Nyby bruk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Södra verken vid dammen i Nybyån.
Nyby bruk på kartan över Södermanlands län
Red pog.svg
Nyby bruk
Nyby bruks läge i Eskilstuna kommun, Södermanland.

Artikeln handlar om Nyby bruk i Torshälla, ej att förväxla med Nyby Bruk AB i Gnosjö.

För andra betydelser, se Nyby.

Nyby bruk är ett järnverk och tidigare brukssamhälle, idag en del av tätorten Torshälla i Eskilstuna kommun. Brukets ursprungliga järnverk grundades 1829 och blev kärnan i Nyby bruksby. Idag utgörs den huvudsakliga verksamheten vid bruket av ett modernt järnverk tillhörande den finska rostfritt stål-tillverkaren Outokumpu.

Nyby bruks historia[redigera | redigera wikitext]

På berget ovanför herrgården ligger Nyby fornborg, plats för en befäst borg som förstördes på 1300-talet. Vid berget finns även lämningar efter försvarsverk från andra världskriget.

Nyby har en gammal tradition av järnhantering och smedjor på platsen finns omnämnda i dokument från 1400-talet.[1] Sveriges första kanal, Karl IX:s kanal, byggdes genom Nyby och var i drift mellan 1610 och omkring 1650. Idag följer Nybyån den tidigare kanalens sträckning. Under 1600-talet anlades även en landsvägsbro över kanalen här på landsvägen som gick från Torshällas Västertull över Nyby gård mot Kungsör. Denna bro ersattes senare av en nyare bro längre söderut, och på 1980-talet av den moderna bron på Holmenleden.

Gården Nyby, vars ägor låg direkt väster om Torshälla, köptes till skattegård i slutet av 1600-talet av advokatfiskalen och kaptenen Nils Gavelius (1663-1734, adlad Adelstierna 1708, då gården blev frälsegård). Efter 1807 tillhörde Nyby gård mekanikern Erik Nordewall, som 1828 sålde gården till sin svärson Adolf Zethelius. Zethelius lät 1829 börja anlägga ett järnverk på gårdens ägor. Engelsmannen Samuel Owen anlitades som konstruktör. I samband med detta uppfördes en ny herrgårdsbyggnad vid bruket och de första bruksarbetarstugorna. På Nybyåns västra sida växte successivt ett brukssamhälle med arbetarbostäder upp, medan villor för de högre tjänstemännen byggdes i och omkring herrgårdens park på den östra sidan av ån.

Efter Adolf Zethelius övertogs bruket av sonen Erik Wilhelm Zethelius. Nyby bruks AB bildades 1872. 1882 blev Lars Linus Liberg, en grosshandlare från Stockholm som tidigare skött plåtförsäljningen, ny disponent på bruket, och kom snart att förvärva aktiemajoriteten och därmed bli ny brukspatron. En Lancashiresmedja och ett stångdrageri anlades, och under 1880-talet och 1890-talet tillkom ett plåtvalsverk, ett stångvalsverk, en Martinugn och en spikfabrik. 1895 drogs Norra Södermanlands Järnväg fram till Nyby bruk, där en station anlades. Sedan 1933, då persontrafiken lades ner, används järnvägen endast för godstransporter till och från bruket, och stationshuset är numera rivet.[2]

Under första världskriget upplevde bruket en högkonjuktur, som följdes av en kraftig tillbakagång under 1920-talet. 1918 efterträdde Gunnar Liberg fadern som disponent på bruket, och vidtog nödvändiga moderniseringar under 1920- och 1930-talen.

1932 påbörjades elektrifieringen av bruket, och följande år uppfördes en kraftstation vid Kvarnfallet i centrala Torshälla. Bruket övertogs 1945 av Bröderna Edstrand AB, och produktionen vid Nyby inriktades 1945 på rostfritt stål. Bruket moderniserades och byggdes ut under efterkrigstiden, och hade under 1960-talet över 2000 anställda. På 1960-talet blev Nyby dotterbolag till Gränges. Sedan slutet av 1970-talet har strukturomvandlingar inom stålindustrin lett till minskad personalstyrka och ökad specialisering. Genom en fusion med Uddeholmskoncernen 1979 bildades Nyby Uddeholm AB, vilket 1984 köptes upp av Avesta Järnverk.[3]

Ian Wachtmeister, som senare blev partiledare för Ny Demokrati, var marknadsdirektör på Nyby bruk under 1960-talet.[4]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Nyby bruk var också en ort som av SCB 1900 anges ha 622 invånare, men räknades även in i Torshällas befolkningsagglomeration.[5] Orten var belägen i Torshälla socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Torshälla landskommun. När denna landskommun 1952 delades (liksom Torshälla landsförsamling) kom denna ort med kringområde överföras till Torshälla stad (och i kyrkligt hänseende till Torshälla församling).[6][7] Orten är idag en del av tätorten Torshälla.[8]


