Pehr Tham
Pehr Tham, född 4 december (g.s.) 1737 på Stora Dala i Dala socken, Västergötland, död 5 augusti 1820 på Dagsnäs i Bjärka socken, Västergötland, var en svensk hovintendent, godsägare, fornforskare, mecenat.
Tham var ägare till Dagsnäs gods vid Hornborgasjön.[1] Medlem i Götiska förbundet 1818, av Kungliga Akademien för de fria konsterna 1799, Kungliga Lantbruksakademien 1812, samt hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien den 30 juni 1818. Gift med Henrietta Nordencrantz.
Biografi
Pehr Tham var son till major Peter Tham och Ulrika Ulfsparre af Broxvik. Vid 1769 och 1771 års riksdagar motionerade han på grund av statsekonomiska skäl om att ett flertal helgdagar skulle avskaffas, vilket också skedde, efter att Gustav III blivit kung. Frågan fortsatte dock att sysselsätta honom genom åren.[1]
Han var en intresserad fornforskare, i Olof Rudbecks götiska anda – han har kallats "den siste rudbeckianen".[2] Hans böcker är okritiska, men typiska för den strömning han stod i. Enligt hans övertygelse bodde "Gylfe ovanför och Oden mitt emot Dagsnäs". Vid sitt inträdestal i Götiska förbundet hävdade han att asken Yggdrasil i forntiden stod på hans ägor, varvid Pehr Henrik Ling reste sig, sade "Den står väl i helvete heller", och gick.[3] Likaså menade han att hans möderneätt, Ulfsparre, från Asa socken i Småland var ättlingar till de fornnordiska asarna. På Dagsnäs samlade han ett flertal olika runstenar till en allé,[4] och lät gräva ut gånggrifter på sina ägor. Han resonerade även om skillnader i gravskick mellan kvinnor och män.[5]
Tham var en föregångare för idériktningen som kallas Västgötaskolan, som menar att Svearikets ursprung inte legat i Uppland, utan i Västergötland.[3] Tham författade en mängd skrifter i olika ämnen, från ett försvarstal till fadern till betänkanden i diverse ekonomiska frågor, en reseskildring i Carl von Linnés anda, samt flera skrifter om fornforskning.[1]
Av stor betydelse och förblivande värde är hans omfattande donationer. Han understödde Nils Henrik Sjöborgs och Carl Gustav Gottfried Hilfelings resor för att uppteckna historiska märkvärdigheter. Även CG Warmholtz stora historiska bibliografi, Bibliotheca historica, kunde utges tack vare Thams donation för ändamålet. Han stödde även generöst Thomas Thorild.[1]
Vid Thams död ärvdes Dagsnäs av kusinbarnet majoren Pehr Sebastian Tham.
Bibliografi
- Tankar om prof. Christiernins Föreläsningar om växel-coursen, 1761
- Svar på projectet om et banco-contoirs inrättande, 1761
- Om prästetionden af säterier, 1767
- Om helgedagar, 1769
- Om updämningar, 1782
- Lettre à Mr. Linguet au sujet de ce qu’on trouve dans ses Annales sur Voltaire, 1782
- Politiska erhindringar, 1793
- Göthiska monumenter, samlade och beskrifna, 1794
- Anteckningar under och i andledning av en resa från Westergötland till Stockholm, 1797
- Politiska anteckningar, 1799
- Bref til någre lärde herrar uti Köpenhamn, 1802
- Anmärkningar i anledning af herr prof. Müllers afhandling om guldhornen, 1817
- Anmärkningar till förbättring af ordaförståndet i vår äldsta nordiska historia, 1817
Källor
- Tham, Per i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
- Henrikson, Alf (1963). Svensk historia. Stockholm: Bonniers. ISBN 91-0-046394-9
- Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753-1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954-1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 28
- Larsson, Mats G. (2002). Göternas riken: Upptäcktsfärder till Sveriges enande. Kristianstad: Atlantis. ISBN 91-7486-641-9
- Jarl Nordbladh i Mansén, Elisabeth (2011). Sveriges historia: 1721-1830. Stockholm: Norstedts. Libris 12137233. ISBN 978-91-1-302441-7
|