Nils Landgren
| Nils Landgren | |
 | |
| Född | 15 februari 1956 |
|---|---|
| Bakgrund | Degerfors |
| Genrer | Jazz Fusion jazz Funk |
| Roll | Jazzmusiker Kompositör Arrangör Producent |
| Instrument | Trombon, sång |
| Webbplats | Nilslandgren.com |
Nils Lennart "Nisse" Landgren, född 15 februari 1956 i Degerfors i Värmland,[1] är en svensk trombonist och sångare. Han är sedan 1979 gift med skådespelaren Beatrice Järås.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Nils Landgren började spela trummor vid sex års ålder, men vid 13 års ålder övergick han till trombon. Mellan 1972 och 1978 studerade han klassisk trombon vid musikskolan i Karlstad och Musikhögskolan Ingesund i Arvika. Där mötte han folkjazz-pionjären Bengt-Arne Wallin och även trombonisten Eje Thelin, som övertalade honom att gå från strikt klassiska studier till improvisation och att börja utveckla sitt eget synsätt.
Efter examen flyttade Landgren till Stockholm för att arbeta som professionell trombonist. Snart började han turnera med Björn Skifs band Blue Swede, som hamnade på första plats på de amerikanska poplistorna med "Hooked on a Feeling". År 1981 bjöd Thad Jones in Landgren att delta i hans nya storbandsprojekt "Ball of Fire" som ledande trombonist.[2] Sedan dess har Nils Landgren varit involverad i många olika sorters musikprojekt: jazz och rock, soul och hip hop, storbandsframträdanden, och för hans egen del, minst 500 album inklusive sådana med stora internationella stjärnor som ABBA, The Crusaders, Eddie Harris, Bernard "Pretty" Purdie, Wyclef Jean och Herbie Hancock.
Han är/har varit[3] professor vid musikhögskolan i Hamburg och vid musikkonservatoriet i Shanghai, samt hedersdoktor vid Karlstad universitet.
1983 släppte Landgren sitt debutalbum Planet Rock.[2] 1985 fick Landgren spela in sin version av låten "Macken", skriven av Claes Eriksson, till TV-serien med samma namn av Galenskaparna och After Shave.
År 1992 skedde de första framträdanden och inspelningarna av Nils Landgrens "Unit". Hans genombrott utanför Skandinavien skedde 1994 – på Jazz Baltica Festival i Salzau i Tyskland, då "Unit" istället blev "Funk Unit".[2]
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 1987 – Svenska grammofonpriset för Miles from Duke med Bengt-Arne Wallin och storband
- 2002 – Thore Ehrling-stipendiet
- 2008 – Hedersdoktor vid Karlstads universitet[4]
- 2009 – "Årets Harry Arnold Stipendium" av Harry Arnold-sällskapet, Malmö
- 2010 – Musikexportprisets hederspris[5]
- 2011 – Ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien[6]
- 2012 – ”Årets hederspris” på Grammisgalan[7]
- 2012 – Sir George Martin Music Award[8]
- 2013– SKAP:s hederspris
- 2015 – Jazzkatten, ”Årets Guldkatt”[9]
- 2016 – Medaljen för tonkonstens främjande[10]
- 2016 – Litteris et Artibus
- 2016 – Jan Johansson-stipendiet
Diskografi[redigera | redigera wikitext]
- 1983 – Planet Rock
- 1984 – Streetfighter
- 1985 – You're My Number One
- 1987 – Miles from Duke – med Bengt-Arne Wallin
- 1989 – Chapter Two "1" – Chapter Two – med Johan Norberg
- 1989 – Follow Your Heart
- 1992 – Red Horn
- 1994 – Chapter Two "2" – Chapter Two med – Johan Norberg
- 1994 – Live in Stockholm – med Funk Unit
- 1996 – Paint It Blue – med Funk Unit
- 1996 – Gotland
- 1998 – Swedish Folk Modern – med Esbjörn Svensson
- 1998 – Live in Montreux – med Funk Unit
- 1999 – 5000 Miles – med Funk Unit
- 1999 – Ballads
- 2001 – Layers of Light – med Esbjörn Svensson
- 2001 – Fonk da World – med Funk Unit
- 2002 – Sentimental Journey
- 2003 – I Will Wait for You – med Rigmor Gustafsson
- 2004 – Funky ABBA
- 2005 – Creole Love Call – med Joe Sample
- 2006 – Christmas with My Friends
- 2007 – License to Funk – med Funk Unit
- 2010 – Funk for Life – med Funk Unit
- 2011 – The Moon, the Stars and You
- 2013 – Teamwork – med Funk Unit
- 2014 – Eternal Beauty
- 2017 - Unbreakable – med Funk Unit
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges befolkning 1990: Landgren, Nils Lennart
- ^ [a b c] ”Nils Landgren biografi” (på engelska). actmusic.com. https://www.actmusic.com/en/Artists/Nils-Landgren/Biografie. Läst 22 januari 2016.
- ^ Karolina Bergström (1 september 2016). ”Från stålverkstakter till trombonlegendar”. UNT. https://unt.se/kultur-noje/fran-stalverkstakter-till-trombonlegendar-4353829.aspx. Läst 14/7 2021.
- ^ ”Hedersdoktorer”. Karlstads universitet. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131023060540/http://www.kau.se/om-universitetet/akademiska-hogtider/hedersdoktorer. Läst 22 oktober 2013.
- ^ ”Mando Diao och Nils Landgren prisbelönta av regeringen”. musikindustrin.se/. http://www.musikindustrin.se/2010/02/01/mando_diao_och_nils_landgren_prisbelonta_av_regeringen/. Läst 22 januari 2016.
- ^ ”Nils Landgren invald i Musikaliska Akademien”. Dagen. 25 maj 2011. http://www.dagen.se/kultur/nils-landgren-invald-i-musikaliska-akademien-1.135523. Läst 22 januari 2016.
- ^ ”Grammisvinnare 1969-2014” (pdf). Ifpi. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924033221/http://www.ifpi.se/wp-content/uploads/Vinnare-1969-2014.pdf. Läst 23 januari 2016.
- ^ ”Sir George Martin-pris till Nils Landgren”. Sveriges radio. 16 februari 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=4969196. Läst 22 januari 2016.
- ^ ”Årets Guldkatt till Nils Landgren”. Sydsvenskan. 13 oktober 2015. http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/arets-guldkatt-till-nils-landgren/. Läst 22 januari 2016.
- ^ ”Årets medaljörer. Kungliga Musikaliska Akademien. Läst 30 november 2016”. Arkiverad från originalet den 30 november 2016. https://web.archive.org/web/20161130190900/http://www.musikaliskaakademien.se/nyheter/nyheter/aretsmedaljorer.1115.html. Läst 30 november 2016.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Nils Landgren.- Officiell webbplats
Wikimedia Commons har media som rör