Paris dom (Cranach)

*Paris dom*
Konstnär	Lucas Cranach den äldre
Basfakta
Tillkomstår	1528
Typ	olja på träpannå
Mått (h×b)	50,5 × 38 cm
Plats	Statens Museum for Kunst, Köpenhamn

Paris dom är en serie oljemålningar av den tyske renässanskonstnären Lucas Cranach den äldre.

Motivet[redigera | redigera wikitext]

Paris dom är en episod i den grekiska mytologin. Enligt myten gav Eris, osämjans gudinna, ett gyllene äpple med inskriften "Till den vackraste" till Olympens gudinnor. Detta ledde till gräl mellan Hera, Athena och Afrodite som inte kunde komma överens om vem äpplet skulle tillfalla. Det bestämdes att herden Paris skulle avgöra vem av gudinnorna som var vackrast. De tre gudinnorna försökte muta Paris med olika gåvor: Hera med makt och rikedom, Athena med visdom och Afrodite med en kvinna lika vacker som hon själv. Paris utropade då Afrodite som segrare och med gudinnans hjälp enleverade han kung Menelaos gemål Helena från Sparta och vållade därmed det trojanska kriget.

Cranach var inspirerad av Guido delle Colonnes Historia destructionis Troiae och skildrar de tre nakna gudinnorna tillsammans med Hermes, gudarnas budbärare, och Paris. Enligt Guido hade Paris förirrat sig i skogen efter en jaktexpedition och lagt sig för att vila. I en dröm uppenbarar sig de fyra gudomligheterna. Hermes håller i erisäpplet som här är avbildat som ett glasklot. Paris är klädd som en tysk riddare och adelsman i enlighet med det mode som gällde vid kurfursten Fredrik den vises hov. I skyn syns Amor redo att avlossa en kärlekspil mot segraren i skönhetstävlingen.

Konstnären[redigera | redigera wikitext]

Cranach föddes i Kronach (därav sitt namn) och var från 1508 hovmålare hos kurfurst Fredrik och dennes efterträdare i Wittenberg. Han uppnådde stor popularitet redan under sin livstid och utvecklade ett lekfullt erotiskt nakenmåleri för en utvald krets av privata samlare inom tyska lantadeln. Motiven hämtades från religiösa och mytologiska berättelser för att ge dem ett sken av anständighet. Andra liknande serier av Cranach med mytologiska eller religiösa inslag är Venus och Amor, De tre gracerna och Adam och Eva.

Cranachs bilder utmärks av kraftig färg och markerad motsättning mellan mörkare och ljusare partier, så kallad chiaroscuro samt en sirlig ornamental linjestil vilket ger ett närmast naivt drag åt de slanka figurerna.

Olika versioner[redigera | redigera wikitext]

Cranach och hans verkstad utförde åtminstone ett dussin tavlor med detta motiv och det är tämligen svårt att fastställa i vilken utsträckning Cranach själv har utfört måleriet. Redan 1508 utförde Cranach ett träsnitt med detta motiv, den första oljemålningen tros vara den lilla träpannån på Kimbell Art Museum cirka 1512–1514.

Köpenhamnsversionen är daterad och signerad med Cranachs bevingad drake i det nedre vänstra hörnet. Den förvärvades till de kungliga samlingarna 1744.

Baselversionen ägdes av den judiske industrialisten Robert von Hirsch ibörjan av 1900-talet. När han lämnade Tyskland 1933 förbjöd regimen honom att ta med sig Cranach-målningen som sedermera hamnade i Herman Görings ägo. Efter kriget återfick von Hirsch tavlan som vid hans död 1977 testamenterades till konstmuseet i hans nya hemstad Basel.


År	Teknik	Format (cm)	Samling
cirka 1512–1514	olja på träpannå	43 x 32,2	Kimbell Art Museum, Fort Worth^[1]
cirka 1516–1518	olja på träpannå	63,5 x 41,9	Seattle Art Museum^[2]
1527	olja på träpannå	50,5 x 38	Statens Museum for Kunst, Köpenhamn^[3]
1528	blandade färger på bokpannå	84,7 x 57	Kunstmuseum Basel^[4]
cirka 1528	olja på bokpannå	47,2 x 35,3	Metropolitan Museum of Art, New York^[5]
1530	olja och tempera på pannå	50,8 x 36,4	Saint Louis Art Museum^[6]
1530	olja på bokpannå	35 x 24	Staatliche Kunsthalle Karlsruhe^[7]
cirka 1530–1535	olja på pannå	49,7 x 35,1	Windsor Castle (Royal Collection)^[8]
cirka 1540–1545	olja på lindpannå	209,5 x 107,2	Jagdschloss Grunewald, Berlin^[9]