Hoppa till innehållet

Polisen i USA

Från Wikipedia
Version från den 10 september 2017 kl. 03.26 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 0 källor och märker 1 som döda. #IABot (v1.5.1))
Polisen i Chicago griper en misstänkt.

Polisen i USA återspeglar landets federala konstitution. Federala polismyndigheter ansvarar för att bekämpa de federala brott som begås inom ramen för varje myndighets ansvarsområde. Det finns ungefär 65 olika federala polismyndigheter. Varje delstat lagstiftar om sin egen stats polisorganisation. Inom de flesta delstater finns det poliser på central delstatlig nivå (statspolis), countynivå och lokal nivå (kommunal polis). De flesta poliser verkar inom den delstatliga jurisdiktionens område.[1] År 2004 fanns det ungefär 836 000 poliser i USA. Av dessa tillhörde ca 104 000 federala poliser de 65 olika federala polismyndigheterna, medan ca 732 000 poliser var anställda vid delstatliga och lokala polismyndigheter.[2]

Federal jurisdiktion

* Förteckning över federala polismyndigheter i USA

DEA-agenter transporterar gripna.

Det fanns 104 000 federala poliser år 2004. De viktigaste federala polismyndigheterna sorterar under justitiedepartementet och inrikessäkerhetsdepartement.

Justitiedepartmentet

  • Federal Bureau of Investigation (FBI), federal polismyndighet med ett generellt och övergripande ansvar för federal brottsbekämpning.
  • Drug Enforcement Administration (DEA), den federala narkotikapolisen.
  • U.S. Marshals Service, en federal polismyndighet med ansvar för skyddet av federala domstolar, att finna och gripa efterlysta personer samt rymlingar från federala kriminalvårdsanstalter. De ansvarar även för transport av federala fångar. De är en del av det federala domstolsväsendet, och kan även tilldelas andra befogenheter/uppgifter från den federala regeringen eller domstolssystemet.
  • Bureau of Alcohol, Tobacco, Firearms and Explosives (ATF), den federala alkohol-, tobaks-, vapen- och sprängämnespolisen.

Departementet för inrikes säkerhet

  • U.S. Customs and Border Protection (CBP), den amerikanska tull- och gränsbevakningen.[3]
    • U.S. Border Patrol, den amerikanska gränspolisen, är en avdelning av CBP.[3]
  • Secret Service, federal säkerhetspolis med ansvar för personskyddet av statsledningen samt bekämpar falskmynteri.
  • Immigration and Customs Enforcement (ICE), den amerikanska migrations- och tullkriminalen.[4]
    • Federal Protective Services (FPS), som ansvarar för ordning och säkerhet inom de myndigheter vars fastigheter förvaltas av den federala byggnadsstyrelsen, General Services Administration (GSA)[5], är en avdelning av ICE.[6]
  • Transportation Security Administration (TSA)
    • Federal Air Marshal Service (FAMS), en federal polismyndighet som skyddar och upprätthåller ordningen ombord på kommersiella flygplan.

Den amerikanska kustbevakningen sorterar även under detta departement, men räknas inte som en renodlad polismyndighet då den är militärt organiserad.

