Pulsoximeter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En pulsoximeter är ett medicinskt mätinstrument som används vid mätning av syremättnaden i blodet. Mätningen kallas för pulsoximetri och är en noninvasiv metod som genomlyser en kroppsdel för att räkna ut syremättnaden.[1]

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Ljusets absorption av hemoglobin.
Konformationsändring hos hemoglobin, som växlar mellan oxyhemoglobin (med syrgas bundet) och deoxyhemoglobin (utan syrgas bundet). Strukturskillnaden gör att molekylerna absorberar olika mycket ljus vid olika våglängder.

Pulsoximetern sätts på en kroppsdel: örat, tårna, näsan eller den vanligaste, på ett finger. Där genomlyser två lysdioder den med två olika våglängder av ljus, rött (660 nanometer) och infrarött (940 nanometer). Dioderna blinkar cirka 30 gånger per sekund, det vill säga de har frekvensen 30 Hz. Ljussignalerna fångas upp av en mottagare på baksidan och kompensering görs av mottagaren för störande kringljus som stör mätvärdet. Därefter jämför pulsoximetern hur mycket ljus av de olika våglängderna som absorberats vid pulsslag och mellan pulsslag. Då kan den räkna bort den absorbation som sker av vävnaden och det venösa blodet som man mäter över, och kvar blir bara hur mycket ljus som har absorberats av det pulserande blodet. Det är det pulserande, artäriella blodet som är syreberikat och som är intressant för syremättnaden. Med hjälp av två fysikaliska lagar kan man sedan räkna ut syremättnaden, Beers lag och Lamberts lag. Det är inte själva syret man mäter utan koncentrationerna av oxyhemoglobin och deoxyhemoglobin, det vill säga hemoglobinet med bundet syre och det som har plats för mer syre[2]

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

Pulsoximetern används vid patientövervakning på sjukhus för att få en indikation på syremättnaden, om den förändras. Den kan även användas av personer som lider av Obstruktiva lungsjukdomar, exempelvis KOL och kronisk bronkit, i hemmet för att de skall kunna övervaka sig själva och i neonatalvård.[3]

Inom olika former av höghöjdsaktiviteter har pulsoximetern visat sig värdefull för att minska risken för olyckor. Det gäller både inom höghöjdsträning[4] och när man flyger på hög höjd utan tryckkompensering i flygplanet[5]

Arketyper[redigera | redigera wikitext]

Det finns en del mätfel som kan uppstå, så kallade arketyper. Pulsoximetern kan lossna lite från fingret så att den inte ger korrekt utslag.[6] Samma mätfel blir det om ljus från kringliggande ljuskällor registreras av mottagaren, här har man dock lyckats kompensera för det på moderna apparater.[2]

Eftersom patienter väger olika mycket så måste man vara noga med att välja en oximeter som passar på patienten. En neonatalpatient måste ha en annan apparat än en vuxen person. Det finns även sjukdomar som påverkar mätvärdet, exempelvis dålig cirkulation vid mätpunkten.

Kolmonoxid binder bättre än syre till hemoglobinet och bildar oxyhemoglobin så visar mätaren ett för högt värde av syremättnad eftersom den inte ser någon skillnad på vilken molekyl som har bundit till hemoglobinet. En liknande effekt kan man se om personen man mäter på har myeloisk leukemi.[7]

Dessutom kan nagellack och lösnaglar påverka mätvärdet eftersom det med kan absorbera ljus, liksom färgämnen som sprutas in i blodet vid läkarundersökningar.[8]

Om pulsoximetern är i närheten av apparater med elektromagnetiska källor, eller en datortomografiapparat så kan det påverka mätvärdena negativt.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Vad är pulsoximetri?”. Vad är pulsoximetri?. Aiolos Medical AB. http://www.aiolos.se/StandardPage.aspx?cid=23&pid=38. Läst 20 september 2012. 
  2. ^ [a b] ”Principles of pulse oximetry”. Principles of pulse oximetry. AnaesthesiaUK. http://www.frca.co.uk/article.aspx?articleid=332. Läst 20 september 2012. 
  3. ^ ”Pulsoximeter”. Pulsoximeter. Prokalma. http://www.prokalma.se/pulsoximeter. Läst 20 september 2012. 
  4. ^ ”pulse oximetry at high altitude”. Altitude Training | Hypoxic Training. go2altitude hypoxicator. http://www.go2altitude.com/blog/index.php/2011/07/pulse-oximetry-at-high-altitude/. Läst 20 september 2012. 
  5. ^ ”HYPOXIA, OXYGEN AND PULSE OXIMETRY”. HYPOXIA, OXYGEN AND PULSE OXIMETRY. Nonin medical. http://www.flightstat.nonin.com/documents/Hypoxia,%20Oxygen%20and%20Pulse%20Oximetry.pdf. Läst 20 september 2012. 
  6. ^ ”Staten varnar för pulsoximeter”. Staten varnar för pulsoximeter. Dagens medicin. http://www.dagensmedicin.se/nyheter/staten-varnar-for-pulsoximeter/. Läst 20 september 2012. 
  7. ^ ”Vanligt att pulsoximetern används felaktigt”. Vanligt att pulsoximetern används felaktigt. Vårdförbundet. https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/tidningen/2008/Nr-11-2008-11/Vanligt-att-pulsoximetern-anvands-felaktigt/. Läst 20 september 2012. 
  8. ^ [a b] ”Varningar”. Fingeroximeter. Smiths Medical. http://www.aiolos.se/filer/Manual_80550.pdf. Läst 20 september 2012.