Nils Dardel

Från Wikipedia
Nils Dardel
Född25 oktober 1888
Bettna
Död25 maj 1943 (54 år)
New York, USA
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragKonstnär
MakaThora Dardel, ogift Klinckowström
(g 1921–1934)
SläktingarIngrid von Dardel (dotter)
Henry Unger (dotterson)
Nils Ekwall (dotterson)

Nils Elias Kristofer von Dardel, känd som Nils Dardel, född 25 oktober 1888 i Bettna, död 25 maj 1943 i New York, var en svensk målare och tecknare.

Biografi

Dardel studerade vid Konstakademien 1908–1910 och senare i Paris. Han företog även studieresor till Orienten. Dardel förlovade sig där 1917 med Nita Wallenberg, vars far Gustaf Oscar Wallenberg var Sveriges minister på legationen i Japan. Paret hade träffats på den årliga kejserliga körsbärsfesten, Japans nationella högtidsdag. Nita Wallenberg kom att figurera i skilda gestalter på ett dussintal av Dardels mest kända målningar under den period, 1917–1920, då hans konst nådde sin höjdpunkt.[1]

Förlovningen, som varit hemlig, ogiltigförklarades dock 1919 av Nita Wallenbergs familj då Dardel inte ansågs uppfylla kraven för ett ingifte i familjen. Han bedömdes inte vara användbar i koncernen och även ryktet om hans utsvävande nattliv hade nått Nitas far. Risken att Wallenbergsläkten skulle få en snyltare på halsen bedömdes dessutom som hög[2] Den brutna förlovningen påverkade starkt Dardels måleri och resulterade i flera symbolmättade kompositioner i vilka kvinnofiguren får ge den älskade Nita olika skepnader.

Bland de verk, vilka är inspirerade av Nita Wallenberg märks bland andra Yngling i svart, Flicka i vitt från 1919, Vattenfallet från 1921, där temat är ung omöjlig kärlek, där unga människor balanserar på gränsen till avgrundsdjupet och går tillbaka till konstnärens förälskelse i Nita Wallenberg samt akvarellen Ynglingen och flickan från 1919, där Nita tycks ha tagit formen av en hotande kvinnogestalt.

Crime Passionnel 1921, Nils Dardel

I de välkända målningarna Visit hos excentrisk dam och Crime Passionnel har Nita Wallenberg en huvudroll. I den senare träffas konstnären, klädd i gröna pyjamas, av en dödande kula från en pistol avlossad av hans älskade Nita, klädd i röda pyjamas. Även Nita Wallenbergs far är huvudfigur i flera av Dardels verk. I den stora oljemålningen Exekution, från 1919, figurerar fadern som en råbarkad bödelstyp, som sparkar en ung man utför ett högt stup.

Nils Dardel, som var bisexuell, hade även en intim relation med konstsamlaren Rolf de Maré[3], även han porträtterad av Dardel.

Bland övriga av Dardels verk och motiv märks porträtt, landskap och exotiska folktyper dessa kan nämnas Svarta Diana och Den döende dandyn[4] vilka båda finns på Moderna museet, Stockholm, och John Blund, som finns på Stockholms stadsbibliotek. Han har också gjort linjerena teckningar och blev även en eftersökt societetsmålare, som gjorde ett flertal eleganta beställningsporträtt.

Dardel kom under andra världskriget till New York via Havanna, där generalkonsuln Stig Lagercrantz hjälpte honom att komma in i landet. Han avled i sömnen på det konstnärshotell där han hade sin tillfälliga bostad i New York.[källa behövs] (han led av ett allvarligt hjärtfel).

Nils Dardel finns förutom på Moderna museet[5] representerad på bland annat Nationalmuseum[6], Örebro läns museum[7], Kalmar konstmuseum[8], Göteborgs konstmuseum[9], Malmö Konstmuseum, Nasjonalgalleriet, Oslo och Waldemarsudde. År 1988 gav svenska postverket ut en serie om sex frimärken med motiv av Svenska konstnärer i Paris med avbildningar av två av Dardels verk, Självporträtt och Visit hos en excentrisk dam.

Den 24 oktober 2012 såldes hans Vattenfallet på Bukowskis Auktioner för 25 miljoner svenska kronor (inklusive provision), vilket gjorde den till den dyraste svenska modernistiska målningen som någonsin sålts.[10]

Nils Dardel är begravd på Ekerö kyrkogård.[11]

Familj

Nils Dardel tillhörde den adliga ätten von Dardel. Han var son till godsägaren Fritz August von Dardel och Sofia Matilda Norlin.

Han var gift 1921–1934 med författaren Thora Dardel (1899–1995) med vilken han fick ett barn, Ingrid von Dardel (1922–1962). Hon var också konstnärligt verksam liksom hennes söner Henry Unger (född 1945) och Nils Ekwall (född 1954) från äktenskapen med Gustaf Unger och Lage Ekwall.[12][13][14][15]

Verk (urval)

Källor

Vidare läsning

  1. ^ Karl Asplund, Nils Dardel, Sveriges Allmänna Konstförening, Stockholm 1958.
  2. ^ Erik Näslund, Dardel, Författarförlaget 1988, sidan 134.
  3. ^ Cassel-Pihl, Eva Helena (2006). För en långt avlägsen framtid. Stockholm: Hallwylska museet. sid. 223-231. ISBN 91-631-8909-7
  4. ^ Den döende dandyn under klubban. Sydsvenskan.se, 5 april 2007. Läst 2012-09-02.
  5. ^ Moderna museet
  6. ^ Nationalmuseum
  7. ^ Örebro läns museum
  8. ^ Kalmar konstmuseum
  9. ^ Göteborgs konstmuseum
  10. ^ Gunér, Fredrik (24 oktober 2012). ”Rekordpris på tavla av Dardel”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/rekordpris-pa-tavla-av-dardel. Läst 19 oktober 2014. 
  11. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.40 ISBN 91-973128-2-7
  12. ^ Nils von Dardel Arkiverad 10 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine. på Artnet. Åtkomst 6 januari 2013.
  13. ^ Henry Ungers biografi Henry Unger webbplats. Åtkomst 6 januari 2013.
  14. ^ EKWALL, LAGE E O, direktör, Alstad i Vem är Vem? / Skåne, Halland, Blekinge 1966 / s 205.
  15. ^ Nils Ekwall Officiell webbplats. Åtkomst 6 januari 2013.