Övrig federal polis

United States Park Police.
United States Forest Service.
  • Då federala byggnader och anläggningar är federalt område, där den delstatliga och lokala polisen saknar befogenhet - eller har konkurrerande befogenheter med den delstatlig jurisdiktionen[7] - har nästan alla federala förvaltningsmyndigheter, som inte använder sig av FPS:s tjänster (se ovan), egna poliskårer för att upprätthålla ordning och säkerhet. Som exempel kan nämnas U.S. Mint Police, det amerikanska myntverkets polis[8] och U.S. Postal Police, det amerikanska postverkets ordningspolis.[9]
  • Många federala myndigheter har också egen kriminapolis för att utreda brott som begås inom deras ansvarsområden. Som exempel kan nämnas U.S. Postal Inspection Service, det amerikanska postverkets kriminalpolis[9] och Social Security Administration, Office of the Inspector General, den amerikanska försäkringskassans avdelning för att utreda socialförsäkringsbedrägerier.[10] Dessa kriminalpoliser är inga interna utredare bundna vid sina skrivbord, utan bär polisbricka och vapen och har fullständiga polisiära befogenheter, som att arrestera och förhöra misstänkta, gentemot både federala anställda och allmänheten.[11]
  • Vissa federala myndigheter förvaltar enorma glesbygdsområden. Dessa myndigheter har då poliskårer både för att upprätthålla ordning och säkerhet och för att utreda brott. Som exempel kan nämnas U.S. Forest Service Law Enforcement, det federala domänverkets polis[12], Bureau of Land Management, Office of Law Enforcement and Security, det federala fastighetsverkets polis[13] och U.S. Park Police, nationalparkspolisen[14]. Det amerikanska försvarsdepartementet har ett stort antal civila poliskårer för att upprätthålla ordning och säkerhet inom de baser och arsenaler som är federalt område. Som exempel kan nämnas Pentagon Force Protection Agency, Rock Island Arsenal Law Enforcement and Security Directorate[15] och Fort Monmouth Police Department.[16] Varje militärdepartement har också en egen kriminalpolisenhet: Air Force Office of Special Investigations, Army Criminal Investigation Command samt Naval Criminal Investigative Service.
  • Både den amerikanska kongressen och högsta domstolen har av USA:s konstitutionella skäl egna poliskårer, U.S. Capitol Police [17] respektive U.S. Supreme Court Police[18].

Delstatlig jurisdiktion

Alla poliser inom delstaten har befogenheter som polis inom sin delstat, oavsett vilken polismyndighet de tjänstgör för (och därmed vilken titel de har). Då man går utbildning till polis blir man en s.k. Peace Officer, och får sin titel beroende på vilken myndighet man blir anställd hos. Exempelvis blir man Trooper hos en State Police/Highway Patrol, deputy till en Sheriff, police officer vid en stadspolis eller ranger/warden vid Park Police. I filmer eller annan fiktion framställs ibland poliser som strikt begränsade till sin jurisdiktion, men i verkligheten har polismyndigheterna ett gott samarbete. Detta innebär att en person som korsar stads- eller kommungränsen med bil, fortfarande efterföljs av samma poliser. Ingenstans i USA avbryts en biljakt på grund av. att man korsat någon geografisk gräns innanför landet. Tvärt om efterföljs man av poliser från flera olika polismyndigheter.[källa behövs]

Delstatlig polis

* Förteckning över delstatliga polismyndigheter i USA.

Statspolisfordon i Texas.

Delstatlig polis är polismyndigheter med delstatsövergripande befogenheter. De har i allmänhet uppgifter som ligger utanför stadspolisens eller den kommunala polisens (sheriffernas) verksamhetsområde, som till exempel trafikövervakning på större vägar, ordning och säkerhet för den lagstiftande församlingen, personskydd för guvernören och andra ledande personligheter, utbildning av personal från små polismyndigheter utan egen utbildningskapacitet och kriminaltekniskt biträde till andra polismyndigheter, men de har även överlappande befogenheter med den kommunala polisen och stadspoliserna.

I tjugotre delstater kallas den delstatliga huvudpolismyndigheten för State Police. Huvudpolismyndigheten har då ett allmänt ansvar för att upprätthålla ordning och säkerhet inom delstaten. Bland dessa stater finns Pennsylvania, Louisiana, New Jersey, Indiana, New Mexico, New York, Illinois, Maryland, Michigan, Virginia, Iowa, Connecticut, Massachusetts, Kentucky och West Virginia. I andra stater har de delstatliga huvudpolismyndigheterna begränsade uppgifter och kallas Highway Patrol (trafikpolis) eller State Bureau of Investigation (statskriminalpolis). Det finns delstatliga huvudpolismyndigheter i alla delstater utom Hawaii.

