Kungsör

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°25′25″N 16°5′46″Ö / 59.42361°N 16.09611°Ö / 59.42361; 16.09611
Kungsör
Tätort
Centralort
Kung Karls kyrka.
Land  Sverige
Landskap Södermanland, Västmanland
Län Västmanlands län
Kommun Kungsörs kommun
Församling Kungsörs församling
Koordinater 59°25′25″N 16°5′46″Ö / 59.42361°N 16.09611°Ö / 59.42361; 16.09611
Area
 - tätort 4,71 km² (2010)
 - kommun 227,13 km² (2013-01-01)
Folkmängd
 - tätort 5 452 (2010)[1]
 - kommun 8 175 (2013)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 1 158 invånare/km²
 - kommun 36 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
Tätortskod 6256
Kungsörs läge i Västmanlands län
Red pog.svg
Kungsörs läge i Västmanlands län
Kungsörs hamn vid Arbogaån
Vattentornet i Kungsör

Kungsör är en tätort och centralort i Kungsörs kommun i Västmanlands län. Orten är belägen där Arbogaån mynnar ut i Mälaren. Huvuddelen av Kungsör ligger söder om ån och i landskapet Södermanland, medan den mindre delen norr om Arbogaån tillhör Västmanland.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Gravfynd tyder på att Kungsör var befolkat med permanent bofasta invånare runt 3000-4000 f.kr.

Cirka hundra år innan vikingatidens början uppkom ledungen. Det var en institution som skulle se till att ställa sjöstridskrafter till Sveasamväldets konungs förfogande. I Kungsörstrakten skulle 32 friska soldater förses med vapen och proviant för att ligga i ständig beredskap, redo att rycka in vid häradståg och i kustbevakningssyfte.[källa behövs] I slutet av vikingatiden stod ett stort område mellan Arbogaån och Hedströmmen under vatten. När vattnet drog sig undan uppstod det goda betesmarker och de forna öarna bebyggdes med hus. Lagmannen Gregers Magnusson samlade ihop ett stort jordagods med Grönö som centrum.

När Gustav Vasa kom till makten 1523 konfiskerade han Grönö gård som förverkades av kronan. Gustav Vasa inrättade bland annat ett häststuteri på dess godsmarker. 1538 bytte han Grönö gård och fem hemman som han förvärvat mot landområdet Kungsörs kronogård (numera Kungsörs kommun). Kungen erhöll även flera kringliggande gårdar i utbyte, och steg snart till 38 stora gårdar, 7 torp och flera utjordar. Han rustade upp Kungsörs gård och utförde omfattande arbeten för att utöka sina åkerarealer. Intresset var stort och han vistades ofta på Kungsör tillsammans med sin familj och sitt hov.

Drottning Kristina (1626-1689) vistades ofta i Kungsör där hon även uppförde en egen ridbana som hon kallade '"Rundelborg" men som numera endast kallas för "Drottning Kristinas ridbana". Denna spiral/labyrintliknande ridbana finns fortfarande kvar att beskåda, och är belägen uppe på en höjd bakom "Kungsudden" (Kungsgården).

För Karl XI blev kungsgården i Kungsör en favoritplats. Det var Karl XI:s mening att bebyggelsen skulle omvandlas och byggas ut. Det fördes även långtgående diskussioner och planer på hög nivå på att låta Kungsör bli Sveriges nya huvudstad. Både Gustav Vasa (Gustav I) och Karl XI var mycket förtjusta i Kungsör med dess vackra omgivningar och strategiska läge invid Mälaren. Bygget av Kung Karls Kyrka igångsattes på Karl XI:s tid.

Karl XI och Karl XII jagade ofta varg och björn i trakten – som tonåring nedlade Karl XII sin första björn nära Hjälmare kanal. Karl XII:s livknekt Per Frestare, som från början var kungens barnvakt, och som även han kom ifrån Kungsör, etablerade senare en egen gård som kom att kallas "Per Frestaregården". Den finns fortfarande kvar i Kungsör, men har numera övergått i privat ägo.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Kungsör var en ort i Kung Karls socken där Kung Karls landskommun inrättades vid kommunreformen 1862 och vari Kungsörs municipalsamhälle inrättades 7 april 1904. Kungsörs köping bildades 1907 genom en utbrytning av municipalsamhället med närområde ur landskommunen. 1971 uppgick köpingskommunen i Kungsörs kommun med Kungsör som centralort.[3]

I kyrkligt hänseende hörde Kungsör före 2006 till Kung Karls församling och hör från 2006 till Kungsörs församling. [4]

Judiciellt har orten ingått i samma tingslag och tingsrätter som Kung Karls socken.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kungsör 1950–2010[5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
3 820
1960
  
4 553
1965
  
5 156
1970
  
5 977
1975
  
6 039
1980
  
6 293
1990
  
5 981 458
1995
  
5 801 464
2000
  
5 553 465
2005
  
5 610 465
2010
  
5 452 471
Staty av Thor Modéen i Kungsör

Kända personligheter[redigera | redigera wikitext]

Kungsör är känt som födelseort för skådespelaren Thor Modéen, som föddes och växte upp där. Centerriksdagsledamoten Fredrick Federley är uppväxt i Kungsör där han också varit kommunfullmäktige, ledamot av socialnämnden och vice ordförande i kommunfullmäktige. Även musikern och producenten Dan Brännvall från bandet Den svenska björnstammen är uppvuxen i Kungsör.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/370242/. Läst 19 februari 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014.