Orre

Från Wikipedia
Orre
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Orrtupp fotograferad i Tyskland
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
UnderfamiljSkogshöns
Tetraoninae
SläkteLyrurus
ArtOrre
L. tetrix
Vetenskapligt namn
§ Lyrurus tetrix
AuktorLinné, 1758
Utbredning
Synonymer
  • Tetrao tetrix
Orrhöna i Finland.
Orrhöna i Finland.

Orre (Lyrurus tetrix) är en fågel i familjen fasanfåglar.[2] Orren är en stannfågel som förekommer i norra Palearktis, främst i hed- och myrlandskap i anslutning till skog. Den är nära släkt med kaukasisk orre. Inför häckningen, som sker tidigt på våren, spelar orren på specifika spelplatser.

Utseende

Orren känns lätt igen på sin kluvna stjärt. Hanen (tuppen) är, förutom de stora röda ögonbrynen, svart med blåskiftande hals och bakrygg. Två band och en fläck på vingen, liksom de undre stjärttäckarna är vita. Stjärtens sidopennor är långa och lyrformigt utåtböjda. Längden är ca 49–58 cm[3] och vingspannet 75–80 cm. Honan (hönan) är spräcklig i svart, rostgult och grått och har kortare och raka sidopennor i stjärten. Längden är omkring 40–45 cm[3] och vingspannet 65–70 cm. Ungen är på ovansidan tecknad med svarta och rostgula tvärband, svartspräcklig på ving- och stjärtpennor och ljusare undertill.

Utbredning och taxonomi

Orren beskrevs taxonomiskt första gången 1758 av Carl von Linné under det vetenskapliga namnet Lyrurus tetrix. 1967 slogs orrarna ihop med tjädrarna i släktet Tetrao, men för att bättre beskriva det nära släktskapet mellan systerarterna inom dessa båda grupper delas släktena upp igen och placerar orre i släktet Lyrurus.[4][5] De båda grupperna skiljer sig även åt osteologiskt, och fossil visar att de varit uppdelade sedan pliocen.[4] Vissa placerar dock fortfarande orrarna i Tetrao.[6]

Tidigare placerades orren i familjen skogshöns men idag inkluderas skoghönsen inom familjen fasanfåglar (Phasianidae).[6]

Orren är en stannfågel som förekommer i norra Palearktis på höjder upp till 2400 meter.[7]

Underarter

Orren delas här upp i sex underarter med följande utbredning:[2]

  • L. t. tetrix, inkl pinetorum (Lönnberg, 1904) – Skandinavien till södra Frankrike och norra Italien österut till Sibirien
  • L. t. britannicus (Witherby & Lönnberg, 1913) – Skottland, Wales och norra England
  • L. t. viridanus (Lorenz, 1891) inkl. tschusii – sydvästra Ryssland till sydvästra Sibirien och västra Himalaya
  • L. t. baikalensis (Lorenz, 1911) – sydvästra Sibirien till norra Mongoliet och nordvästra Manchuriet i Kina
  • L. t. mongolicus (Lönnberg, 1904) – sydcentrala Ryssland, västra Mongoliet och nordvästra Kina
  • L. t. ussuriensis (Kohts, 1911) – sydcentrala Sibirien och norra Mongoliet till nordvästra Korea

Förekomst i Sverige

Orren häckar allmänt i Sverige från Skåne till långt upp i Lappland och går på fjällsluttningarna upp i björkregionen.

Ekologi

Biotop

En orres håla under snön med kvarvarande exkrement.

Den trivs bäst i trakter där björk- och barrskog omväxlar med hagar, ängar, mossar och bergig mark. Den finns också i enbusksnår och på ljunghedar. Vintertid bäddar orren ibland ned sig i snön för att skydda sig mot stark köld och hård vind. Under vintern tillbringar orren större delen av dagen, mellan födosöken, i hålor under snön. Efter dess uppflog kan man ofta se ett blottat hålrum i snön.

Föda

Orrens föda utgörs av diverse växtdelar, som knoppar, späda blad, säd och frön samt bär, men den äter även insekter, larver och maskar, särskilt ungarna får insekter att äta. På vintern utgör björkknopp den huvudsakliga födan.

Spel

Ägg av orre.

Tidigt på våren börjar orren sin lek, som före soluppgången hålls på marken (till exempel på mossar, frusna kärr eller sjöar). I soluppgången flyger tupparna upp i träden och spelar även där. Under spelet blåser och kuttrar de, springer omkring och hoppar om varandra, låter vingarna hänga ned och reser upp och breder ut stjärten. Häftiga strider utkämpas ofta mellan tupparna under leken. Även hönorna infinner sig på lekplatsen, men de håller sig mera i skymundan och uppsöks av de segrande tupparna.

Häckning

Hönan lägger i ett enkelt rede på marken vanligen 6-8, undantagsvis ända upp till 16, ägg, som till färgen är gulaktiga med små bruna fläckar och punkter. Efter omkring 3 veckors ruvning kläcks kycklingarna, som redan från början är ganska försigkomna och kan följa modern och under hennes ledning söka föda. På samma sätt som för alla djur som lever i typisk polygami, tar hanen ingen del i vården av ungarna.

Jakt på orre

Huvudartikel: Småviltjakt

På grund av sitt välsmakande kött räknas orren som ett värdefullt villebråd. Orre jagas under hösten främst med trädskällande fågelhundar som till exempel finsk spets men även med stående fågelhundar som till exempel vorsteh. Under vintern är smygjakt med kulgevär vanligast, då orrtupparna ofta uppehåller sig i björktopparna.

Bygdemål

Namn Trakt Förklaring Referens
Inn Dalarna (Våmhus) Avser endast honan [8]
Ynn Dalarna (Älvdalen)
Orrekock Bohuslän Avser endast hanen [9]

Referenser

Noter

  1. ^ BirdLife International 2012 Lyrurus tetrix Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 18 maj 2016.
  2. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi :  10.14344/IOC.ML.6.4.
  3. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant (1999). Margareta Söderberg. red. Fågelguiden. illustrationer av Killian Mullarney, Dan Zetterström. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 104. ISBN 91-0-056976-3 
  4. ^ [a b] Jirle, E., Svensson, L., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2010) Förändringar i listan över Holarktis fåglar: Rapport nr 3 från sof:s taxonomikommitté, Vår fågelvärld, vol.69, nr.6, sid:40-48, ISSN 0042-2649
  5. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-11-10
  6. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  7. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  8. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 293, Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]
  9. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 342, Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [2]

Webbkällor

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Orre&oldid=42170344”