Det fanns 58,190 delstatliga poliser i 49 huvudpolismyndigheter år 2004.[2] Vid sidan av de delstatliga huvudpolismyndigheterna finns det ett otal andra delstatspolismyndigheter med begränsade befogenheter, som jakt- och fiskepolis, sjöpolis, universitetspolis etc. Statistiskt räknas dessa till Övrig polis (se nedan).

Polis på countynivå

Tjänstefordon från New York City Sheriff's Office.

Sheriff

Den vanligaste organisationsformen för amerikansk polis på kommunal nivå är, att en i allmänna politiska val tillsatt sheriff är chef för polismyndigheten. Varje delstat lagstiftar själv om sheriffens befogenheter, utifrån den federala lagstiftningens ramar. Dessa befogenheter kan vara av olika omfattning.

  • Sheriffen har omfattande befogenheter. Sheriffmyndigheten är en polismyndighet med fullständigt polisiärt ansvar inom kommunen. Sheriffen är dessutom föreståndare för de kommunala häkten, där personer fängslas i väntan på rättegång eller avtjänar kortare fängelsestraff, samt för att transportera fångar. Sheriffen är därtill styresman för tingshuset och ansvarar för ordning och säkerhet vid rättegångar samt delgivning av stämningar och åtal. Sheriffen är för övrigt chef för det lokala utsökningsväsendet (motsvarigheten till en svensk kronofogde) och ansvarar för indrivning och exekutiva auktioner. Utsökningsuppgifterna kan dock i vissa jurisdiktioner utföras av andra ämbetsmän kallade marshal eller constable.
  • Sheriffen har begränsade polisiära befogenheter. Vid sidan om sina uppgifter som häktesföreståndare, styresman för tingshuset och ansvarig för utsökningsväsendet, ansvarar sheriffen för ordnings- och utredningsverksamhet inom kommunen.
  • Sheriffen har inga egentliga polisiära befogenheter, utan är enbart häktesföreståndare, styresman för tingshuset och ansvarig för utsökningsväsendet.

Länspoliskår

En ovanligare organisationsform för amerikansk polis på länsnivå, är att ha en särskild länspoliskår, som är oberoende av sheriffen. Länspolischefen är då en politiskt oberoende tjänsteman. Länspoliskårerna kan ha olika befogenheter.

  • Länspoliskårer med fullständiga befogenheter. Länspolisen är polismyndighet med fullständigt polisiärt ansvar inklusive länsomfattande ordnings- och kriminalpolis oberoende av kommunala gränser. Dessa förekommer huvudsakligen endast i urbana län i de nordöstra delstaterna.
  • Länspoliskårer med begränsade befogenheter. Länspolisen ansvarar för viss polisiär ordnings- och utredningsverksamhet inom avgränsade områden, som till exempel enbart inom länets glesbygdsområden.
  • Länspoliskårer med inskränkta befogenheter. Länspolisen är ordningspolis med sitt verksamhetsområde inskränkt till av länet administrerade parker och anläggningar. Kan ibland också ansvara för trafikövervakning på vissa länsvägar.

Vid sidan av de olika organisationsformerna, är också länets storlek av betydelse för hur polisorganisationen ser ut. Los Angeles County, med 9 miljoner invånare, har naturligtvis en mer komplicerad polisiär struktur än Gunnisson County i Colorado, med 14 000 invånare.

Det fanns 175 000 poliser på countynivå i 3 067 polismyndigheter år 2004.[2]

Beriden polis från Providence, Rhode Island.

Lokal polis

Åtta av tio amerikaner bor i städer och för dem är den lokala polisen den viktigaste polismyndigheten, den man vänder sig till om man drabbas av brott och den som skriver ut böter om man kör för fort. Nästan all lokal polis är kommunal och poliskåren ingår som en förvaltningsavdelning i den vanliga stadskommunala förvaltningen. I praktiken kan organisationen variera mycket mellan en liten stad med 10 000 invånare och storstädernas poliskårer, där till exempel staden New York har 44 000 poliser anställda. De allra största poliskårerna har politiskt utnämnda civila chefer - police commissioners - ett slags borgarråd för polisen, som under sig har professionella polismästare. I de flesta kommunala poliskårer är dock en professionell polischef, utsedd på grund av professionella meriter, förvaltningschef.

