Ljungblåvinge
| Ljungblåvinge | |
 Ljungblåvinge, hane. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Fjärilar Lepidoptera |
| Överfamilj | Äkta dagfjärilar Papilionoidea |
| Familj | Juvelvingar Lycaenidae |
| Underfamilj | Äkta juvelvingar Lycaeninae |
| Släkte | Plebejus |
| Art | Ljungblåvinge P. argus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Plebejus argus | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Synonymer | |
| Plebeius argus[1] | |
 Ljungblåvinge, hona | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Ljungblåvinge, Plebejus argus[2], är en fjärilsart i familjen juvelvingar. Vingbredden varierar mellan 23 och 27 millimeter, på olika individer.[3]
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Hanen är blåviolett på ovansidan och vingarna har en brunsvart kant med vita fransar längst ut. Vingarnas undersidor är ljusgrå med mörka och orange fläckar. Honan är brun på ovansidan med orange fläckar längs vingkanterna. Vingarna är ljusare bruna på undersidan med fläckar liknande hanens.[4] Ljungblåvinge kan vara svår att skilja från hedblåvinge (Plebejus idas) eftersom båda har samma utbredningsområde, är lika i utseendet och dessutom kan variera i utseende.[5]
Larven är grön-, brun- och vitrandig och blir upp till 10 millimeter lång.[4]
Värdväxter för ljungblåvingen är bland annat ljung, arter av Solvändor och olika ärtväxter exempelvis käringtänder, vedlar, ginster och puktörnen.[6][7]
Larverna vårdas av myror i släktena jordmyror, Lasius och stormyror, Formica.[7]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Ljungblåvingens utbredning är Europa och Turkiet samt den tempererade delen av Asien från Sibirien via Centralasien till Mongoliet, norra Kina och Japan. I Sverige förekommer den i hela landet upp till Jämtland och Norrbotten, i Lule och Pite lappmarker dock mycket glest. I Finland finns fjärilen i hela landet upp till 67° N. Den finns även i Norge med nordgräns i Møre og Romsdal fylke, samt i Danmark, där den har gått tillbaka och nu framför allt finns på norra Själland och Jylland.[8]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2017). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2017 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2017/search/all/key/plebeius+argus/match/1. Läst 3 september 2017.
- ^ Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2017). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2017 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2017/search/all/key/plebejus+argus/match/1. Läst 3 september 2017.
- ^ Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae-Nymphalidae. 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-51-7
- ^ [a b] Sterry, Paul; Mackay, Andrew (2006). Bonniers naturguider Fjärilar sid 20. Albert Bonniers förlag. ISBN 9789100105136
- ^ Eurobutterflies Plebejus argus, läst 21 augusti 2008
- ^ nic.funet.fi/pub/sci/bio/life Plebejus argus, läst 21 augusti 2008
- ^ [a b] Moths and Butterflies of Europe and North Africa Plebejus argus, läst 21 augusti 2008
- ^ Claes U. Eliasson (2005, 2015). ”Ljungblåvinge Plebejus argus”. Artdatabanken. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/201152. Läst 2 september 2017.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ljungblåvinge.
