Otto Benndorf

Otto Benndorf
	Otto Benndorf
Född	13 september 1838; Greiz, Tyskland
Död	2 januari 1907 (68 år); Wien
Medborgare i	Reuss-Greiz, Kejsardömet Österrike och Österrike-Ungern
Utbildad vid	Bonns universitet; Göttingens universitet
Sysselsättning	Antropolog, universitetslärare, arkeolog, konsthistoriker, filolog
Arbetsgivare	Wiens universitet; Karlsuniversitetet; Zürichs universitet; Münchens universitet; Göttingens universitet
Barn	Hans Benndorf (f. 1870)
	Redigera Wikidata

Otto Benndorf, född 13 september 1838 i Greiz, Thüringen, död 2 januari 1907 i Wien, var en tysk arkeolog, far till fysikern Hans Benndorf.

Benndorf blev efter arkeologiska forskningsresor i Italien och Grekland privatdocent i arkeologi vid Göttingens universitet 1868 och professor i Zürich 1869. Från 1898 var han direktör för det arkeologiska institutet i Wien.

Bland Benndorfs talrika arbeten märks Die antiken Bildwerke des lateranensischen Museums (tillsammans med Richard Schöne 1867), Griechische und sicilische Vasenbilder (1869–83), Beiträge zur Kenntniss des athenischen Theaters (1875), Reisen im südwestlichen Kleinasien (1884) och Reisen in Lykien und Karien (1884). Tillsammans med Otto Hirschfeld och Eugen Bormann utgav han "Abhandlungen des archäologisch-epigraphischen Instituts der Universität Wien" (1880–98).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Benndorf, Otto i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Otto Benndorf.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Proleksis enciklopedija, Otto Benndorf.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ Libris, 14 januari 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[b01c1f109ced50c17b5672b5769a6f71574d9250-1] [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}

[95e0c0b315d508a3e1fcc3bf47c0fadb9ccd2104-2] [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Otto Benndorf.^{[källa från Wikidata]}

[dfd68165963e2ac52b67174ec1d5b840611c7068-3] [a b] Proleksis enciklopedija, Otto Benndorf.^{[källa från Wikidata]}

[205eabda4a2cf7d4f8ede558f514fc289fb74afd-4] Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}

[503c8b8879ebe3e0e1614b921627708c0b8228ca-5] Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}

[aae04639ce535864fad92e068f0feb663c534cfb-6] Libris, 14 januari 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[d8788cc46f99085e3004112aea385a26340c57d1-7] [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[a9aa4d8ad47e70660e662f2a5bca830741627d4f-8] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]