Det fanns 445 000 lokala poliser i 12 766 polismyndigheter år 2000.[2]

Övrig polis

Till polis med speciell jurisdiktion räknas universitetspolis, flygplatspolis, parkpolis med mera, allt såvitt de utgör egna polismyndigheter. Det fanns 49 000 poliser i 1 481 polismyndigheter med speciell jurisdiktion år 2004.[2]

I Texas och i vissa andra delstater har constables och marshals (se ovan) vid sidan av sitt ansvar för utsökningsväsendet, även chefskap över en lokal polismyndighet som organisatoriskt ligger mellan county och kommunal nivå. Det fanns 2 300 poliser i 513 sådana polismyndigheter år 2004.[2]

University of Delaware Police Department.

Indianpolis

Polisverksamheten på indianreservaten är ett komplicerat nätverk av överlappande befogenheter. Brottets svårighetsgrad, förövarens ras och var brottet har begåtts bestämmer vilken polismyndighet eller vilka polismyndigheter, på federal, delstatlig, lokal, eller indiansk nivå, som har befogenhet att ingripa.[19] Huvudregeln är att brott begångna av icke-indianer mot indianer på ett reservat faller under federal jurisdiktion, grova brott av en indian mot en annan indian på ett reservat är också ett federalt brott, medan mindre grova brott av en indian mot en annan indian på ett reservat faller under indiansk jurisdiktion och brott begångna av icke-indianer mot icke-indianer på ett reservat faller under delstatlig jurisdiktion.[20]

  • Indiannationernas egen polis kan bara ingripa mot indianer och utreda brott som indianer har begått mot indiansk lagstiftning.[21] Dessa befogenheter omfattar bara sådana indianer som tillhör den stam eller nation som bor på reservatet. Indianer från andra nationer som vistas på reservatet är inte underkastad denna jurisdiktion[22] Det fanns 2 303 poliser i 171 indianska polismyndigheter år 2000.[23] Som exempel kan nämnas Oneida Indian Nation Police[24], i delstaten New York och Umatilla Tribal Police Department[25] i delstaten Oregon.
  • Indianbyrån (BIA) handhar den grundläggande polisverksamheten på reservaten och har tillsammans med FBI huvudansvaret för att utreda federala brott begångna på dessa.[26] Ordningspolisen lyder under indianagenten på varje reservat, medan brottsutredningr genomförs av kriminalpoliser tillhöriga BIA:s Office of Law Enforcement Services.[27]
  • FBI utreder, genom sin Indian Country Unit, framförallt mord, övergrepp mot barn, grov misshandel, narkotika- och gängrelaterade brott, korruption och bedrägeri mot federala eller indianska myndigheter, brott mot spellagstiftningen samt egendomsbrott.[28]
  • Andra federala polismyndigheter, som DEA och ATF med flera, utreder även federala brott begångna på indianreservaten.[26]
  • Alaska, Kalifornien, Minnesota, Nebraska, Oregon och Wisconsin har genom kongresslagstiftning, med undantag för vissa reservat, fått jurisdiktion över brott som begås av indianer på indianreservaten inom dessa delstaters områden.[22]