Befolkningsutvecklingen i Nyby bruk 1900–1900[5]
År Folkmängd
1900
  
622

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

Nyby i modern tid[redigera | redigera wikitext]

Nyby bruk och Nyby-Uddeholm blev 1984 del av Avestakoncernen, efter 1992 Avesta Sheffield AB. I samma veva lades stålverket ner i Nyby och verksamheten flyttades till Degerfors där man satsade på stränggjutningsanläggning. Sedan 2002 ingår verket vid Nyby bruk i den finska koncernen Outokumpu Oyj. Till årsskiftet 2011/2012 lade Outokumpu ned Outokumpu Stainless Tubular Products rörtillverkning i Nyby.[9] Den huvudsakliga verksamheten vid bruket idag utgörs av Outokumpus kallvalsverk.

Byggnader vid Nyby bruk[redigera | redigera wikitext]

Bruksparken[redigera | redigera wikitext]

I bruksparken uppfördes förutom herrgården även bostäder för de högre tjänstemännen vid bruket.

  • Nyby nya herrgård, uppförd omkring 1834 på uppdrag av den förste brukspatronen, Adolf Zethelius. Herrgården ägs idag av Saab AB och används för representation.
  • Nyby värdshus
  • Den stora lekstugan i Nybyparken uppfördes på uppdrag av brukspatronen Gunnar Liberg omkring 1920 för hans döttrar. Lekstugan är uppförd i två våningar i nationalromantisk stil och restaurerades på 1970-talet, med bevarad originalinredning.
  • Chaufförsbostaden


Brukssamhället[redigera | redigera wikitext]

Vid Stålvägen ligger de äldsta arbetarbostäderna, och vid den intilliggande Götvägen ligger nöjeslokalen Gipperts. Här fanns även Konsumbutiken. I Kogne låg bostäderna för de lägre tjänstemännen. I anslutning till bruksbyn ligger idag villaområdena Bjällersta och Kogne.

Bruket[redigera | redigera wikitext]

De äldsta delarna av bruket vid dammen i Nybyån uppfördes i slutet av 1820-talet och kom senare att byggas om och till i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det äldre byggnadskomplexet vid dammen kallas idag Södra verken. De modernare stålverksanläggningarna har efter hand uppförts norr om det äldsta bruket.

Tidigare byggnader[redigera | redigera wikitext]

  • Nyby fornborg på berget ovanför herrgården
  • Herrgårdens badhus
  • Den gamla herrgården, Nyby gård, stod tidigare vid änden av en allé som går upp från Järnvägsgatan väster om Gamla Torshälla. Byggnaden revs 1961.59°25′11″N 16°27′50″Ö / 59.41972°N 16.46389°Ö / 59.41972; 16.46389
  • Nyby gamla ladugård, ofta kallad Krutladan på grund av sin användning för salpeterutvinning ur boskapsurin, stod tidigare i den sydligaste delen av Nybyparken. Ladan brann ned till grunden 1991. Ruinen är kulturminnesmärkt.
  • Nyby bruks station på Norra Södermanlands Järnväg låg tidigare vid Årbyvägen söder om Folkestavägen. Stationen invigdes av kung Oscar II 1895 och trafikerades av persontåg mot Eskilstuna C och Södertälje. Persontrafiken lades ned 1933 och stationshuset revs därefter.
  • Långkatekesen, lantarbetarbostäderna, låg tidigare på höjden intill Krutladan och gamla herrgården.
  • Lämningar efter äldre landsvägsbroar över Nybyån finns i södra delen av parken

Kända personer med anknytning till Nyby bruk[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
  1. ^ Alla tiders historia om Nyby Bruk, 1996
  2. ^ NrSlJ, Norra Södermanlands Järnväg
  3. ^ Kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Södermanland, artikel i Sörmlandsbygden 1988:2
  4. ^ Om Ian Wachtmeister
  5. ^ [a b] Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ Geoskickt från SCB. Läst 4 juni 2013.
  9. ^ Press release: Outokumpu - OSTP announces actions connected with its turn-around plan. Hämtad 11 oktober 2011.
  10. ^ Gradvall, Jan (2014). Nyponbuskar nyponbuskar hela vägen nyponbuskar. Albert Bonniers förlag 

Camera-photo.svg Södermanlands läns vapen.png Denna artikel om en plats i Södermanlands län behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.