Olle Josephson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Olle Josephson
Olle Josephson.
Född 12 mars 1950 (67 år)
Katarina församling, Stockholm
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Professor
Föräldrar Åke Josephson
Barbro Josephson
Släktingar Gunnar Josephson (farfar)
Simon Brandell (morfar)
Elin Brandell (mormor)
Carl Olof Josephson (farbror)
Erland Josephson (farbror)

Olle Josephson, officiellt namn Olof Gunnar Josephson, född 12 mars 1950 i Katarina församling i Stockholm[1], är en svensk professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. Han var redaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Språkvård och turas regelbundet om med flera andra språkvetare om att skriva krönikor i Svenska Dagbladets språkspalt Språkspalten, vilket han gjort sedan åtminstone 1993 eller 1994.

Olle Josephson är son till språkvetaren, docent Åke Josephson och journalisten Barbro Josephson, ogift Brandell, som skrev under signaturen Jota i DN, samt sonson till bokhandlaren Gunnar Josephson och brorson till bokhandlaren Carl Olof Josephson och skådespelaren Erland Josephson.[2] Vidare är han dotterson till Simon Brandell och Elin Brandell, ogift Henriques.

År 1989 tilldelades Olle Josephson tillsammans med Sven-Göran Malmgren Erik Wellanders språkvårdspris på 25 000 kronor, och 1996 erhöll han Svenska Akademiens språkvårdspris med samma prissumma. Numera är Josephson ledamot i styrelsen för Erik Wellanders fond.

Han var föreståndare för Svenska språknämndens sekretariat från 2000 eller 2002. När nämnden den 1 juli 2006 övergick till Språkrådet, en avdelning under språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen, behöll Josephson sitt ämbete som chef. Sekretariatets lokaler finns på Södermalm i Stockholm, och Olle Josephson är också bosatt i Stockholm. Han är ansvarig utgivare för Språkrådets informationsblad Klarspråksbulletinen och var ledamot i Regeringskansliets klarspråksgrupp innan den övergick i Språkrådets verksamhetsområde den 1 juli. Josephson avgick från posten som chef för Språkrådet 2009 och efterträddes av Lena Ekberg. Josephson är sedan dess professor i nordiska språk vid Stockholms universitet.

Josephson är ledamot i redaktionskommittén för utgivning av Strindbergs samlade verk, styrelseledamot i AB Terminologicentrum TNC samt ledamot i Nordens språkråd, en organisation som har som uppgift att främja internordisk språkförståelse och språkbehandling. Han har också varit ledamot i Nordiska språkrådet.

Josephson har skrivit i Upsala Nya Tidnings språklåda i början av 1990-talet. Språklådan bestod av en grupp inom Språkvårdssamfundet som regelbundet publicerade korta artiklar i språkvårdsämnen. Vid årsmötet i april 1996 efterträdde han Siv Strömquist som ordförande i Språkvårdssamfundet. Det är oklart om han fortfarande är samfundets ordförande.

Josephson var juryordförande för Läsrörelsens tävling om bästa ord 2002. Han anses vara en betydelsefull person i svensk språkvård och språkpolitik i dag och medverkar ofta i olika språkdebatter. Josephson har varit med och redigerat många av de böcker och skrifter som Språkrådet, f.d. Svenska språknämnden, utgivit. Han har också skrivit flera språkböcker själv.

Olle Josephson är en av tre redaktörer för den socialistiska tidskriften Clarté, som ges ut av Svenska Clartéförbundet, Clarté.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska tal från Torgny lagman till Ingmar Bergman (eller kort Svenska tal) (red. Kurt Johannesson, Olle Josephson och Erik Åsard) (1992)
  • Bildningsgång. Natur och Kultur 75 år (kap. Vad skulle Agda Östlund ha gjort med e-posten? Svenska språket 1922–97) (1997)
  • Ordet är en makt (red. Kurt Johannesson, Olle Josephson, Erik Åsar) (1998)
  • Svenskan i IT-samhället (red. Olle Josephson) (1999)
  • Ju. Ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige (eller kort Ju) (2004 eller 2005)
  • Språkriktighetsboken (red. Olle Josephson och Jan Svanlund) (2005–06)
  • Mitt i svenskan: artiklar om språk i Svenska dagbladet 1994-2013. Stockholm: CKM. (2014). Libris 14855512. ISBN 9789170401183 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  2. ^ Svenska Släktkalendern 1995 (Almqvist & Wiksell Internationl) s 192–193.