Hoppa till innehållet

Pithecia mittermeieri

Från Wikipedia
Pithecia mittermeieri
Status i världen: Sårbar[1]
Hanne av arten eller av den liknande Pithecia irrorata
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningPrimater
Primates
FamiljPitheciidae
SläktePlymsvansapor
Pithecia
ArtPithecia mittermeieri
Vetenskapligt namn
§ Pithecia mittermeieri
AuktorMarsh, 2014
Utbredning
Utbredningsområdet för olika plymsvansapor, Pithecia mittermeieri i orange och delar av den gråa regionen längre söderut
Hitta fler artiklar om djur med

Pithecia mittermeieri är en primat i släktet plymsvansapor som förekommer i Sydamerika. Populationen infogades före 2014 i andra arter av samma släkte.[2] Artepitet i det vetenskapliga namnet hedrar zoologen Russel Mittermeier som är aktiv vid Internationella naturvårdsunionen (IUCN).[3]

Arten blir utan svans 35 till 46 cm lång och svanslängden är 41 till 49 cm. På grund av flera inblandade vita hår i den svartaktiga pälsen är utseendet ganska variabelt. På bröstet finns en orange fläck. Hos honor finns inte lika många vita hår som hos hannar och fläcken på bröstet är mindre.[3]

Utbredning och ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet ligger främst i Brasilien mellan Rio Madeira och Rio Aripuanã. Det sträcker sig över delstaterna Amazonas, Pará, Rondonia och Mato Grosso. Kanske når arten norra Bolivia. Denna plymsvansapa lever i låglandet upp till 200 meter över havet. Den vistas i regnskogar, i andra skogar som ofta översvämmas och i träskmarker med palmer av släktet Mauritia. Exemplaren besöker ibland förändrade skogar.[1]

Exemplaren bildar ganska ofta blandade flockar med primater av släktena springapor, vrålapor, spindelapor, dödskalleapor, tamariner och ullapor. Allmänt antas att beteendet är lika som hos andra plymsvansapor.[1]

Beståndet hotas av skogsröjningar och av jakt. Enligt uppskattningar minskar hela populationen med 30 procent mellan 2001 och 2030. IUCN listar Pithecia mittermeieri som sårbar (VU).[1]

  1. ^ [a b c d] Marsh, L.K. & Mittermeier, R.A. 2015 Pithecia mittermeieri . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 24 januari 2024.
  2. ^ Laura K. Marsh (2014). ”A Taxonomic Revision of the Saki Monkeys, Pithecia” (på engelska). Neotropical Primates (Conservation International) 21 (1): sid. 1-165. doi:10.1896/044.021.0101. http://www.bioone.org/doi/full/10.1896/044.021.0101. Läst 11 mars 2018. 
  3. ^ [a b] Sergio Prostak (30 september 2014). ”Five New Species of Saki Monkeys Discovered” (på engelska). Sci News. https://www.sci.news/biology/science-five-new-species-saki-monkeys-02183.html. Läst 23 januari 2024.