Nors landskommun

	Nors landskommun; Före detta kommun
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Värmland
Län	Värmlands län
Kommun, nu	Karlstads kommun
Inrättad	1 januari 1863
ur	Nors socken
Införlivat	Segerstads landskommun (1952)
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Karlstads kommun
Befolkning, areal
Areal	170 kvadratkilometer (1952)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°24′24″N 13°14′07″Ö / 59.406669444444°N 13.235280555556°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Tingslag	Mellansysslets tingslag (1882-01-01–); Grums tingslag (–1881-12-31)
Koder och länkar
Kommunkod	1718
	Redigera Wikidata

Nors landskommun var en tidigare kommun i Värmlands län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft inrättades denna kommun i Nors socken i Grums härad i Värmland.

Vid kommunreformen 1952 bildade landskommunen en storkommun genom att inkorporera Segerstads landskommun.

År 1971 uppgick landskommunen i Karlstads kommun.^[1]

Kyrklig tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Nors församling. Den 1 januari 1952 tillkom Segerstads församling. Sedan 2006 omfattar Nor-Segerstads församling samma område som Nors landskommun efter 1952.

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver en av vågskuror bildad blå ginbalk, ovan och nedan åtföljd av ett svart topografiskt järnverkstecken.

Vapnet fastställdes 1956.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Nors landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 169,67 km², varav 167,71 km² land.^[2]

Tätorter i kommunen 1960[redigera | redigera wikitext]

Tätort	Folkmängd
Vålberg	&&&&&&&&&&&03322.&&&&&03 322
Edsvalla	&&&&&&&&&&&01025.&&&&&01 025
Norsbron	&&&&&&&&&&&&0247.&&&&&0247

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 78,0 procent.^[3]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1938-1966[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1938

16

4

3

16

4

3

23

22

1942

2

14

3

4

2

14

3

4

23

22

1946

3

14

3

14

3

23

1950

3

21

5

4

2

3

21

5

4

2

35

75,9

34

1954

3

21

4

3

21

4

3

35

78,0

34

1958

2

22

4

3

4

2

22

4

3

4

35

79,1

31

1962

2

22

4

3

2

22

4

3

35

81,7

33

1966

3

20

5

4

3

20

5

4

3

35

81,9

32

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 87. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 20 i pdf:en

[1] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[2] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 87. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[3] SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 20 i pdf:en

[1]

[2]

[3]