Nils-Aslak Valkeapää

Från Wikipedia
Version från den 8 december 2017 kl. 22.50 av Ventosa5103 (Diskussion | Bidrag) (rättar fotnot)
Nils-Aslak-Valkeapää fotograferad på 1960-talet.

Nils-Aslak Valkeapää, ofta kallad Áilluhas eller Áillohaš, född 23 mars 1943 i Enontekis, död 27 november 2001 i Esbo, var en finsk-samisk författare, musiker och konstnär och en förgrundsgestalt inom den samiska kulturen[1]. En stor del av sitt liv bodde han i Beahttet i Finska armen vid gränsen mellan Finland och Sverige.[2] Han bodde även i Skibotn i Norge.

Biografi

Valkeapää föddes i en renskötarfamilj och utbildade sig till lärare. Det traditionella sångsättet jojk var ofta utgångspunkten för hans konst, oavsett om det gällde litteratur, musik eller bildkonst. Jojken var också starten på hans konstnärsbana. Under 1960-talet, när unga samer sökte sig tillbaka till sin gamla kultur, var Valkeapää en av förgrundsgestalterna som jojkare. Hans första skiva, Joikuja utkom 1968 och innehöll moderniserad samisk jojk. Han gjorde också musiken till filmen Vägvisaren 1987, där han även hade en roll. Vid OS i Lillehammer 1994 uppträdde han vid invigningen.

Det första han skrev som publicerades var den politiska pamfletten Terveisiä Lapista ("Hälsningar från Lappland") i början av 1970-talet. Efter det gav han ut åtta diktsamlingar. Främst skrev han på samiska och han finns översatt till finska liksom till nordiska språk och är mera känd i Norge och Sverige än i Finland. Solen, min far (Beaivi áhcázan), vilken har tonsatts av den finländske kompositören Pehr Henrik Nordgren, fick Nordiska rådets litteraturpris 1991.

Nils-Aslak Valkeapää var gudfar till Niko Valkeapää.

Diskografi i urval

Bibliografi i urval

Pärmbild av Nils-Aslak Valkeapää till Solen, min far.
  • Terveisiä Lapista, 1970 eller 1971, pamflett ursprungligen på finska, utgiven på norska som Hilsen fra Sameland
  • Ruoktu Váimmus 1985, diktsamling. Översatt till svenska som Vidderna inom mig 1987
  • Beaivi, áhčážan 1988, bild- och diktverk, översatt till blandad svenska, bokmål och nynorsk som Solen, min far 1990, till finska som Aurinko, isäni 1992. Översättningarna saknar de flesta bilderna ur originalet.
  • Eanni, eannážan 2001, diktsamling. Norsk utgåva Jorda, min mor, 2006

Priser och utmärkelser

Referenser

Noter

Webbkällor

Externa länkar