Pehr Henrik Ling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Ling” leder hit. För andra betydelser, se Ling (olika betydelser).
Pehr Henrik Ling
Ling i gymnastik- och fäktsalen. Teckning av Egron Lundgren (1839).
Linggymnastik ca 1910.
Linggymnastik vid Gymnastiska centralinstitutet ca 1910.

Pehr Henrik Ling, född 15 november 1776 i Södra Ljunga, Småland, död 3 maj 1839, var en svensk gymnastikpedagog och skald. Ling grundade och var första föreståndare för Gymnastiska centralinstitutet (GCI), idag Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), och kallas även den svenska gymnastikens fader.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

När Ling var fyra år avled fadern. Vid nio års ålder skickades han till Växjö för att gå i skola och några år därefter avled modern i lungsot. När han var 14 blev han gymnasist men ansågs ha försummat sina studier. I november 1792 greps han efter att ha slagit sönder fönsterrutorna hos rektorn och två lärare i skolan. Straffet skulle bli tuktning inför hela skolan, men han lyckades rymma tillsammans med en kamrat innan straffet skulle utdömas.

Han blev student i Lund 1793 men begav sig redan 1794 till Stockholm, där han studerade moderna språk och gav privatlektioner. Han trivdes dock inte i Stockholm, och sommaren 1799 begav han sig till Köpenhamn, där han stiftade bekantskap med Franz Nachtegalls gymnastiksystem och Adam Oehlenschlägers litterära göticism. Han tog samtidigt fäktlektioner av två franska emigranter och besökte Nachtegalls privata gymnastikinstitut.[1]

Efter sin återkomst till Lund i september 1804 utvecklade Ling en flitig poetisk verksamhet. Ling blev 1805 fäktmästare vid Akademien i Lund och lade under sin tid här dens första grunden till sitt gymnastiska system. Under sommaruppehållet försökte han sprida kännedomen om sitt system till andra delar av landet genom att anordna kortare kurser, bland annat i Malmö, Göteborg och Kristianstad. Han försökte även intressera arméns representanter genom en demonstration på Ljungbyhed 1810. 1813 blev Ling fäktmästare vid Karlbergs krigsakademi och fick även kunglig majestäts tillstånd att i Stockholm upprätta en gymnastisk anstalt för utbildandet av gymnastiklärare för skolan och armén, Gymnastik- och idrottshögskolan, Gymnastiska centralinstitutet. Ling kom att bli skolans chef under närmare 25 år. 1818 förordnades han till lärare i gymnastik och fäktkonst vid Högre artilleriläroverket på Marieberg.[1]

Han var ledamot av Götiska förbundet, Svenska Akademien (1835) och riddare av Nordstjärneorden.

Ling utvecklade också ett system för massage och muskeltöjningar. Denna teknik kallas idag klassisk eller svensk massage, och är den mest spridda formen av massage i västvärlden.

Ling var även litterärt verksam och skrev dikter i götisk, romantisk anda, exempelvis Gylfe från 1810. Han skrev även historiska skådespel och visor som Tiggargossen (1806).

Ling bodde på Annelunds herrgård vid norra Haga-Brunnsviken i Solna socken från 1822 till sin död 1839. Han var far till Hjalmar Ling. Vid Haga-Brunnsvikens strand skapade Ling en friluftsgrav. En studie av detta val av gravplats har publicerats.[2]

Minnen[redigera | redigera wikitext]

Samtliga medaljer vid de Olympiska sommarspelen 1912 hade ett porträtt av Per Henrik Ling på medaljens baksida.

Lingmonumentet i Lunds stadspark, uppfört 1939.

Till hundraårsminnet av Lings död gav Posten 1939 ut minnesfrimärken. Samma år anordnades den första Lingiaden. Det finns ett flertal (PH) Lings väg, Lingvägen och Linggatan på olika orter i Sverige. Gymnastikhuset, Linköping pryds utvändigt av Lings porträtt. Gymnastikförbundet Syds lägergård vid Skälderviken norr om Ängelholm, anlagd 1939, fick år 1947 namnet Lingvallen.[3] En idrottsplats i nordvästra Linköping har också namnet Lingvallen.

En liten skulptur, Korssittande flicka,[4] finns framför Kulturhuset i korsningen av Hamngatan och Sveavägen i Stockholm, där en gång GCI låg. I Södra Ljunga i Småland finns prästgården, huset där han föddes och växte upp, bevarat som ett museum. Det finns också en idrottsförening som heter GoIF Ling, vars fotbollslag spelar sina hemmamatcher invid kyrkan i Södra Ljunga. I samband med Gymnastik- och idrottshögskolans 175-årsjubileum år 1988 inrättades Lingloppet - en bildande löptävling[5] från Pehr Henrik Lings gravplats vid Haga-Brunnsviken via Sergels torg, där GCI låg, och vidare upp till GIH:s nuvarande placering vid Stadionhöjden.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Hans Samlade arbeten utgavs i tre band 1859–66.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 304-07 
  2. ^ http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:324400
  3. ^ Lingvallen. Historik, läst 18 april 2016.
  4. ^ http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=2196&pid=diva2%3A325648&c=20&language=sv&searchType=SIMPLE&query=&aq=%5B%5B%7B%22personId%22%3A%22peters%22%7D%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&af=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=dateIssued_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all&jfwid=2196
  5. ^ http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=2196&pid=diva2%3A325650&c=19&language=sv&searchType=SIMPLE&query=&aq=%5B%5B%7B%22personId%22%3A%22peters%22%7D%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&af=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=dateIssued_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all&jfwid=2196

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Pehr Henrik Ling.



Företrädare:
Anders Fredrik Skjöldebrand
Svenska Akademien,
Stol nr 18

1835-1839
Efterträdare:
Per Daniel Amadeus Atterbom