungliga stenkyrkan som byggdes 1070–1090 finns idag knappast något kvar.
- Huvudskeppet med torn, 1220–1240
- Tvärskeppen, 1140–1180
- Kapitelhuset, 1170–1180
- Oktagonen, 1183–1210
- Skeppet med västra entrén, 1248–1320
Bränder och reparationer
Kyrkan har vid flera tillfällen härjats av brand, senast 1719 efter ett åsknedslag. Därefter låg huvudskeppet länge mer eller mindre i ruiner.[2] År 1869 påbörjades under ledning av arkitekten Heinrich Ernst Schirmer en stor restaurering av katedralen, som bland annat syftade till att återskapa den rikt dekorerade västfasaden.[1] Arbetet blev i princip färdigt 1965, men inte förrän 2001 avslutades restaureringen formellt.
Se även
Källor
Noter
- ^ [a b] "Trondheim". NE.se. Läst 2 augusti 2013.
- ^ "Nidarosdomens historie". Arkiverad 26 december 2015 hämtat från the Wayback Machine. Nidarosdomen.no. Läst 2 augusti 2013. (bokmål)
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Nidarosdomen.
|