Påfågelsspinnare

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Påfågelspinnare)
Hoppa till: navigering, sök
Påfågelsspinnare
20 petit paon de nuit.jpg
Mindre påfågelsspinnare (Saturnia pavonia)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Klass Insekter
Insecta
Ordning Fjärilar
Lepidoptera
Underordning Glossata
Överfamilj Bombycoidea
Familj Påfågelsspinnare
Saturniidae
Vetenskapligt namn
§ Saturniidae
Underfamiljer

Oxyteninae
Cercophaninae
Arsenurinae
Ceratocampinae
Hemileucinae
Agliinae
Ludiinae
Salassinae

Saturniinae
Synonymer
Påfågelspinnare
Hitta fler artiklar om djur med

Påfågelsspinnare[1] (Saturniidae) är en familj i ordningen fjärilar. Några av världens största fjärilar tillhör familjen, exempelvis atlasspinnaren, månspinnare (släktet Actias) och större påfågelsspinnare som anses vara Europas största fjäril[2].

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Familjen omfattar vanligen stora arter, med ett vingbredd från 5 till 30 centimeter. Både fram- och bakvingar pryds hos många arter (drygt 40 %) av en vackert färgad, rund eller halvmånformig, i det förra fallet ofta i mitten, lätt genomskinlig ögonfläck. Hos andra arter är ögonfläcken mörk. Några arter har honor med reducerade vingar. Antennerna är hos hannarna försedda med långa kamtänder, ofta har varje antennsegment fyra kamtänder. Sugsnabeln är med några undantag reducerad eller saknas helt. Vissa detaljer i vingarnas ribbmönster, på mellankroppen och bakkroppens inre delar skiljer påfågelsspinnarna från andra familjer i överfamiljen Bombycoidea. Larverna är på övre sidan besatta med taggbärande vårtor eller långa, köttiga utskott med färgglada fläckar på.

Larv av månspinnaren Actias selene

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

De flesta arterna är nattaktiva men det förekommer även dagaktiva arter. Äggen läggs på kvistar, enstaka eller i grupper. Larverna livnär sig på blad av olika lövträd. En del larver, främst tropiska, är giftiga och har taggiga utskott som kan orsaka smärtsamma sting. Före förpuppningen spinner den in sig i en kokong, vars silke hos flera arter är av industriell betydelse.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Familjen delas in i nio underfamiljer, 165 släkten och cirka 1500 arter.[källa behövs] Flest arter finns i tropiska områden, framför allt i Sydamerika. I palearktis finns ett tjugotal arter varav tio i Europa. I Norden finns endast två arter: mindre påfågelsspinnare (Saturnia pavonia) och nagelspinnare (Aglia tau). Alla underfamiljerna utom Saturniinae anses vara monofyletiska.

Underfamiljer och släkten (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Trivialnamnet stavades tidigare med ett "s", påfågelspinnare.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bengtsson, Bengt Å (2016). Katalog över Svenska fjärilar - Catalogue of the Lepidoptera of Sweden. Entomologiska föreningen i Stockholm. ISBN 9789197888158. http://www.artdatabanken.se/media/2986/svenska-fjaerilar-faststaellda-2015.pdf 
  2. ^ Nationalencyklopedin, 2011-03-24

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Påfågelspinnare, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]