Pigdebatten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vissa gjorde i samband med debatten associationer till äldre tiders husliga anställningar.

Pigdebatten är en benämning på en svensk politisk debatt som inleddes på 1990-talet om skatteavdrag för hushållsnära tjänster.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet "pigdebatten" togs från begreppet piga, som fram till ungefär 1919 var en vanlig benämning på unga flickor och kvinnor som anställdes för att utföra husligt arbete i privathem, ofta i överklass och övre medelklass. Därefter ersattes begreppet med termer som barnflicka och hembiträde, men pigbegreppet levde kvar som benämning på tjänsteflickor på landsbygden. Termen "piga" användes främst av förslagets motståndare på grund av ordets negativa klang och yrkets historiskt jämförelsevis låga status.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Debatten initierades av nationalekonomen Anne-Marie Pålsson vid ett socialdemokratiskt seminarium i Almedalen och följdes 1994 av boken Finns det en marknad för hemarbete? som Pålsson publicerade tillsammans med nationalekonomen Erik Norrman.[1][2]

Framför allt borgerliga politiker var positiva till avdrag för hushållsnära tjänster och menade att det skulle minska svartarbete. Många från vänsterhåll förhöll sig däremot mer negativa och menade att det skulle öka klasskillnaderna, och drog paralleller till tiden före 1970-talet då flickor anställda i husligt arbete fortfarande var ganska vanligt i Sverige, och man jämförde med deras förhållanden. Därefter har debatten ibland återingen blossat upp, framför allt i samband med riksdagsval i Sverige.[3]

Skatteavdrag, så kallat RUT-avdrag, för hushållsnära tjänster infördes i Sverige den 1 juli 2007[4], under den borgerliga regeringen Reinfeldt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Finns det en marknad för hemarbete?
  2. ^ Hemnära marknadstjänster - kvinnornas befriare?
  3. ^ Folket, 17 november 2001 - Köpa städhjälp eller inte debatteras på Faktorimuseet Arkiverad 26 september 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Lovisa Sköld (9 augusti 2009). ”Hushållsnära tjänster – mest för höginkomsttagare”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2009K02_TI_12_A05TI0902.pdf. Läst 29 februari 2012.