Petronius
Petronius (Gaius Petronius Arbiter, Titus Petronius), född omkring 27 e.Kr. i Massalia, död 66 e.Kr. i Cumae genom självmord, var en romersk författare (satiriker).
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Petronius var kejsar Neros rådgivare vad gäller lyx och extravagans. Hans inofficiella titel var arbiter elegantiae (ungefär, smakdomare).
Petronius Arbiter omtalas som författare till en i utdrag bevarad fornromersk äventyrsroman, Satyricon eller Satiræ, som skildrar en viss Encolpius brokiga upplevelser i en stil som blandar vers och prosa, påminnande om den menippeiska satiren. Författaren till denna roman antas vara identisk med den i Tacitus Annales omtalade Gajus Petronius, en njutningskonstens mästare, som vid kejsar Neros hov fungerade som ett slags mâitre de plaisir och gällde som högsta auktoritet i smakfrågor (arbiter elegantiæ), tills han, misstänkt för delaktighet i den pisoniska sammansvärjningen, ansåg döden oundviklig och vid en bankett lät skära upp sina blodådror, förbinda dem och sedan öppna dem för att långsamt dö av blodförlust.[1]
Det största bevarade stycket ur romanen Satyricon är känt under namnet Cena Trimalchionis ("Trimalchios gästabud") är utgiven med tysk översättning och kommentar av Ludwig Friedländer 1891; svensk översättning av Hilding Andersson 1902.[2]
Av Petronius verk finns inte mycket sparat åt eftervärlden. Endast ett fragment av en längre berättelse finns bevarad i verket Satyricon.
Citat[redigera | redigera wikitext]
| ” | Mundus vult decipi, ergo decipiatur. Världen vill bedragas, må den då bedragas. |
„ |
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Satyricon, filmatiserad 1969, se Fellinis Satyricon
Övrigt[redigera | redigera wikitext]
- Asteroid 3244 Petronius har sitt namn efter honom.
- Henryk Sienkiewicz lät honom bli en av de viktigaste figurerna i romanen Quo vadis?.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 21. Malmö: Svensk uppslagsbok AB. Sid. 549-550
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 21. Malmö: Svensk uppslagsbok AB. Sid. 550