Oljegrus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Oljegrus (OG) är en blandning av grus och mjukgjord bitumen som används som vägbeläggning, i första hand som slitlager på mindre trafikerade vägar[1].

I jämförelse med vanlig asfalt (som tekniskt kallas "asfaltbetong") är oljegrus kallblandat (blandningsverket arbetar vid temperatur under 105°C i stället för över 160°C, vilket innebär minskad energiförbrukning och därmed lägre miljöbelastning), mjukare och därmed mindre benäget att spricka, samt billigare. I likhet med varmblandad asfalt läggs oljegrus oftast ut med asfaltläggare.

Ursprungligen tillverkades oljegrus med s.k. vägolja som bindemedel. Vägoljan innehöll tjära som kan framkalla cancer. Därför har vägoljan förbjudits i Sverige. Vägoljan har ersatts med mjukgjort bitumen som bindemedel i oljegrus. Dagens vägbeläggningsprodukt kallas mjukgjort oljegrus (MJOG).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Drift och underhåll av enskilda vägar (Vägverket Nr 1993:33), samt Bilaga 1: Reviderat avsnitt/beläggning