Älvdalen
- Se även Älvdalen, Värmland och Älvdalen, bosättningsområde i Karleby stad
| Älvdalen | |
| Tätort Centralort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Kommun | Älvdalens kommun |
| Distrikt | Älvdalens distrikt |
| Koordinater | 61°13′30″N 14°2′39″Ö / 61.22500°N 14.04417°Ö |
| Area | |
| - tätort | 335 hektar (2018)[3] |
| - kommun | 7 142,68 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 1 941 (2018)[3] |
| - kommun | 7 068 (2019)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 5,794 inv./hektar |
| - kommun | 1 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Älvdalen |
| Postnummer | 796 XX |
| Riktnummer | 0251 |
| Tätortskod | T6896[4] |
| GeoNames | 8132724 |
  Ortens läge i Dalarnas län
| |
| Wikimedia Commons: Älvdalen | |
| SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata | |
Älvdalen (Övdaln, Tjyörtjbynn på älvdalska), är en tätort i Dalarna och centralort i Älvdalens kommun samt kyrkby i Älvdalens socken, belägen vid Österdalälven. I Älvdalen talas lokalmålet älvdalska.
Innehåll
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Älvdalen 1960–2015[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 771 | |||
| 1965 | 1 675 | |||
| 1970 | 1 691 | |||
| 1975 | 1 697 | |||
| 1980 | 1 868 | |||
| 1990 | 2 032 | 270 | ||
| 1995 | 1 980 | 298 | ||
| 2000 | 1 858 | 299 | ||
| 2005 | 1 812 | 299 | ||
| 2010 | 1 810 | 302 | ||
| 2015 | 1 863 | 337 | ||
Näringsliv[redigera | redigera wikitext]
Här finns industrier som:
- Instrumenttillverkarens Hagströms hemort.
- 1997-1998 tillverkades sportbilen Ginetta G34 här.
- Stenindustri med bearbetning av Älvdalsporfyr.
- Pressmaster ett företag inom verktyg för kontaktpressning.
- Rindi pelletsfabrik.
- Siljan, Blybergssågen Sågverk
- Icell, fabrik för högkvalitativ och miljövänlig cellulosaisolering.
Personer med anknytning till Älvdalen[redigera | redigera wikitext]
.jpg)
- Ulrika Andersson
- Anders Björkelid
- Daniel Buskovius
- Fritz Crona
- Kerstin Forslund
- Jan Gabrielsson
- Albin Hagström
- Erik Hagström
- Karl-Erik Hagström
- Prinsessan Sofia (Sofia Hellqvist)
- Lisa Hugoson
- Larz-Kristerz
- Hillevi Martinpelto
- Stefan Nykvist
- Hillevi Rombin
- Rolf Rämgård
- Lotten Sjödén
- Lena Willemark
- Maria Rydqvist
Kyrkhärbret[redigera | redigera wikitext]
Kyrkhärbret i Älvdalen är ett timmerhus vid prästgården söder om Älvdalens kyrka, som är dendrokronologiskt daterat till år 1285.
Kyrkhärbret var Sveriges äldsta daterade profana träbyggnad till 2008, då tiondeboden i Ingatorp i Småland visade sig vara ett halvsekel äldre. Sedermera har även eldhuset på Zorns gammelgård kunnat dateras (1237), varvid Kyrkhärbret i Älvdalen numera är den tredje äldsta bevarade och daterade "profana" timmerbyggnaden i Sverige och den näst äldsta i Dalarna. I härbret förvarades tiondet från församlingen.[6]
Världens största armborst[redigera | redigera wikitext]
Världens största armborst finns i Älvdalen. Vid södra infarten till Älvdalens kyrkby står det och pekar mot skyn, 12 m hög och 5 ton tung.
Armborstet finns med i Älvdalens kommunvapen. Kommunvapnet var tidigare Älvdalens sockenvapen. Vid kommunsammanslagningen Älvdalen, Särna och Idre 1971 blev det kommunens symbol på brevpapper, visitkort och handlingar. Vapnet registrerades den 17 maj år 1991 som kommunvapen.
Rots Skans[redigera | redigera wikitext]
Rots Skans är Älvdalens hembygdsgård. Skansen är en befästningsanläggning uppförd år 1677 under Karl XI:s regeringstid till skydd mot överfall från Norge, som då lydde under dansk värjo. Från befästningen finns idag vallarna och brunnen kvar.
Elfdalens hembygdsförening bildades år 1911 med uppgift att bevara den gamla kulturen till eftervärlden. År 1913 började föreningen bygga upp ett hembygdsmuseum, som idag består av ett 20-tal hus innanför vallarna på Rots Skans. Miljöerna visar bebyggelse, boendeformer och hantverk från sen medeltid och fram till sekelskiftet år 1900. Omkring 8.000 föremål ingår i samlingarna, som också omfattar foton, film och ljudband.[7]
Buskoviusstenen[redigera | redigera wikitext]
Efter vägen mellan Älvdalen och Särna passerar man strax söder om Bunkris en stenstod på vänster sida.
Stenen är uppsatt till minne av den präst i Älvdalen, Daniel Buskovius, som 1644 ledde ett bondetåg i avsikt att inta Särna, som då var norskt. Inte en blodsdroppe spilldes under övertagandet. Särna och Idre har sedan dess hört till Sverige.
På stenen står texten: "Här talade enligt sägnen älvdalskaplanen Daniel Buskovius till sitt manskap vid tåget mot Särna som intogs 1 mars 1644. Till minne restes stenen 1925."
Älvdalskan, det lokala språket[redigera | redigera wikitext]
Älvdalskan talas idag av uppemot tretusen personer, framför allt i Älvdalens socken. Denna språkliga varietet har traditionellt räknats som en svensk dialekt. Idag betraktas den av många som ett eget nordiskt språk.
Galleri[redigera | redigera wikitext]
Grillplats vid Älvdalens Camping
Älvdalens Bibliotek
Rots Skans "Huvudbyggnaden"
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 31 mars 2014
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Kyrkhärbret - Tiondehärbret -”. www.alvdalen.se. Arkiverad från originalet den 2 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190202095300/http://www.alvdalen.se/sv/Kultur-och-fritid/Museer-och-sevardheter/Kyrkharbret---Tiondeharbret/. Läst 1 februari 2019.
- ^ ”Rots skans, Älvdalens Hembygdsgård -”. www.alvdalen.se. Arkiverad från originalet den 2 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190202042445/http://www.alvdalen.se/sv/Kultur-och-fritid/Arkiv/GAMMALT/Museer-kyrkor-och-hembygdsgardar/Rotskans-Alvdalens-Hembygdsgard/. Läst 1 februari 2019.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Älvdalen.- Elfdalens Hembygdsförening
- Älvdalsk ordbok
- Lyssna på den älvdalska sången Bufyörswaisą
Wikimedia Commons har media som rör
| ||||||||||||||||