Se även

Referenser

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070718073812/http://polis.osce.org/countries/details?item_id=69. Läst 3 mars 2009.  2009-03-03
  2. ^ [a b c d e f] U.S. Department of Justice, Bureau of Justice Statistics, Law Enforcement Statistics, Summary Findings ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2006. https://web.archive.org/web/20061002175933/http://www.ojp.gov/bjs/lawenf.htm. Läst 23 maj 2007.  2009-03-05
  3. ^ [a b] http://polis.osce.org/countries/details.php?item_id=69#Country_Profile_Section_342 Arkiverad 23 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-03
  4. ^ http://polis.osce.org/countries/details.php?item_id=69#Country_Profile_Section_343 Arkiverad 23 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-03
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 april 2009. https://web.archive.org/web/20090412135937/http://www.gsa.gov/Portal/gsa/ep/channelView.do?pageTypeId=17109&channelPage=%2Fep%2Fchannel%2FgsaOverview.jsp&channelId=-24392. Läst 8 april 2009.  2009-03-03
  6. ^ http://www.ice.gov/about/index.htm 2009-03-03
  7. ^ http://www.civil-liberties.com/pages/report.html 2009-03-03
  8. ^ http://www.usmint.gov/about_the_mint/mint_police/index.cfm?flash=yes 2009-03-03
  9. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 december 2008. https://web.archive.org/web/20081218215449/http://postalinspectors.uspis.gov/aboutus/mission.aspx. Läst 3 mars 2009.  2009-03-03
  10. ^ http://www.ssa.gov/oig/ 2009-03-03
  11. ^ "As federal law enforcement agents, postal inspectors carry firearms, serve warrants and subpoenas, and possess the power of arrest" http://www.ncjrs.gov/pdffiles1/ojjdp/216857.pdf 2009-03-03
  12. ^ http://www.fs.fed.us/lei/2009-0303[död länk]
  13. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090305011513/http://olesem.doi.gov/jobs/bureaus/blm.html. Läst 3 mars 2009.  2009-03-03
  14. ^ http://www.nps.gov/uspp/ 2009-03-03
  15. ^ http://www.bmpcoe.org/bestpractices/internal/ria/ria_59.html 2009-03-03
  16. ^ "The Fort Monmouth Police Department, under the Office of the Provost Marshal, provides a full array of law enforcement services to the entire Fort Monmouth community. The police department is comprised of both Military Police and Department of Defense Officers." http://www.globalsecurity.org/military/facility/fort-monmouth.htm 2009-03-03
  17. ^ http://www.uscapitolpolice.gov/home.php 2009-03-05
  18. ^ http://www.slate.com/id/2099853/ 2009-03-05
  19. ^ U.S. Department of Justice, "Tribal Justice and Safety in Indian Country" ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090713075334/http://www.tribaljusticeandsafety.gov/le_overview.htm. Läst 5 mars 2009.  2009-03-05
  20. ^ Michael J. Bulzomi, "Indian Tribal Sovereignty", FBI Law Enforcement Bulletin June 2001 https://archive.is/20120525115108/findarticles.com/p/articles/mi_m2194/is_6_70/ai_76737662/pg_3
  21. ^ Oliphant v. Suquamish Indian Tribe, 435 U.S. 191, 98 S.Ct. 1011, 55 L.Ed.2d 209 (1978)2009-03-05
  22. ^ [a b] Bulzomi 2001, a.a.
  23. ^ United States Department of Justice, Bureau of Justice Statistics, "Tribal Law Enforcement, 2000" ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090126235136/http://www.ojp.usdoj.gov/bjs//pub/pdf/tle00.pdf. Läst 5 mars 2009.  2009-03-05
  24. ^ "Oneida Indian Nation Police. A Sovereign Nation Police Force." ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090307202147/http://www.oneidaindiannation.com/about/programs/nationservices/27235064.html. Läst 5 mars 2009.  2009-03-05
  25. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090321050121/http://www.umatilla.nsn.us/utpd.html. Läst 5 mars 2009.  2009-03-05
  26. ^ [a b] http://indian.senate.gov/public/_files/PatRagsdaletestimony00.pdf 2009-03-05
  27. ^ Electronic Code of Federal Regulations Title 25: Indians, PART 12—INDIAN COUNTRY LAW ENFORCEMENT http://ecfr.gpoaccess.gov/cgi/t/text/text-idx?c=ecfr&rgn=div5&view=text&node=25:1.0.1.2.6&idno=25#25:1.0.1.2.6.1.1.1 Arkiverad 4 december 2011 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-05
  28. ^ Federal Bureau of Investigation, "Indian Country Crime" https://web.archive.org/web/20040702074022/http://www.fbi.gov/hq/cid/indian/background.htm 2009-03-05

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Polisen_i_USA&oldid=40792114”