Opolitisk
Opolitisk är en beteckning på en person eller enhet som inte har koppling till politik i bemärkelsen partipolitik.[1][2] Beteckningen används numera (åtminstone i Sverige) i huvudsak för tjänstepersoner i offentlig förvaltning.[3]
Historik och begrepp
[redigera | redigera wikitext]Tidigare har begreppet även använts för att beteckna en person som innehaft en politisk post utan att vara knuten till något enskilt politiskt parti eller företräder någon viss ideologi (se vidare partilös). Förekomsten av sådana opolitiska statsråd var vanligare förr, när ämbetsmän ibland utsågs till statsråd och rena ämbetsmannaregeringar ibland förekom. Några exempel från modern tid är statsråden Sven Romanus (1976–1979), Carl Axel Petri (1979–1982) och Reidunn Laurén (1991–1994), som alla var opolitiska statsråd i Sverige.
Det är vanligt att dagstidningar som på sin ledarsida inte tar ställning för ett speciellt politiskt parti markerar sig som opolitiska, både historiskt och på senare år.[4][5][6] Likaså kan humanitära organisationer utan tydliga politiska kopplingar beskrivas som opolitiska.[7] Detta kan även gälla andra civilsamhällesorganisationer som organiserar sig för olika fri- och rättigheter men utan koppling till partipolitik.[8]
Liknande begrepp med andra betydelser är apolitism och antipolitik. Det förstnämnda syfta på ett allmänt ointresse för politik, det andra ett mer aktivt avståndstagande från den politiska kulturen. Den ungerske författaren György Konrád (1933–2019), som under delar av sitt liv inte fick publicera sig i hemlandet, skrev 1982 essän "Antipolitika" ('Antipolitik').[9] Apolitism kan ses som ett motstånd mot ett samhälleligt tryck att ta ställning i politiska frågor och/eller en tendens att beskriva verkligheten i politiska termer (se politisering).[10]
Kritik
[redigera | redigera wikitext]Kritik har ibland riktats mot begreppet, på olika grund. Bland annat har begreppet opolitiskt statsråd ifrågasatts, då ett statsråd per definition är politiskt anställd.[11] 2018 skrev ett antal opolitiska tjänstepersoner vid Utrikesdepartementet ett brev till Regeringskansliets förvaltningschef, med frågan om upprätthållandet av Regeringskansliets värdegrund och lojalitetsplikt vid ett eventuellt brott mot Regeringsformens skrivningar om grundläggande fri- och rättigheter. Där kritiserades beteendet för att vara en politisk kampanj riktad mot en eventuellt moderatledd och SD-stödd regering.[12][13]
De opolitiska tjänstepersonerna har en särskild roll att fylla för att säkra den förvaltningsmässiga kontinuiteten, efter allmänna val som innebär ett skifte av den styrande majoriteten.[14]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”opolitisk | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/?sok=opolitisk&pz=4. Läst 10 november 2025.
- ^ ”Nybro Tidning”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nybro-tidning. Läst 10 november 2025.
- ^ Regeringen och Regeringskansliet (27 november 2014). ”Organisation”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/regeringskansliet/organisation/. Läst 10 november 2025.
- ^ ”Avesta Tidning”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avesta-tidning. Läst 10 november 2025.
- ^ ”Mölndals-Posten”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%B6lndals-posten. Läst 10 november 2025.
- ^ ”ST-tidningen”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/st-tidningen. Läst 10 november 2025.
- ^ ”FN:s flyktingkommissarie”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fns-flyktingkommissarie. Läst 10 november 2025.
- ^ ”Ringen”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ringen. Läst 10 november 2025.
- ^ ”opolitisk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gy%C3%B6rgy-konrad. Läst 10 november 2025.
- ^ Richert, Margit (23 januari 2017). ”Jag odlar min trädgård under katastrofen | Margit Richert”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/r7OER/jag-odlar-min-tradgard-under-katastrofen. Läst 10 november 2025.
- ^ Information för politiker i Regeringskansliet. 2022. sid. 2. https://www.regeringen.se/contentassets/7332c211974841b5a22d914e72015f28/information-for-politiker-i-regeringskansliet.pdf. Läst 10 november 20205
- ^ Gummesson, Jonas (26 september 2018). ”Bildts attack mot uppropet: ”S-märkt kampanjande””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/5Vg42X/bildts-attack-mot-uppropet-s-markt-kampanjande. Läst 10 november 2025.
- ^ Blanche Jarn (30 september 2018). ”Tjänstemännen som tror de är politiker”. Timbro. https://timbro.se/smedjan/tjanstemannen-som-tror-de-ar-politiker/. Läst 10 november 2025.
- ^ ”Politiker och tjänstemän i Regeringskansliet | Svensk Juristtidning”. svjt.se. https://svjt.se/preprint/politiker-och-tjansteman-i-regeringskansliet. Läst 10 november 2025.