Hoppa till innehållet

Nigersvala

Från Wikipedia
Nigersvala
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSvalor
Hirundinidae
SläktePetrochelidon
ArtNigersvala
P. preussi
Vetenskapligt namn
§ Petrochelidon preussi
Auktor(Reichenow, 1898)
Synonymer
  • Hirundo preussi
  • Preussvala
  • Kamerunklippsvala

Nigersvala[2] (Petrochelidon preussi) är en fågel i familjen svalor inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i Västafrika.

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Nigersvala är en 12 cm lång svala med glansigt djupblå ovansida och beigefärgad undersida och övergump. På huvudet syns en rostfärgad fläck bakom ögat. På vingarna och den något kluvna stjärten är den brunsvart, med vita fläckar på stjärtpennornas innerfan. Den liknar hussvalan men skiljer sig genom mörkare undersida och övergump, inslag av vitt i stjärten och det roströda på huvudet. Ungfågeln är brunnare och mattare färgad än den adulta, med skärbrunt på haka och bröst, vitt med skär anstrykning på buken och gråbrunt på undre stjärttäckarna. Sång är ljudlig och kvittrande. I flykten hörs "prrp-prrp" och som varningsläte ett "pseep".[4]

Nigersvala fotograferad i Ghana.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Nigersvala förekommer i Västafrika från Guinea-Bissau, Sierra Leone och Mali till Kamerun och nordöstra Demokratiska republiken Kongo.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tillfälligt har den påträffats i Kap Verdeöarna.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Nigersvala hittas i savann och jordbruksmiljöer, ofta nära klippavsatser och floder. Den livnär sig bland annat på flygmyror som den ofta födosöker efter i stora flockar, gärna tillsammans med andra svalor och seglare. Flykten är långsam och fladdrig med mycket glid.

Fågeln häckar i kolonier med mellan tiotalet och tusentals par, i slutet av torrperioden, huvudsakligen mellan februari och juni, men november–juli i Mali. Båda föräldrarna bygger det slutna flaskformade boet med ett långt ingångsrör, av lera och fodrat med gräs, frön och fjädrar. Boet placeras vanligen under en vågrätt yta (klippa, kulvert, bro eller byggnad), ofta över vatten. Däri lägger den två till tre ägg.[4]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Nigersvala har på senare tid vidgat sitt utbredningsområde, möjligen kopplat till ökad tillgång på artificiella häckningsytor.[1] Den tros öka i antal och beskrivs som vanlig.[5] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den som livskraftig.[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Paul Preuss (1861-1926), tysk botaniker och samlare av specimen verksam i Västafrika 1886-1888.[6] Tidigare kallades den preussvala även på svenska, men tilldelades 2024 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Petrochelidon preussi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 december 2016.
  2. ^ [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024. 
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b] Turner, A. (2020). Preuss's Swallow (Petrochelidon preussi), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.preswa2.01
  5. ^ Keith, S.; Urban, E. K.; Fry, C. H. 1992. The birds of Africa vol. IV. Academic Press, London.
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]