Trojanska kriget

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Helena och Paris.

Trojanska kriget är ett mytologiskt krig som bland annat återberättas i Iliaden och Odysséen av Homeros samt Aeneiden av Vergilius. Det saknas arkeologiska belägg för påståendet att det trojanska kriget var en historisk händelse. Skådeplatsen för det trojanska kriget är främst i Anatolien, närmare bestämt den västra delen av nutidens Turkiet.

Händelseförlopp[redigera | redigera wikitext]

De olympiska gudarna hade bjudits in till bröllopet mellan Peleus och Thetis, vilka senare skulle bli Akilles föräldrar, men gudinnan Eris (tvedräktens gudinna) hade blivit ignorerad på grund av hennes vana att skapa konflikter mellan människor.

Som hämnd för detta kastade Eris in ett gyllene äpple (eller en kvitten) bland festdeltagarna. Frukten hade påskriften kallisti – till den vackraste. Gudinnorna Hera, Athena och Afrodite började genast bråka om vem av dem detta skulle gälla, och prins Paris av Troja utsågs att döma mellan dem. Alla tre försökte genast muta honom med olika gåvor - Hera erbjöd politisk makt och kontroll över hela Asien, Athena framgång i krig, visdom och skickligheten hos de största krigarna. Afrodite slutligen erbjöd honom den vackraste kvinnan i världen, Helena, hustru till Menelaos av Sparta. Paris valde Afrodite, och detta ledde till det trojanska kriget.

Eftersom Helena var den vackraste kvinnan hade hon haft många friare. Odysseus hade därför fått dem alla att svära på att de skulle försvara äktenskapet med vem hon än valde. När Paris så kidnappade henne, (i vissa versioner förälskade hon sig i honom och följde med frivilligt) kunde Menelaos bror Agamemnon, kung av Mykene dra med hela Grekland i kriget mot Troja och dess kung Priamos.

Flera av hjältarna var motvilliga att delta i kriget. Odysseus själv låtsades vara vansinnig, och sådde salt i stället för säd på sina fält. Han åkte runt och plöjde, för att verka galen, men Palamedes placerade då Odysseus son Telemakos framför plogen, och då Odysseus inte ville döda honom avslöjade han sig. Akilles mor visste att han skulle dö i kriget och klädde ut honom till kvinna för att gömma honom. Odysseus avslöjade honom dock, och när han fick höra talas om kriget följde han självmant med.

På vägen mot Troja dödade Agamemnon en hjort helgad åt Artemis i en av hennes heliga lundar. Som straff blev flottan stoppad av stiltje vid Aulis. Siaren Kalkas talade om för Agamemnon att han bara kunde blidka Artemis genom att offra sin dotter Ifigenia. Enligt vissa versioner gjorde han detta, men i andra ersatte Artemis Ifigenia med en hjort, och den blev offrad i hennes ställe. Enligt Hesiodos blev hon senare gudinnan Hekate.

Efter nio års belägring hade ingendera sidan något övertag. På Odysseus inrådan byggde grekerna en stor, ihålig trähäst som de ställde fram framför Trojas port innan de gömde flottan en bit därifrån. Trojanerna drog in "gåvan" innanför murarna, men under natten hoppade de gömda krigarna ut ur hästen och öppnade stadsportarna. Troja föll på grund av den trojanska hästen. Aeneas och en rad andra kunde dock fly till Italien, där Aeneas grundade staden Alba Longa. Senare skulle hans ättlingar komma att grunda staden Rom.

Efter Trojas fall återvände Menelaos med Helena till Sparta. Agamemnon tog Priamos dotter Kassandra som konkubin och förde henne tillbaka till Mykene, där de båda blev mördade av hans hustru och hennes älskare.

Att det var Odysseus som kom på listen med den trojanska hästen gav honom hybris. På resan på väg tillbaka till sitt hemland tillfångatogs Odysseus av en cyklop och för att kunna fly blev han tvungen att göra cyklopen blind. Dessvärre var cyklopen son till havsguden Poseidon vilket gjorde att han föll i onåd hos gudarna. Därför straffade gudarna honom genom att skicka honom på tio års irrfärder, som det berättas om i Odysséen.

Det trojanska kriget har givit inspiration åt en mängd litterära verk; där märks främst Homeros diktverk, men även Troades av Euripides, Troilus & Criseyde av Geoffrey Chaucer och operan Les Troyens av Hector Berlioz.

Viktiga gestalter[redigera | redigera wikitext]

På grekernas sida[redigera | redigera wikitext]

Grekland (grek. Hellas) som företeelse uppstod inte förrän ungefär 800-talet f.Kr. I Iliaden omtalas hären omväxlande som "akajer" och "argiver".

På trojanernas sida[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]